Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 23 februari 1954 - Våra huvudvägar — en målsättning, av Gunnar Tranæus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
’ TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 1. Kostnad för huvudvägsbyggen i medelsvår terräng
Vägnät Byggtid Längd Lägst (komplettering eller Högst (nybyggnad)
antal ombyggnad)
år km Mkr/km Mkr. Mkr/år Mkr/km Mkr. Mkr/år
Riksvägar i södra Sverige1 .......... 1955—75 20 3 600 0,5 1 800 90 0,9 3 240 162
Riksvägar i norra Sverige.......... 1955—80 25 1 360 0,5 680 27 0,9 1 224 49
Länsvägar i södra Sverige2 ......... 1955—85 30 13 400 0,3 4 020 134 0,5 6 700 223
Länsvägar i norra Sverige3.......... 1955—90 35_7 600 0,3 2 280 65 0,5 3 800 109
_ Summa 25 960 8 780 316 14 964 543
–i
1 t.o.m. Gävle—Falun—Arvika
2 de 20 sydliga länen
3 de fyra nordligaste länen
För byggnad av storbroar har Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen beräknat att ca 10 Mkr/år
erfordras5.
I terminalstäderna Stockholm, Göteborg och
Malmö har för planerade nyanläggnings- och
förbättringsarbeten på statsbidragsberättigade
gator, vägar och broar beräknats sammanlagt
42 Mkr/år för den närmaste femårsperioden5,
varav för Stockholm 24 Mkr/år, Göteborg 12
Mkr/år och Malmö 6 Mkr/år (uppskattat). Av
denna summa torde ca två tredjedelar eller 28
Mkr/år vara att hänföra till i huvudvägnätet
ingående gator och vägar.
Vid den på tjugo år tredubblade trafik som
här förutsätts, och med den starka
koncentrationen av trafiken till storstäderna och deras
omgivningar, synes det vara berättigat att anta
att det beräknade medelsbehovet för
storstäderna skulle komma att kvarstå ej endast i fem år
utan under hela tjugoårsperioden. Under
hänsynstagande till att en del av städernas
kostnader ingår i den beräknade kostnaden för
huvudvägsbyggen är det troligt att summan 28 Mkr/år
också skulle kunna innehålla kostnad för
nyanläggnings- och förbättringsarbeten även i den
fjärde stora terminalstaden Hälsingborg.
Sammanlagt skulle kostnaden för huvudvägsbyggen,
storbroar och arbeten i terminalstäderna uppgå
till 505 Mkr/år.
Vid nybyggnad av riksväg fördelar sig kostna-
derna på följande sätt:
kr/km °/o
Marklösen ....................................................49 000 5,5
Terrassering, även för skenfria
korsningar ........................................................217 000 24,1
Avskärande täckdike, parallellvägar ... 40 000 4,4
Mopedbana, 4 m bred ............................100 000 11,1
Täckdiken ................................70 000 7.8
Vägrenar med busshållpfatser och
parkeringsplatser ............................................62 000 6,9
Bilkörbana, 2V2 körfiler om 3,5 m________201 000 22,3
Grusbärlager ................................................84 000 9,3
Räcke ............................................................7 000 0,8
Skenfria korsningar
(betongkonstruktionen) ............................
Vattengenomlopp till broar, vilka per qqq „ g
bro kostar högst 400 000 kr., avlopp
Trafikanordningar vid vägskäl,
avtagsvägar ..............................
Summa 900 000 100
Kalkylen har skett "i jord". Bergskärningar
vållar ökad terrasseringskostnad, men
sten-åtgången är ca 6 m3/m löst mått, motsvarande
3 m3/m fast berg. Besparingen av att få all
denna sten i linjen motsvarar ungefär den ökade
terrasseringskostnaden, 30 000 m3 fast berg per
mil utgör därför ingen nackdel. Priser på övriga
prestationer varierar mindre än man allmänt
tror, då järnväg och goda vägar finns nära.
Siffran för ombyggnad i "lägst"-kolumnen, 0,5
Mkr/km, har beräknats för det fall att en god
tvåfilig, belagd sträcka i rätt läge och med god
tracé skall kompletteras enligt normalsektionen.
Därvid bortfaller ungefär halva kostnaden
jämförd med nybyggnad för marklösen, terrassering,
täckdiken, grusbärlager och fyra femtedelar av
bilkörbanan.
Priserna vid riksvägar norr om Gävle—Falun
är desamma som för vägar i södra Sverige ehuru
trafiken norröver är och kommer att förbli
avsevärt svagare, sannolikt på de långa sträckorna
väl tillgodosedd med två körfiler under tjugo år
framåt. Däremot kan riksvägen 12 norr om
Borlänge till Mora beräknas behöva flera körfiler.
Samma normalsektion är förutsatt, då
breddmåtten är väl behövliga ur säkerhetssynpunkt.
Täckdikena behöver i allmänhet ha det större
djupmåttet 2,0 m och särskilt tjälfarliga jordar
måste bortgrävas. Om härtill lägges att
vattendragen är flera och större, varför, även om lägre
breddmått än för broar intill 20 m spann måste
tillämpas, kostnaden ökas, är det sannolikt
nödvändigt att räkna med samma priser per km.
Länsvägarna i södra Sverige är största posten
av alla på grund av den stora längden, 13 400
km. Standarden måste här variera avsevärt. Det
finns kortare vägdelar, som har eller får lika
stor trafik som närliggande riksvägar, och de
bör ha samma normalsektion som dessa. Men
det finns sträckor i glest bebyggda trakter, som
är väl tillgodosedda inom överskådlig tid med
en tvåfilig grusväg, som dock under
tjugoårsperioden bör förses med lätt asfaltbeläggning. Då
tjälbeständigheten här är sällsynt, måste
täckdiken byggas, dessutom en genomgående vägren
och eventuella busshållplatser. Förbud att
parkera på körbanan bör gälla även på detta vägnät.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
