Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 9 februari 1954 - Vattenförorening och avloppsvattenrening i Stockholm, av Halvar Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 februari 1954-
93
Fig. 8. Salthalt s för delningen i
Stockholms inre skärgård den 29 juli
1936 (leden genom Kodjupet).
oftast ej mindre än fyra ovanpå varandra
lagrade strömmar (fig. 8 och 9).
Det från Mälaren avbördade sötvattnet rinner
genom segelleden som en ytström. Denna har i
hamnområdet en mäktighet av ca 4 m. Eftersom
ytströmmen river med sig något saltvatten från
underliggande lager, ökar dess salthalt och
mäktighet med avståndet från Norrström. Det salt,
som transporteras bort från innerskärgården,
ersätts genom saltvattentillförsel från
ytterskär-gården, vanligen i form av en i sundet Oxdjupet
inåtgående salt underström, vars täthet i
allmänhet har ett sådant värde, att strömmen sjunker
mot bottnen i Solöfjärden. Därifrån fortsätter
den mot Norrström på ett djup av 20—25 m,
och den utgör den i de inre delarna av Stora
segelleden iakttagna fjärde strömmen. Ännu en
inåtgående ström synes normalt förekomma i de
inre delarna av Stora segelleden på ett djup av
4—7 m, dvs. omedelbart under ytströmmen.
Mellan de båda inåtgående strömmarna
observeras på 7—15 m djup en utåtgående — från
ytan räknat — tredje ström. Under
sommarhalvåret kan denna ström oftast inte påvisas
utanför Koviksudde, vilket torde bero på att de båda
inåtgående strömmarna vid denna punkt i sig
upptagit dess vatten, som åter transporteras in
mot Norrström. Ett strömsystem med t.o.m. fem
strömmar har direkt påvisats genom
strömmätningar vid Blockhusudden. Närmast bottnen
kunde därvid en svag men fullt tydlig femte,
utåtgående ström påvisas.
Strömsystemet underhålles av avbördningen
från Mälaren och täthetsskillnaden mellan
inner-skärgårdens och Trälhavets vatten. Hastigheten
hos de olika strömmarna kan växla avsevärt och
omsättningen av de olika skikten blir därför
intermittent. Omsättningen av segelledens
djupvatten beror av tätheten hos det saltvatten, som
rinner in över tröskeln i Oxdjupet. Tätheten är
lägst under perioden juni—oktober; under denna
period är omsättningen av segelledens
djupvatten därför minst.
Vid ökad avbördning från Mälaren och
stigande täthet i Trälhavet intensifieras omsättningen.
På senhösten och under vintern har den tredje
strömmen kunnat påvisas ända ute i
Torsby-och Solöfjärdarna. Under vårflod, då tappning
sker genom tappningskanalen vid Karl Johans
torg, ökar utströmmens mäktighet, och blott två
strömmar syns förekomma i Stora segelleden: en
utåtgående ytström, som når ner till 15—20 m
och därunder en inåtgående underström.
I hamnområdet kan den fjärde strömmen
tillfälligtvis bryta sig igenom ovanliggande vatten
och nå ytan. Detta inträffar dock blott vid spe-
Fig. 9. Strömfördelningen
sommartid i Stora segelleden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
