Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 16 februari 1954 - Andras erfarenheter - Härdsprickor i stål, av SHl - Det ekonomiska antalet kopior vid reproduktion, av Bo G A Jonsson - Termopump, av H Me - Flussmedels funktion vid metallsmältning, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
’ TEKNISK TIDSKRIFT
sprickor är av värde vid val av stål för ett givet ändamål
(R D Chapman & W E Jominy i Metal Progress sept. 1953
s. 67). SHl
Det ekonomiska antalet kopior vid reproduktion. För
reproduktion av ritningar, affärshandlingar m.m. har man
ett flertal för kontorsbruk lämpade kopieringsmetoder att
välja mellan. Man kan därvid lätt beräkna det antal kopior
som ur kostnadssynpunkt är lämpligast i varje särskilt fall.
Naturligtvis spelar dock andra omständigheter än de rent
ekonomiska en stor roll vid valet av kopieringsmetod.
Under förutsättning att de framställda kopiorna är helt
likvärda ur användningssynpunkt kan emellertid följande
ekvationer användas för att jämföra
reproduktionsmetoderna:
(P + n-K) — (Q + n-C) =0
där n är gränsantalet kopior, P negativkostnaden enligt
den ena reproduktionsmetoden, Q negativkostnaden enligt
den andra reproduktionsmetoden, K kopiekostnaden enligt
den ena reproduktionsmetoden och C kopiekostnaden
enligt den andra reproduktionsmetoden.
Ekvationen kan omformas till
n = (P — Q)f(C — K) = (Q-P)/(K-C)
Även jämförelser mellan kostnaden för maskinskrivning
av ett visst antal exemplar av en handling och
motsvarande kostnad för kopiering eller duplicering kan lätt göras
på detta sätt.
I följande exempel antas att originalhandlingen är
framställd i format A4 och att pappersmaterialet i original och
kopior icke inverkar på reproduktionsmetodens eller
kopiornas användbarhet. Kostnaderna för de olika
reproduktionsmetoderna var i december 1953 ungefär följande:
Kostnad per negativ kr. Kostnad per kopia kr.
Ljuskopiering ....................... ..... — 0,50
Fotografisk väv och ljuskopiering ., ..... 8,00 0,50
Fotografisk kopiering ............... ..... 2,00 1,40
Fotostatkopiering .................... ..... 1,75 1,75
Snabbkopiering ..................... 2,00
Rotaprinttryck ...................... 0,05
Med hjälp av ekvationen för gränstalet erhålles
exempelvis följande jämförelser:
Upp till gränsantal över
ljuskopiering ............. 35 rotaprinttryck
fotografisk väv och ljus- *
kopiering ................ 17 rotaprinttryck
fotografisk kopiering ..... 7 fotografisk väv och ljuskopiering
fotostat ................... 1 fotografisk kopiering
snabbkopiering ........... 8 rotaprinttryck
snabbkopiering ........... 9 fotostat
snabbkopiering ........... 4 fotografisk kopiering
Tabellen gäller endast det angivna specialfallet.
Bo G A Jonsson
Temiopump. En pump, som utexperimenterats i USA,
bygger på den gamla principen, att om en del av en
vätska förångas genom värmning, sätts omgivande vätska
i rörelse. Pumpen ger större tryck och flythastigheter än
tidigare kända apparater enligt samma princip. Den har
inga rörliga delar förutom ventilerna och är idealisk för
frätande och farliga ämnen.
Både anläggnings- och driftkostnaderna är små, och
pumpen arbetar tyst. Slitning behöver man knappast räkna
med. Termopumpen kan drivas med annars outnyttjad
värme och lämpar sig särskilt på platser, där elektrisk
eller mekanisk kraft saknas och där den transporterade
vätskan på samma gång måste värmas. Pumpen kan
användas för t.ex. vatten, freoner, oljor och kvicksilver. Då
den har låg verkningsgrad jämförd med mekaniska
pumpar är dess användningsområde dock begränsat. Kapa-
Fig. 1. T er nio pump; 1
vätskebehållare, 2 inloppsventil, 3
ånggenerator, 4 kondensor, 5
utloppsventil, 6 tryckklocka,
7 utlopp.
citeten även för små modeller är 30 1/h brännolja vid
tryck upp till 1,75 kp/cm2.
Vätskan i pumpen omväxlande förångas och kondenseras.
Änggeneratorn värms elektriskt eller med låga.
Ångbildningen gör att trycket stiger så att vätska pressas ut
genom en ventil (fig. 1). Härvid strömmar kall vätska in i
generatorn och på samma gång uppstår partiellt vakuum
på grund av kondensation, varigenom mer vätska sugs upp
ur behållaren.
Termopumpen kan utföras antingen av metall, såsom
rostfritt stål, eller av glas. En kombination av båda
materialen är också möjlig. Vid behov kan flera pumpar
anordnas parallellt eller i serie (Chemical Engineering dec.
1953 s. 226). H Me
Flussmedels funktion vid metallsmältning. Man har
sedan urminnes tider använt flussmedel vid nedsmältning
av metaller eller legeringar för gjutning, men ännu i dag
vet man inte mycket om dess verkningssätt och värde.
Flussmedlets mest påtagliga funktion är givetvis att skydda
den smälta metallen mot luftens inverkan. Det synes
troligt att dess sammansättning härvid är av mycket liten
betydelse vid smältning av nästan alla icke-järnmetaller; de
flesta blandningar ger gott skydd så länge de förblir
flytande.
I många fall väntar inan emellertid att flussmedlet skall
uträtta en hel del mer än skydda metallen mot luft.
Särskilt vid smältning av magnesium och magnesiumlegeringar
kan goda göt eller gjutstycken erhållas bara vid
användning av ett lämpligt flussmedel. Först på senare tid har
man börjat förstå orsaken härtill.
Före andra världskriget trodde man att en rå
magnesiumsmälta i huvudsak består av metall med mer eller mindre
stabila inneslutningar av klorid, oxid och slagg.
Flussmedlet skulle rena metallen genom att dra med sig dessa
partiklar när det sjunker till bottnen i smältan. I dag har
man en helt annan uppfattning. Råa magnesiumsmältor är
inte alls så orena som man trott därför att oxid- och
slagginneslutningar mycket lätt sjunker av sig själva vid
rätt temperatur hos metallbadet. Man har också i praktiken
funnit att smältor av magnesium och aluminiumlegeringar
klarnar snabbare, om deras temperatur höjs.
Det förefaller alltså som om flussmedlet inte skulle vara
nödvändigt för att rena metallsmältan. Förekommer
slagginneslutningar i slutprodukten beror detta på att en
olämplig gjutningsmetod använts. En annan uppgift för
flussmedlet är emellertid att underlätta hopsmältning av
metallstycken som är överdragna med oxid. En sådan verkan
önskar man uppnå framför allt vid smältning av
aluminiumlegeringar i form av skrot.
En tid trodde man att hopsmältningen kan underlättas
bara av flussmedel, som löser oxiden, och därför har
kryolit föreslagits som beståndsdel i många flussmedel. Bland-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
