- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
215

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 9 mars 1954 - Andras erfarenheter - Allylplaster, av SHl - Öppna termoelement, av SHl - Anrättning av klädesplagg, av SHl - Böcker - Ångtabeller. Thermodynamic tables in the metric systems for water and steam, av Wll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23 mars 1954-

215

Vinylallyletrar är stabila gentemot peroxider men
polymeriseras lätt med Friedel—Craft-katalysatorer vilket tycks
visa att reaktionen går över joner i stället för över fria
radikaler som vid andra allylföreningar.

Koppar är känd som inhibitor för polymerisation av
ämnen med dubbelbindningar och stabiliserar därför allyl-,
vinylföreningar och likartade ämnen vid deras förestring
eller destillation. Under icke oxiderande betingelser och
vid temperaturer över ca 185°C har koppar emellertid
visat sig katalysera polymerisation av allylacetat. Då
koppar är billig, bör möjligheterna att använda den som
katalysator undersökas närmare, i synnerhet som ett ämne
vars verkan kan ändras från inhibitorns till katalysatorns
bara genom ändring av temperatur och tryck bör vara
mycket användbart.

Gjuten allylplast är genomskinlig och termiskt stabil.
Dess hårdhet, färg och böjlighet kan varieras. Den har
ungefär samma genomsläpplighet för ljus som
polymetyl-metakrylat men har betydligt större nötningshållfasthet,
dock inte så stor som glas. Då plasten krymper upp till
15 °/o kan det vara nödvändigt att använda specialformar
vid gjutning. Formar av stål, icke-järnmetaller eller gips
används.

Gjutstycken av allylplast kan lätt bearbetas med
skärande verktyg och kan poleras även om deras temperatur
härvid stiger avsevärt. Då plasten är osmältbar och har
stor hållfasthet kan den bearbetas med samma verktyg
som används för metaller (L Lynx i Modern Plastics okt.
1953 s. 139). SHl

Öppna termoelement. När man skall mäta ett
metallstyckes temperatur exakt är det ofta lämpligt att
punkt-svetsa ett termoelements trådar vid metallstycket som
härvid blir en del av dess heta fog. På detta sätt får man ett
öppet termoelement med vilket man kan mäta materialets
verkliga temperatur. Metoden är särskilt användbar för
små prov och vid snabba temperaturändringar.

öppna termoelement används vid studium av reaktioner
i fasta metallfaser. Härvid måste man se till att de två
svetsställena på metallprovet hålls vid samma temperatur.
Bestämmer man t.ex. en temperatur-tidskurva för provet
under värmetillförsel förskjuts denna mot snabbare eller
långsammare temperaturstegring när en exotermisk resp.
endotermisk reaktion sker i provet.

Man har gjort sådana undersökningar vid temperaturer
mellan — 40 och 1 000°C, men det finns inget som hindrar
att temperaturintervallet utsträcks. Det synes också möjligt
att använda samma teknik vid mätning av mycket snabba
temperaturändringar hos material och maskiner.
Yttemperaturen hos maskindelar bör t.ex. kunna mätas under
drift, och då ingen värmeöverföring genom ledning till en
annan kropp fordras, bör resultatet bli mycket exakt (B D
Potter i Metal Progress nov. 1953 s. 80; Engineers’ Digest
dec. 1953 s. 450). SHl

Anrättning av klädesplagg. Vid en svensk fabrik
installerades amerikanska pressar för tillverkning av
stålbadkar. Dessa gjordes till en början av amerikansk
specialplåt, men när import från USA blev omöjlig någon tid
efter andra världskriget meddelade man den amerikanska
firmans representant att man ämnade övergå till svensk
stålplåt. Amerikanaren förklarade genast att detta var
omöjligt därför att man i Sverige inte hade lika stor
erfarenhet av ståltillverkning som hans 75 år gamla firma.
Då svenskarna trots detta ville försöka lovade
amerikanaren att äta upp sin hatt om de lyckades (Tekn. T. 1951
s. 761).

Efter någon tid kunde den svenska firman meddela: "Vi
tillverkar nu badkar av stålplåt från ett svenskt verk, som
tillhör världens äldsta bolag, och Ni kan därför äta upp
Er hatt. Smaklig måltid!" Hur amerikanaren tillredde sin
hatt är inte känt, men senare har i amerikanska tidskrifter
publicerats flera lämpliga recept för tillagning av kläder.

Ett sådant lyder: "Tag en bomullsskjorta och bränn den
i en mycket het ugn. Tillred sedan en stor stek, strö
skjortaskan över denna och krydda med lök. Ät skjorta
och stek." Detta kan tyckas vara ett enkelt och allmänt
användbart sätt att anrätta kläder, men det kan knappast
tillfredsställa en gourmet. Denne använder utan tvivel
sina kunskaper i kemi.

Bomull och rayon, varav skjortor, strumpor, underkläder,
klänningar m.m. är gjorda, omvandlas lämpligen till en
välsmakande sirap. Detta sker genom kokning av tyget i
svag syra i tryckkokare. När cellulosan brutits ned till
glykos neutraliseras syran med bikarbonat. Den erhållna
lösningen är mindre söt än sockerlag men god och
lättsmält.

Ull och silke, som ingår i filthattar, kostymer och
sidenklänningar, består av proteiner vilka liksom cellulosa kan
hydrolyseras med kokande syra. Slutprodukten är en
lim-liknande sås av aminosyror som inte lär vara särskilt
välsmakande. Den är emellertid lika närande som protein,
t.ex. i kött eller buljong, och mer lättsmält.

Syntetiska fibrer, såsom nylon, Dacron och Orion, bör
lekmannen inte försöka koka då slutprodukterna kan vara
giftiga. Det torde vara säkrast att bränna dem enligt det
första receptet. Detsamma gäller nog också kulörta plagg
då en del människor kan vara allergiska mot färgämnen.
Blir man tvungen att äta upp sin skjorta, bör man därför
ta en vit bomullsskjorta (Chemical & Engineering News
19 okt. 1953 s. 4402, Newsweek 2 nov. 1953 s. 42). SHl

Böcker

Ångtabeller. Thermodynamic tables in the metric
system for water and steam, av O H Faxén. Forskning
och teknik h. 2. Nordisk Botogravyr, Stockholm 1953.
147 s., diagr. 19 kr.

Ett ofta återkommande argument mot MKSA-systemets
införande är att det inte finns någon teknisk litteratur
eller några tabellverk, där detta måttsystem tillämpas.
Sålunda är de ångtabeller som man här i landet allmänt
använder, VDI-Wasserdampftafeln, baserade på det
"tekniska" måttsystemet med kilokalori som värmeenhet.
Dessutom finns tabeller med engelskt måttsystem, men
dessa används inte så mycket hos oss. Några utförliga
ångtabeller med joule som värmeenhet har hittills inte
funnits, trots att joule med sin direkta anslutning till det
elektriska måttsystemet borde vara bekvämast för
ångkraftteknikern.

De ångtabeller som nu utgivits — de första i världen i
sitt slag — är baserade på MKSA-systemet med joule som
värmeenhet och bar som tryckenhet. Tabellverket har
utgivits av IVA och det har utarbetats på KTH under
ledning av O H Faxén. Bidrag till kostnaderna för arbetet
har lämnats av Vetenskapsakademien, Statens Tekniska
Forskningsråd samt av intresserade industrier.
Matematikmaskinnämnden har ställt beräkningsmaskiner till
förfogande.

I den första och mest omfattande tabellen anges specifik
volym, entalpi och entropi för vatten och överhettad
vattenånga vid konstant tryck från 0,01 till 300 bar, för
trycken 0,01—10 bar inom temperaturområdet 0—550°C, för
vissa tryck upp till 800° C, och för trycken 10,5—300 bar
upp till 650°C. I en tilläggstabell anges entalpi och entropi
för överhettad ånga vid konstant specifik volym, från
0,004 till 100 m7kg. Värdena har beräknats med formler
enligt Jan Juza. Dessa ansluter sig väl till experimentella
bestämningar, vilka dock inte går högre än till 550°C. De
beräknade värdena för temperaturer över 550°C får
därför anses vara extrapolerade. Värdena i tabellerna
överensstämmer mycket väl med värden enligt de tyska
tabellerna, om dessa räknas om till MKSA- systemet. En
jämförelse har gjorts för ångans entalpi vid temperaturen
500°C och därvid har skillnaderna mellan de båda tabel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free