Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 16 februari 1954 - Tillverkning av svetsade kvalitetsrör, av Nils Elfström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 februari 1954-
129
Tillverkning av svetsade kvalitetsrör
Direktör Nils Elfström, Fagersta
De metoder, som för närvarande förekommer
vid tillverkning av rör under 200 mm
ytterdiameter, kan inordnas i två principiellt skilda
huvudgrupper (fig. 1), nämligen stålrör utan söm
och stålrör med söm. Rör utan söm framställs
från solida ämnen, vanligen genom pressning
eller valsning i varmt tillstånd, övriga metoder,
såsom borrning, smidning, gjutning eller
tillverkning från rondell, förekommer men är av
underordnad betydelse.
De hålade ämnena färdigställs vanligen i varmt
tillstånd genom valsning, dragning eller
pressning. De anordningar, som fordras för
tillverkning av dylika rör, blir förhållandevis
komplicerade och dyrbara i anläggning. Godstjockleken
begränsas nedåt genom svalningsförhållandena
och vissa mekaniska förhållanden vid
varmbearbetning. För speciellt tunt gods måste därför
kallvalsning eller ännu vanligare kalldragning
tillgripas.
Stålrör med söm tillverkas av varm- eller
kallvalsade band eller plåtstrimlor, vilka bockas till
rörform och därefter svetsas eller på annat sätt
hopfogas i längdskarven. På grund av att
varm-valsning av band och plåt kan drivas till avsevärt
tunnare dimensioner än varmformningen av
hålade ämnen för stålrör utan söm, kan svetsade
rör framställas av varmvalsat utgångsmaterial
med tunnare gods. Genom att kallvalsa banden
Föredrag i avd. Kemi och Bergsvetenskap den 18 november 1953.
621.774.2
eller plåten före rörtillverkningen kan i många
fall önskad minimal godstjocklek hos de färdiga
rören erhållas utan efterföljande kalldragning.
Stålrör med söm indelas i fyra huvudgrupper,
nämligen smältsvetsade,
motståndstrycksvetsa-de, vällda och enligt andra metoder framställda.
Av speciellt intresse är smältsvets- och
mot-ståndstryckmetoderna, därför att de kvalitativt
intar en särställning. Stålrör tillverkade enligt
dem erhåller oftast sin slutgiltiga form direkt i
svetsmaskinen, men de kan även färdigställas
genom varmvalsning, kallvalsning, kalldragning
eller kallsmidning analogt med de sömlösa rören.
I ett modernt svenskt rörverk används tre
metoder, elbågsvetsning, elkontaktsvetsning och
elektrisk stumsvetsning.
Utvecklingen i Fagersta
Tillverkningen av rör i Fagersta bestod före år
1929 endast i dragning av inköpta sömlösa
rörämnen. År 1929 inlemmades Forsbacka i
koncernen. Därigenom fick man egna rörämnen. I
Forsbacka fanns nämligen ett verk för hålning
av solida ämnen i ånghammare samt
varmvalsning av de hålade ämnena på kula. Från detta
valsverk erhölls ämnena till Fagerstas rördrageri
under hela 1930-talet och en bit in på 1940-talet
ända till den tidpunkt, då undersökningarna av
andra svetsningsmetoder kommit så långt, att
full säkerhet fanns. Först då slogs tillverkningen
av varmvalsade rör i Forsbacka igen.
Fig. 1.
Tillverkningsmetoder för stålrör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
