Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 9 februari 1954 - Vattenförorening och avloppsvattenrening i Stockholm, av Halvar Johansson - 80 % av alla slaggprodukter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
TEKNISK TIDSKRIFT
fullt tillfredsställande ur hygienisk synpunkt.
Högklorering med lång kontakttid kan införas
vid de nuvarande reningsverken med obetydliga
tekniska förändringar (bl.a. kan deklorering
efter fullbordad desinfektion eventuellt
erfordras). Ur ekonomisk synpunkt blir kostnaderna
för låggradig rening och högklorering under
badsäsongen lägre än för höggradig rening,
övergång till höggradig rening kan därför ej
motiveras ur hygienisk synpunkt utan endast av
hänsyn till syrehushållningen.
Vid bedömning av vattendragens bakteriella
förorening måste man även ta hänsyn till
förhållandena i ledningarna. Ledningsnätet har
huvudsakligen byggts ut som ett kombinerat system
med samma ledningar för både spillvatten och
dagvatten. Vid starkare regn förmår ledningarna
ej ta emot allt vatten; en viss mängd utspätt
avloppsvatten måste då avledas direkt till
vattendragen över bräddavlopp.
Man har beräknat den genomsnittliga
brädd-ningen till 1—2 % av totala spillvattenmängden.
Drivs desinfektionen vid reningsverken till
avsevärt över 99 % verkningsgrad, får den lätt
karaktären av att "sila mygg och svälja
kameler". Att bygga om avloppsnätet till
duplikat-system, så att bräddning undviks, kostar ca 1 000
Mkr och är därför otänkbart ur ekonomisk
synpunkt. Vill man ställa mycket höga krav på
badvattnet, kan dessa ej uppfyllas annat än i
bassängbad med cirkulationsrening och klorering.
Enligt vissa jordbruksforskare går
världshushållningen mot en kris15. För att i framtiden
kunna vidmakthålla åkerjordens
produktionskapacitet och föda jordens växande befolkning bör
bl.a. städernas avfall återföras till jorden.
Därvid ändras målsättningen för
spillvattenrening-en. Det blir ej längre i första hand fråga om att
skydda vattendragen utan att tillvarata
växtnäringsämnen och råhumus.
Försöken i Tyskland under andra världskriget
att utnyttja avloppsvattnet för bevattning var
föga lyckade; man lyckades huvudsakligen
sprida masksjukdomar. I Stockholm och på andra
håll har man sökt utnyttja rötat kloakslam som
jordförbättringsmedel. Detta förefaller vara en
tämligen lovande metod; tillvaratagandet av
avfallet kan naturligtvis dock aldrig bli ekonomiskt
lönande.
Slutord
Man kan inte frigöra sig från intrycket att de
rent hygieniska vådorna av friluftsbadning
överdrivits i sommarens pressdiskussion.
Stängningen av frilufts- och bassängbad syns till stor del
ha grundat sig på en önskan att undvika
folkanhopningar på badstränderna och
smittspridning över badens toaletter. Att man kvalitativt
lyckats påvisa paratyfusbakterier i Solviksbadet
samt i den från allt avloppsvatten befriade Brom-
ma kyrksjö säger i och för sig inget om
smittrisken vid friluftsbadning i Mälaren.
Infektionsdosen vid paratyfus är av sådan
storleksordning att det även under epidemins
kulmi-nation i somras sannolikt krävts "kallsupar" om
åtskilliga m3 för att bli smittad. Man bör också
observera den höga poliofrekvensen hösten 1953,
den höst som följde på de stängda friluftsbadens
sommar.
Under perioden 1931—1940 var dödstalet 11
promille och under perioden 1941—1950 9,5
promille; under dessa 20 år har föroreningen i
fri-luftsbaden avsevärt ökats. De anförda siffrorna
ger en viss antydan om att vattenbeskaffenheten
i friluftsbaden knappast har något dominerande
inflytande på det allmänna hälsotillståndet i
staden; detta kan nog inte väntas bli väsentligt
förbättrat, när generalplanen genomförts. I Sverige
dör över huvud taget färre människor per år i
epidemiska sjukdomar än per månad genom
trafikolyckor.
Renhållningen av stadens vattendrag är sålunda
huvudsakligen en fråga om ordning och
snygghet och att vidmakthålla en god syrehushållning.
Generalplanen visar, att gatuförvaltningen söker
uppfylla varje ekonomiskt rimligt krav på
vattenbeskaffenheten.
Litteratur
1. Sondén, K: Stockholms afloppsvatten och dess inflytande på
vattendragen kring staden. Bih. t. Stockholms stads helsovårdsn.
årsber. 1888, Stockholm 1889.
2. Sondén, K & Henningson, B: Vattnet i sjöar och vattendrag
inom Stockholm och i dess omgifningar. Bih. t. Stockholms stads
hälsovårdsn. årsber. 1910, Stockholm 1912.
3. Förslag till anordningar för rening av avloppsvattnet i
Stockholm. Stadskoll. uti. o. Mem., Bih. Nr 48, 1931, Stockholm 1931.
4. Lidvall, N: Generalplan för rening av Stockholms avloppsvatten.
Kommunaltekn. T. 19 (1953) s. 109—114.
5. Johansson, H & Cronholm, M: Om undersökningen och
bedömningen av vattenbeskaffenheten i naturliga friluftsbad.
Vatten-hygien 3 (1947) s. 1—19.
6. Fischer, G: Medicinska synpunkter på frågan om vattendragens
renhet. Vattenhygien 5 (1949) s. 49—63.
7. Anvisningar för bakteriologiska och fysikalisk-kcmiska
vatten-undersökningar. Svenska Kommunal-Tekn. Fören., Stockholm 1953.
8. Badvatten; bedömning, rening och skydd. Bet. Statens
Folkbads-utredning, Stockholm 1953.
9. Johansson, H, Cronholm, M & Lundberg, B: Om
vattenbeskaffenheten i östra Mälaren. Vattenhygien 4 (1949) s. 73—104.
10. Johansson, II: Om vattenbeskaffenheten i Stockholms hamn
och inre skärgård åren 1909—19U samt dess samband med
föroreningen genom stadens avloppsvatten. Bil. t. Ber. Gatukontorets
verksamhet år 1944, Stockholm 1945.
11. Pettersson, H: Utlåtande angående föreslagen åtgärd för
förbättring av vattenomsättningen i Stockholms hamnområde. Bil.
t. Ber. Gatukontorets verksamhet år 1945, Stockholm 1946.
12. Kullenbeäg, B: Hydrografiska undersökningar i Stockholms
skärgård under år 1945. Bil. t. Ber. Gatukontorets verksamhet år
1945, Stockholm 1946.
13. Kullenberg, B: Hydrografiska undersökningar i Stockholms
skärgård under år 1946. Tekn. Medd. Stockholms stads gatukontor
Nr 1, Stockholm 1949.
14. Kungl. Medicinalstyrelsens cirkulär rörande smittrening av
avloppsvatten från sjukvårdsinrättningar. K. Med.-styr. Cirk. nr 30,
-1952.
15. Borgström, G: Jorden — vårt öde. Stockholm 1953.
80 % av alla slaggprodukter i USA finner
kommersiell avsättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
