Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 16 februari 1954 - Nya metoder - Metod för masstillverkning av transistorer, av GAH - Spektroskop för visuell analys av metaller, av H Rydberg - Maskinell rörrensning, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 ’ TEKNISK TIDSKRIFT
Nya metoder
Metod för masstillverkning av transistorer. Enligt en
ny metod för tillverkning av transistorer riktas två tunna
strålar av ett flytande indiumsalt mot en
germaniumkri-stall. En elektrisk ström pålagd mellan indiumsaltet och
germaniumkristallen etsar bort germanium tills en skiva,
endast några tusendels millimeter tjock, återstår.
Strömmen omkastas varefter indium faller ut på skivans yta.
Beläggen förses med anslutningstrådar och enheten
innesluts hermetiskt i en metallhylsa. Processen har den
fördelen gentemot tidigare använda att den kan utföras vid
låg temperatur och utan hänsyn till fuktighetsvariationer i
den omgivande atmosfären. Den är därigenom bättre
lämpad för att användas i en massfabrikation (Wall Street
Journal 4 dec. 1953 s. 4). G AH
Spektroskop för visuell analys av metaller. Vid sidan
av kemiska förfaranden används numera vid metallanalys
olika fysikaliska metoder, såsom elektrometri, polarografi
och spektroskopi. Bland dessa förfaranden spelar
spektralanalysen en särskilt viktig roll.
Önskemålet om snabbare kvalitativa analyser har i
Tyskland medfört en utveckling mot enklare apparatur. Man
har sålunda konstruerat ett metallspektroskop (fig. 1) för
arbete enbart inom det synliga spektralområde^ och
analysen sker helt visuellt. Spektrum av det prov, som skall
analyseras, jämförs med ett spektrum från en ren metall,
och av intensitetslikhet mellan en lämplig linje i det senare
och en analyslinje för ett av provets element sluter man
sig till dettas koncentration. Detta förfarande med
"homologa linjepar", som närmare beskrivits av bl.a. Gerlach
& Schweitzer ("Die chemische Emissions-Spektralanalyse",
Leipzig 1930, 1933) ger tillfredsställande
analysnoggrannhet för många ändamål.
Spektroskopets optiska system är utfört med ett helt
prisma och ett halvt i autokollimation. Provet, vilket ej
behöver förbehandlas, placeras på spektroskopets ena
provbord. Med ett speciellt bågaggregat alstras en högfrekvent
växelströmsbåge mellan spektroskopets elektroder och
provstycket. Gnistspektrum erhålles genom inkoppling av
en parallellkapacitans inbyggd i bågaggregatet. När det
önskade avsnittet av spektrum inställts, sker den
kvalitativa analysen genom identifiering av lämplig analyslinje.
Spektroskopet är utfört med ett andra provbord, avsett för
ett jämförelseprov av ren grundmetall, t.ex. rent järn vid
Fig. 2. Del av ett kromståls spektrum med analystabell;
upptill analysspektrum, nedtill jämförelsespektrum; O
inställning på mättrumman.
stålanalys. I okularet ser man alltså provets spektrum
och därunder ett jämförelsespektrum, vilket underlättar
identifiering av den önskade analyslinjen. Kvantitativ
analys sker genom att jämföra intensiteten hos analyslinjen
med lämplig linje i grundmetallens spektrum.
Till spektroskopet hör också ett antal analysscheman
(fig. 2), som innehåller avbildning av spektrum med
analys- och jämförelselinjer samt tabeller över homologa
linjepar. Järnets linjerika spektrum är synnerligen lämpligt
som jämförelse vid analysen, varför motelektroder av rent
järn används vid analys av icke-järnmetaller. Vid
stålanalyser används däremot kopparelektroder, eftersom
järnlinjer redan finns i analysspektrum.
Spektroskopet har visat sig mycket användbart för
metallindustrins varierande behov, exempelvis vid
klassificering av legeringar, skrotsortering etc. På grund av den
enkla konstruktionen lämpar sig metallspektroskopet för
portabelt bruk, och en särskild tillsatsanordning finns,
som möjliggör analyser direkt på färdiga konstruktioner,
ångpannor, rörledningar etc. Specialelektroder kan även
erhållas för analys av pulver och lösningar, och med en
tillsatskamera kan apparaten även användas för
spåranalyser (K-D Mielenz i Metall 1953 h. 7—8 s. 256).
H Rydberg
Maskinell rörrensning. Vid en ursprungligen i Amerika
utarbetad metod för rensning av rörledningar använder
inan mekaniskt verkande skrapor. Två huvudtyper av
verktyg används, ett tryckverktyg som drivs med vatten
genom rörledningen och ett maskinverktyg med roterande
rörelse.
Tryckverktyget, fig. 1, består av ett antal
rensningssektioner, som trätts upp på en böjlig stång. Bakom den sista
sektionen är på stången trädd en spiralfjäder som håller
ihop sektionerna och som medger en viss förlängning, t.ex.
Fig. 1. Metallspektroskop för visuell analys. Fig. /. Vattentryckdrivet
rensningsverktyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
