Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 23 februari 1954 - Motorvägen Malmö—Lund, av Harald Fredlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
’ TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Motorvågens profil för bank och skärning.
I sin sydvästra ände ansluter sig motorvägen
till den befintliga, tvåfiliga vägen från Malmö
vid Segeå; i sin andra ände ansluter sig
motorvägen, helt utbyggd, till rikshuvudväg nr 4 vid
ö. Torn i en punkt belägen ca 3 km nordost om
Lund (fig. 1). Mellan dessa två
anslutningspunkter kan man komma på eller av motorvägen på
tre trafikplatser med rampsystem. En sådan
trafikplats är belägen mellan Arlöv och Åkarp, en
annan strax söder om Lund vid den gamla
Staffanstorpsvägen saint en strax öster om Lund
vid Dalbyvägen (fig. 3).
Etappen Malmö—Lund, som nu färdigställts,
har en längd av ca 11 km. Maximal lutning är
här 20 °/oo, minsta kurvradie i horisontell led
3 000 m och i vertikal led 2 000 m. Skevningen
är på raksträcka 1 : 60 och i kurva 1 : 40.
Motorvägen löper i allmänhet över de korsande
sidovägarna utom vid trafikplatserna. Fria
höjden i viadukterna är ca 3,5 m. Fordon med högre
höjd hänvisas till ramp vägar på ömse sidor om
huvudvägen, vilka dessutom skall leda in
trafiken på motorvägen. Genom denna begränsning
av fria höjden sparas en del utgifter för
schakt-nings- och dräneringsarbeten.
Ett antal korsande sidovägar liar ombyggts ocli
förbättrats. I vissa fall har även nya vägar byggts
bl.a. för att underlätta brukandet av ägoskiften,
som blivit avskurna genom motorvägen. Totala
längden av sålunda ombyggda och nybyggda
sidovägar i anslutning till den färdigbyggda de-
Fig. 3. Trafikplatsen vid Lund.
len av motorvägen är 13 km. Fria höjden i
viadukterna över dessa vägar varierar mellan 2,75
och 4,5 m. Olägenheter som t.ex. viss
nedmon-tering av höga jordbruksredskap har ej ansetts
uppväga de ökade kostnaderna för genomgående
högre fria höjder.
På vissa sträckor där avståndet mellan
väg-portarna är relativt stort har inlagts gångportar
för gångtrafik. Totala antalet viadukter och
gångportar är sjutton och dessutom finns fyra
broar över vattendrag. I allmänhet tar
motorvägen inklusive slänter och diken i anspråk ett
område av 25—30 m, vilket tidigare i allmänhet
utgjorts av bördig åkerjord. Vägförvaltningen
har måst nedlägga ett betydande arbete för att
uppnå överenskommelser med alla de
markägare, som här har varit berörda;
expropriations-förfarande har också i vissa fall måst tillgripas.
För att minska nackdelarna av skiften på olika
sidor om motorvägen tillhörande samma ägare
har en hel del ägoutbyten verkställts.
Byggnadskostnaderna för den färdiga delen
av motorvägen och tillhörande sidovägar exkl.
marklösen uppgår till ca 14,5 Mkr. i vilken
kostnad trafikplatserna ingår med ca 2 Mkr.
Om kostnaden för trafikplatserna vid Lund och
Åkarp ej medräknas, blir byggnadskostnaden
ca 1 100 kr/m, vilken fördelar sig enligt följande:
Terrasseringsarbeten ....................................20 °/o
Dräneringsarbeten ............................................14 °/o
Överbyggnad ......................................................25 °/o
Betongbeläggning ..............................................25 °/o
Viadukter och broar ........................................14 °/o
Stensättningar, räcken och övriga arbeten 2 °/o
Byggnadsarbetets organisation och planering
Det ur byggnadssynpunkt väsentligt nya i
jämförelse med tidigare vägbyggen i landet har
varit den med hänsyn till företagets omfattning
korta leveranstiden, vilken i
programhandlingarna utsatts till ca 7 månader. Detta medförde
vissa tekniska problem som t.ex.: Hur skulle
höga bankar, för omedelbar beläggning, kunna
tillfredsställande komprimeras? Ett annat
problem var att på en mycket kort tid anskaffa
erforderligt antal arbetsledare, specialarbetare och
arbetsmaskiner. I april 1952 då arbetet
utlämnades för anbudsberäkning, hade landets större
vägbyggnadsfirmor planerat sitt arbete för den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
