- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
70

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 2 februari 1954 - Reaktorer för kraft- och plutoniumproduktion, av Sigvard Eklund - Rekordstort elkraftkontrakt, av FÖ - Tysk störningsstatistik för kraftledningssystem, av Lr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88 TEKNISK TIDSKRIFT

rer, skulle konventionella ångturbiner anslutna
till värmeväxlare, vilka matas från reaktorerna,
komma att användas. Den mycket avancerade
högtemperatur- och högtryckstekniken vid
moderna värmekraftverk torde knappast komma
till användning och i endast ett fall föreslås i
rapporten en anläggning med ett högre ångtryck
än 35 kp/cm2 och en temperatur överstigande
400°C. Högre tryck och temperaturer förutsätter
en utveckling inom själva reaktortekniken, som
under alla förhållanden kommer att kräva tid.

En särställning i diskussionen om olika
reaktortypers lämplighet för det angivna ändamålet
intar breeder-reaktorer, vilka här något
förenklat kan definieras som reaktorer, i vilka
produceras mer klyvbart material än vad som
förbrukas. Även om man enligt rapporten är övertygad
om att en snabb breeder-reaktor är mest lovande
för framtiden, är man samtidigt medveten om de
svåra tekniska problem, som måste lösas, innan
en sådan med stor effekt kan förverkligas.

Av speciellt intresse vore en breeder-reaktor
ined det aktiva materialet i icke kapslad form,
t.ex. i form av ett eutektikum, med en
smältpunkt vid 500°C. Detta skulle kontinuerligt
kunna befrias från klyvningsprodukter i en
separat anläggning, i vilken man samtidigt
återvinner plutonium. Genom ett dylikt förfarande
skulle man också kunna minska på det
säkerhetsområde, som erfordras för varje reaktor med
större effekt, och för vilket kostnaderna i många
fall kan bli avsevärda. Ett särskilt avancerat
förslag förutsätter att det aktiva materialet, dvs.
bränslet, och kylmediet direkt blandas i själva
reaktorn och sedan separeras med centrifug!

Båda de industrigrupper, som särskilt
ingående studerat snabba breeder-reaktorer, betraktar
också andra lösningar och då särskilt reaktorer
med tungt vatten som moderator, varvid man i
ett fall föreslår att flytande metall skall
användas som kylmedel, i ett annat fall tänker sig
kylning med vanligt vatten och i ett tredje fall
avser att kyla med tungt vatten.

Även grafitmodererade reaktorer har studerats,
både ined naturligt och med anrikat uran som
aktivt material. I fallet naturligt uran skulle
bränsleelementen kylas med helium under 10 at ö
under det att användning av anrikat uran skulle
möjliggöra kylning med flytande natrium. För
att förebygga eventuell kontakt mellan natrium
och vatten i en värmeväxlare och därav
resulterande explosionsartad reaktion tänker man sig
värmeväxlaren utförd med dubbla koncentriska
rör, så att mellanrummet, utfyllt t.ex. med
kvicksilver, kan kombineras med en läckdetektering,
soin ger alarm om läckning förekommer från
natrium- eller vattensidan.

Hittills utförda reaktorer lider alla av
begränsningar i det ena eller andra avseendet. Låg
termisk verkningsgrad, låg utnyttjning av uranet

och brist på material, som i längden är resistent
mot strålning och korrosion, är svagheter, som
direkt vidlåder reaktorerna. Härtill kommer de
dyrbara och komplicerade anläggningarna för
separation av plutonium och de likaledes
kostsamma arrangemangen för förvaring av det
radioaktiva avfallet. Den här i största korthet
refererade rapporten ger endast i det avseendet ett
klart besked i frågan om hur en "dual purpose"
reaktor skall se ut, att dess tekniska utförande
helt beror på resultaten av det nu pågående
utvecklingsarbetet på reaktorområdet.

Rekordstort elkraftkontrakt. Det största
elkraftkontrakt som någonsin upprättats, omfattande 1 800 MW och
15 000 MkWh per år har undertecknats i USA av 15
kraftproducenter i Ohio och Atomic Energy Commission.
Kraften skall användas vid diffusionsanläggningen i
Portsmouth, Ohio. För att säkerställa tillräcklig
generatorkapacitet bygger kraftproducenterna en 1 000 MW ångstation
och vissa 330 kV kraftledningar till en total kostnad av
400 M$ (Electrical Engineering dec. 1953). FÖ

Tysk störningsstatistik för kraftledningssystem.
Ärligen uppgörs i Västtyskland en synnerligen detaljerad
störningsstatistik för luft- och kabelledningar samt
transformatorstationer. Den senast publicerade statistiken för
1951 omfattar en total ledningslängd på 114 000 km samt
46 000 transformatorstationer. Statistiken är uppdelad på
fyra spänningsklasser och visar antalet störningar av olika
slag uppdelade efter störningens orsak. Likaså redovisas
antalet skador på anläggningarna, fördelade efter skadad
anläggningsdel och efter störningens orsak.

Det totala antalet störningar per 100 km ledningslängd
utgjorde för de olika spänningsklasserna:

Spänning Störningar

kV per 100 km

5—23 .................................. 16,6

24— 52 .................................. 12,6

53—120 .................................. 7,2

220—400 .................................. 8,0

För de lägre spänningarna dominerar kortslutningar,
medan jordslutningar är vanligast för de högre spänningarna.
Atmosfäriska överspänningar är den dominerande
störningsorsaken inom hela spänningsområdet, men även
ma-terial- och konstruklionsfel är en betydande störningskälla.
För de båda högsta spänningsklasserna orsakar dimma
och smutsbeläggningar ett avsevärt antal störningar.

Antalet skador per 100 km ledningslängd för de olika
spänningsklasserna uppgick till:

Spänning Skador

kV per 100 km

5—23 .................................. 10,1

24— 52 .................................. 7,8

53—120 .................................. 4,3

220—100 .................................. 3,1

På luftledningarna drabbas isolatorerna oftast av skador,
därnäst linorna. Stolparna är inom den lägsta
spänningsklassen en betydande felkälla, medan antalet stolpfel för
de tre högre klasserna är mycket obetydligt. Klämmor och
förbindningar synes likaså ofta vara en svag punkt för de
lägsta spänningarna.

Transformatorerna drabbas oftast av skador i
transformatorstationer för lägre spänningar. Även isolatorer,
frånskiljare och brytare skadas ofta. Inom den lägsta
spänningsklassen ställer dessutom högspänningssäkringar och
överspänningsavledare till bekymmer. För de högsta
spänningarna skadas mest isolatorerna, brytarna,
mättransfor-matorerna samt huvudtransformatorerna
(Elektrizitäts-wirtschaft 1953 s. 690). Lr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free