Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 2 februari 1954 - Andras erfarenheter - Skall man äta på plast eller porslin? av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
Andras erfarenheter
Skall man äta på plast eller porslin? Sedan gammalt
används porslin till tallrikar, koppar och karotter. Det har
emellertid under senare år fått en konkurrent i plast,
framför allt melaminplast, som utan tvivel har vissa
fördelar framför porslin men också betydande nackdelar.
Det material, på vilket man skall lägga maten och skära
den, bör ha en yta som inte repas av stål vid rimligt tryck,
ha stor kemisk resistens och inte absorbera vätskor, ha
en lätt vätbar och rengjord yta, tåla ganska hög
temperatur och ha stor hållfasthet.
Porslin synes lia alla dessa egenskaper, men det är
relativt bräckligt och ganska tungt. Plasten har knappast
någon av de önskade egenskaperna utom god hållfasthet.
Den repas av stål även vid mycket litet tryck, den tål inte
hög temperatur, den har relativt liten kemisk resistens,
den absorberar vatten och är därför svårtorkad, den är
dåligt vätbar och bör därför vara svår att göra ren. Plast
är emellertid inte bräcklig och mycket lättare än porslin.
Det har sagts i USA att plast är det "naturliga"
materialet för massutspisning, t.ex. i kaserner och på sjukhus,
antagligen därför att den genom sin tålighet mot stötar
bör få större livslängd än porslin och därför bli billigare.
Det avgörande vid bedömning av de båda materialens
lämplighet är väl dock oin de blir rena vid diskning. Man
har otvivelaktigt en känsla av att melaminplast aldrig blir
det, men detta sägs bero på dess fettglänsande yta som
lätt missfärgas.
Man har trott att plast är oklanderlig ur hygienisk
synpunkt därför att man vid prov funnit att diskade
plasttallrikar inte avger bakterier. Man har dragit över ytan
med en fuktig, steril bomullstuss och överfört eventuellt
medföljande bakterier i destillerat vatten som sedan
provats genom kultur i Petri-skål. Detta prov är emellertid
missvisande om bakterierna har god adhesion till plasten,
vilket de måste ha om de inte förts bort vid diskningen.
Ett utslagsgivande prov kan man erhålla endast genom
att direkt på materialets yta visa huruvida bakterier finns
eller ej.
Vid University of Michigan har man därför skaffat sig
radioaktiva bakterier genom att odla sådana på substrat
innehållande radioaktiv fosfor. Närvaro av bakterier
kunde sedan fastställas med GM-räknare eller
autoradiogra-fiskt. En fläck av dem på en plast- eller porslinstallrik
svärtade sålunda en röntgenfilm (fig. 1).
På tallrikar av porslin och plast skars med bordskniv
med vanligt tryck, ca 1,5 kp. Därefter smordes de in med
bakterier och diskades i en god diskmaskin. Vid
undersökning av deras ytor fann man att bakterierna avlägsnats
till 99 °/o på porslinet men bara till 56—84 °/o på plasten
(fig. 1). Denna skurades sedan för hand, men bakterier
blev dock kvar i reporna efter kniven (fig. 1 nedtill). Det
är klart att man kan undvika risken för smittspridning
genom att sterilisera tallrikarna, men detta är inte lätt
gjort med plast som inte tål tillräckligt hög temperatur.
Inom den keramiska industrin ser man därför på
framtiden med lugn förtröstan, men även inom plastindustrin
är man optimistisk. Sålunda anser man i Storbritannien att
det finns en stor framtid för melaminplast vid tillverkning
av tallrikar, koppar m.m. Denna uppfattning bygger man
framför allt på den besparing som gjorts genom minskat
bräckage på flera håll i USA.
Duke University lär t.ex. ha konstaterat 95 °/o minskning
av avgången, och vid Pentagon uppger man sig spara
15 000 $/år sedan man övergått till melaminplast. I
sjukhuset vid Ohio State University använde man under 13
månader 280 $ för komplettering av porslinsserviser
medan 104 $ räckte för en lika stor melaminservis.
Tillverkning av tallriker erbjuder inga större svårigheter,
men kopparna har vållat stora bekymmer. Man har nu
kommit fram till att koppen helst skall ha oval grundform
TEKNISK TIDSKRIFT
därför att den då är lättast att sprutpressa. Inuti bör den
vara rundad utan skarpa hörn eller kanter.
Godstjockleken bör så småningom avta mot övre kanten där den
når ett minimum på 3 mm. Kanten skall vara väl
avrundad.
De största svårigheterna erbjuder emellertid handtaget.
Fig. 1. Autoradiogram av radioaktiva bakterier på
plasttallrik; upptill före och i mitten efter maskindiskning;
nedtill efter handdiskning (intensiv borstning med diskmedel).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
