Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 9 mars 1954 - Böcker - The transverse stability and resistance of single step boats when planing, av Erik Ullman - Experiments with tanker models II, av Erik Ullman - Malm, av E R—s - Reseberättelser - TNC: 5. Klammerformer, av G B
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 mars 1954-
219
en särskild apparatur varigenom, förutom motstånd, även
sidokraft och krängningsvinkel kunde avläsas. Genom en
flyttbar vikt kunde önskad krängning erhållas. Modellerna
var även försedda med roder och fena. Genom
interpola-tion kunde en rodervinkel för varje fall erhållas så att
tvärkraften blev noll.
Resultaten av motstånds- och stabilitetsförsök har
sammanställts i form av kurvor. I stort sett framgår att de
egenskaper som befrämjar farten — i första hand
bredden — också är gynnsamma för stabiliteten. Däremot
visar dessa försök — i motsats till vad som anges i några
andra arbeten — att vid höga farter tvärskeppsstabiliteten
märkbart sjunker med ökad hastighet. Härav framgår att
systematiska undersökningar av de hydrodynamiska
förhållandena för planande båtar är mycket önskvärda. Det
är att hoppas att ytterligare undersökningar inom detta
område skall utföras, särskilt då för V-bottenbåtar och
båtar i övergångsområdet mellan planande och
deplace-rande tillstånd. Erik Ullman
Experiments with tanker models n, av H Edstrand,
D Freimanis & H Lindgren. Stat. Skeppsprovn.-Anst.
Medd. 26. Gumperts, Göteborg 1953. 20 s., 9 fig. 4 kr.
Detta arbete utgör en fortsättning på tidigare
undersökningar beträffande utformning av skrov för tankfartyg
(Tekn. T. 1953 s. 802). Undersökningen avser inverkan på
motståndet vid förändringar av fartygslängden med
bibehållande av samma deplacement.
Från de tidigare undersökningarna valdes den modell med
modifierad U-form som där visat sig vara lämpligast i
pro-pulsionshänseende. Denna modell togs som modermodell
och genom att variera förhållandet längd till bredd erhölls
fyra olika skrovformer med samma deplacement (V =
22 000 m3).
Släpförsök och självdriftsförsök utfördes på vanligt sätt
med de fyra modellerna. Resultatet visade att
längd-breddförhållandet och slankhetstalet inom detta område har
mycket liten betydelse. En av modellerna (L/B = 7,80;
L/AVa = 5,72) gav dock något bättre
propulsionsegenska-per, varför denna modell valdes till modermodell för
vidare undersökningar.
Slutligen gjordes med en av modellerna undersökningar
över hur olika längd på propellerbrunnen inverkade på
effekt och varvtal. Ingen inverkan kunde förmärkas.
Det är förf:s avsikt att fortsätta undersökningarna med
den modell som nu syntes vara bäst och därvid studera
inverkan av variationer i bredd/djupgående och
blockkoefficient. Erik Ullman
Malm. Grängesbergskoncernen i bild. Utgiven av Trafik
AB Grängesberg—Oxelösund och
Luossavaara—Kiirunavaara AB. Nordisk Rotogravyr, Stockholm 1953. 140 s.
1953 hade femtio år förflutit sedan det 1896 bildade
Trafik AB Grängesberg—Oxelösund ökade sin
järnmalmsproduktion till världsformat genom inköp av de båda
lappländska järnmalmsbolagen Luossavaara—Kiirunavaara AB
och AB Gellivare Malmfält. Den form, som den nybildade
koncernen då fick, har den bibehållit sedan dess och den
har visat sig vara tillräckligt hållfast och elastisk att tåla
alla påkänningar i fred och krig, kriser och
högkonjunkturer.
Till jubileet har koncernen utgivit en bok, som efter en
kort inledning av direktör Erland Waldenström
behandlande företagets historia innehåller en beskrivning i vackra
bilder av företagets verksamhet på olika platser i vårt land.
E R—s
Reseberättelser. Till KTH:s bibliotek har inkommit
följande reseberättelser, vilka är tillgängliga i bibliotekets
läsesal för intresserade:
Berndt, S B: Aerodynamik i Tyskland och Schweiz 1951.
Stockholm 1953. 4 s.
Löfgren, G: Elektriska industrier och anläggningar i
Tyskland, Schweiz, Italien och Österrike 1953. Stockholm
1953. 19 s., 24 fig.
Bolinder, F: Forskning inom mikrovågs- och pulsteknik i
USA, huvudsakligen vid MIT. Stockholm 1954. 16 s.
Bladh, K-A: Modern betongarkitektur i Frankrike, Italien
och Schweiz 1949. Stockholm 1953. 11 s., ill.
Bydén, A: Modern och gammal arkitektur i Sydamerika
1949. Stockholm 1954. 40 s., ill.
TNC
5. Klammerformer
Butiker av den amerikanska modellen där man går in
och själv tar sina varor och betalar vid utgången har på
sina håll kallats självköp. Man har inte utan skäl anmärkt
på logiken i denna ordbildning. Köper själv gör man
strängt taget likaväl i en vanlig lanthandel som i en sådan
affär. Numera har också snabbköp blivit den mest
använda beteckningen. Även om anmärkningen är riktig så
är själva ordbildningssättet icke främmande för vårt
språk och ej heller för andra språk. Vad man här har
gjort är att man uteslutit det mellersta ledet i en
sammansättning. I stället för a + b + c säger man a + c. Ordet
är en förkortning av s]àhbetjäningsköp, i vilket själv hör
till det uteslutna ledet och inte till köp. Grundordet är
internationellt, heter på engelska selfservice, på tyska
Selbst-bedienung, på holländska zelfbediening osv.
Vi har flera exempel på dessa ordbildningar, som av
tyskarna givits termen klammerformer. Det finns i
Norrland en strömming som går under namnet
klabbströmming. Rätteligen borde den heta klabbsftöfsströmming.
Den har nämligen sitt namn därav att den fiskas med
klabbskötar, dvs. skotar som hålls upp av klabbar, grova
flöten av trä; en klabbsköt är motsatsen till en
botten-stående sköt. Det är alltså icke strömmingen som är en
klabb, även om den kan vara mycket fet. Ett annat
exempel är draksådd, på engelska Dragon Seed (en bok av
Pearl Buck, 1942, behandlande den japanska invasionen i
Kina). Uttrycket går tillbaka till den grekiska sagan om
Jason som sådde, inte drakar men draktänder, vilka sedan
växte upp till vilda krigare som hotade honom till livet.
Rätteligen borde det därför ha hetat drakfanrfssådd.
Sigfrid Siwertz skriver också mycket riktigt i en av sina
romaner att "Den döda hade (med sitt testamente) sått en
draktand bland (arvingarna) och strax flammade hatet upp
i full låga". Samma bortfall av mellanledet har vi i
kornblå, som rätteligen borde heta kornWomsblå, eftersom det
är kornblomman (= blåklinten) som är blå och inte kornet.
Andra exempel är bäver (hårs) hatt, kam (ulls) garn,
kommunal (stämmo) ordförande, lax (stjärts) spår, liv
(försäkrings) bolag, neon (ljus) skylt, nitro (cellulosa) lack, tall
(olje)-tvål, te(kopps)fat, tretton (dags) afton, åter(gångs)skrot
(TNC 4 s. 29), öl (buteljs) kork. I alla dessa fall leder
uteslutningen icke till logiskt orimliga ord.
Någon gång kan man rent av vara tvingad att hoppa
över mellanledet såsom i tonfiske och tonfiskare. Fisken
heter hos oss icke ton utan tonfisk, men det skulle vara
pedantiskt att säga ton/isÅfiske och ton/isAfiskare.
De två sista exemplen är av något annat slag än de
föregående. Här är det fråga om s.k. haplologi, en
företeelse som består däri att av två omedelbart på varandra
följande identiska språkljud, stavelser eller ord bara det
ena (den ena) uttalas. Denna företeelse har stor
räckvidd. Vanligen är det icke hela ord utan enskilda ljud
eller stavelser som utelämnas. Hit hör bl.a. förmässning,
som egentligen borde heta förmässingning. Det till grund
liggande verbet är förmässinga (jfr ty. vermessingen); en
mindre tydlig och därför sämre variant är förmässra,
bildad efter mönster av förkoppra och försilvra. Andra
exempel är alkohol(ol)ogi, tragiko(ko)misk, diet(et)isk, ått(at)io,
åtton(de)del. I talspråket, men inte i skriftspråket,
föreligger haplologi i fast(st)älla, pisk (sk) af t o.d. G B
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
