Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 16 februari 1954 - Nya metoder - Gasturbindrift med masugnsgas, av Wll - Översättning med maskin, av GAH - Silverkvicksilverjodid i fotografisk teknik, av SHl - Andras erfarenheter - Härdsprickor i stål, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 februari 1954-
157
Fig. 2. Längdsektion av ’i 500 kW gasturbin för drift med
masugnsgas.
utformning har också utprovats i
experimentbrännkam-maren.
I en 4 500 kW gasturbinanläggning för drift med
masugnsgas, fig. 2, tar man in luften i axialkompressorn till vänster
på bilden. Masugnsgasen, soin först komprimeras i en
separat centrifugalkompressor, tillföres brännkamrarna där
sluttemperaturen ca 700°C erhålles. Gaserna expanderar i
turbinen, vilken driver luftkompressorn och en elgenerator.
Gasturbinanläggningarna kan också byggas för avtappning
av luft från kompressorn, varvid denna luft är avsedd som
blästerluft till masugnen. En sådan masugnseldad
anläggning för komprimering av luften till ca 3,15 at tryck och
avtappning av luft upp till 60 m3/s är endast 14 m lång,
4,7 m bred och har största höjden 6,7 m. Denna turbin går
med 4 000 r/m vid högsta belastning, och högsta
förbränningstemperaturen är 725°C (T J Putz i Iron & Steel
Engineer dec. 1953 s. 62). Wll
översättning med maskin. Helt automatisk översättning
från ryska till engelska demonstrerades i början av januari
1954 i USA. En större kombinerad hålkorts- och
beräkningsmaskin (IBM 701) hade givits ett förråd av 250 ord
på hålkort. Sex föreskrifter om ordens formella och
syntaktiska användning hade lagrats i maskinens magnetiska
minne. Maskinen visade sig kunna översätta valda ryska
fraser till förståelig engelska. Hastigheten var relativt låg,
ca tio sekunder per mening under vilken tid maskinen
utförde ca 60 000 operationer. Att översättningen från ryska
till engelska valts beror säkerligen på önskan om
publicitet men influerades också av att de båda språken visar
stor överensstämmelse beträffande ordföljd.
Försöket ordnades för att visa att översättning med
maskin är möjlig. Ingen av de nu existerande stora
beräkningsmaskinerna är emellertid lämpad för sådana arbeten.
Arbete på speciella översättningsmaskiner lär dock pågå
vid National Bureau of Standards i Washington, vid
Massachusetts Institute of Technology samt hos IBM. De största
svårigheterna vållas av idiomatiska uttryck samt ord med
två eller flera betydelser. I det första fallet blir det
nödvändigt att låta maskinen minnas ej endast ord utan även
uttryck. I det andra måste maskinen kunna bedöma
innehållet av vad den översätter i de fall där den ej kan
dra slutsatser om ordens betydelse ur den syntaktiska
uppbyggnaden. Under demonstrationen visades ett exempel,
det ryska ordet "ugl" översattes antingen som kol eller
som vinkel enligt regler som lagrats i maskinen. En
acceptabel översättningsmaskin skulle kräva ett förråd av 20 000
ord och minst 100 regler (Newsweek 18 jan. 1954). G AH
Silverkvicksilverjodid i fotografisk teknik. Vid
Pa-steur-institutet har man upptäckt att silverkvicksilverjodid
i gelatin är ljus- och vattenkänslig. I ljus ändrar
emulsionen sålunda snabbt färg från gul till violettsvart, men mest
anmärkningsvärt är det exponerade materialets stora
känslighet för vatten. Fuktighet återför nämligen dess
färg till gult; det är hygrofotografiskt.
Den nya emulsionen kan därför direkt användas vid
mi-krokemisk analys, t.ex. för påvisande och bestämning av-
spår av vatten i organiska lösningsmedel. Oin sålunda en
droppe av handelns absoluta alkohol tas på ett askfritt
filtrerpapper, som läggs i kontakt med en hygrofotografisk
emulsion, tränger vattnet i alkoholen in i denna, och den
får en grå fläck omgiven av en svart ring.
Behandlas en silverkvicksilverjodidplåt i 10 °/o
väteper-oxidlösning under 15—20 min, förlorar den sin
ljuskänslighet men blir i stället känslig för värmestrålning; den blir
termokrom i stället för fotokrom. Ultraljuds termiska effekt
kan studeras betydligt lättare med termokroma
emulsioner än med andra hittills använda metoder.
Vid framställning av silverkvicksilverjodidemulsion utgår
man från en vanlig bromsilverplåt eller film. Denna läggs
i en framkallare i mörkrum och framkallas sedan i fullt
dagsljus. Filmen fixeras på vanligt sätt och läggs i en 3 °/o
lösning av kvicksilver-II-klorid. Den bleks härvid
fullständigt. Efter tvättning behandlas den med en 5 °/o lösning
av kaliumjodid varvid emulsionen blir gul (Chemical &
Engineering News 12 okt. 1953 s. 4198). SHl
Andras erfarenheter
Härdsprickor i stål. Man vet att stål får bästa mekaniska
egenskaper om det ges fullständigt martensitisk struktur
och sedan anlöps. Vid den snabbkylning, som fordras för
att martensit skall bildas, uppstår emellertid stora
spänningar i stålet genom dettas volymändring vid
avkylningen och strukturomvandlingen. Ofta kan man därför
på grund av risken för härdsprickor inte utföra kylningen
så att omvandlingen till martensit blir fullständig.
Man kan på teoretisk väg förutse hur risken för
härd-sprickor kan minskas. För att kontrollera dessa resultat
har man i USA utarbetat en metod för bestämning av
ståls tendens att ge härdsprickor ("crackabilitv"). Speciellt
utformade, 12 mm tjocka provstycken (fig. 1) snabbkyls
under olika betingelser. Så snart de svalnat till
rumstemperatur poleras de, och härdsprickor söks under mikroskop
eller enligt en magnetisk metod. Vidare mäts stålets
hårdhet i den grova och klena sektionen. Proven kyls sedan
till — 75’°C och hålls 1 h vid denna temperatur. De poleras
och granskas på nytt, och deras hårdhet bestäms.
Av prov utförda med mer än 20 stålsorter drar man
slutsatsen att sannolikheten för sprickbildning växer med den
temperatur, från vilken stålet kyls; vidare är den större,
ju lägre den temperatur är vid vilken omvandling till
martensit börjar. Tendensen till sprickbildning växer
också med stålets kolhalt och liärdbarhet. Kylning i saltbad
är mindre riskabel än kylning i olja även när fullständig
omvandling till martensit sker; är denna ofullständig är
risken för sprickbildning alltid mindre.
De flesta resultaten är redan kända från praktiken, men
användning av ett prov som ger största hårdhet utan härd-
Fig. 1. Provstycke
för bestämning av
ståls tendens till
bildning av
härdsprickor; tjocklek
12 mm, a V-skåra:
djup 0,375 ± 0,025
mm, radie 0,05 mm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
