Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 16 mars 1954 - KTH:s värmekraftverk, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 mars 1954-
239
KTH:s värmekraftverk
621.311.22 : 697.34
Den utvidgning som under de senare åren gjorts på
Tekniska Högskolan har även fordrat en utvidgning av
anläggningen för lokaluppvärmning. Vid planeringen av
denna nya värmeanläggning har man i stor utsträckning tagit
hänsyn till behovet av forskning och undervisning på det
ångtekniska området. Efter diskussion av olika alternativ
har man byggt ett värmekraftverk med
fjärrvärmedistribution till högskolans samtliga lokaler och dessutom till
de närliggande byggnaderna och institutionerna
Cement-och Betonginstitutet, Statens Väginstitut, Statens
Provningsanstalt, Studentkårens kårhus, IVA:s Försöksstation,
Svenska Träforskningsinstitutet och Metallografiska
Institutet.
Anläggningen är av en sådan storleksordning att de
undersökningar och forskningsarbeten som kommer att göras
bör kunna ge resultat som kan få praktisk tillämpning även
i stora anläggningar. Förutom värmedistributionsproblem
kan man studera problemen i ånganläggningar med höga
tryck och även jämföra olika bränslen, såväl hög- och
lågvärdiga importbränslen som lågvärdiga inhemska
bränslen, speciellt ved och torv. Av stort värde är att man har
möjlighet att kontinuerligt följa både
bränsleförbrukningen och levererade värme- och elenergimängder, så att man
har möjlighet att få fram årsmedelverkningsgraden för
anläggningen.
Verket byggs ut i två etapper, en första etapp för
maximala värmebehovet ca 11 Mkcal/h och en andra etapp,
efter vilken det totala värmebehovet beräknas uppgå till
16 Mkcal/h. Anläggningen har försetts med en
hetvattenackumulator för konvertering av nattvärmebehovet till
dagdrift, varigenom den genererbara eleffekten under tiden
kl. 7—21 kan ökas.
Anläggningen, fig. 1, är planerad för tre ångpannor, varav
två nu är uppförda, nämligen Pl för 40 at och P3 för
100 at, under det att P2 ställts på framtiden. Ångan
distribueras genom två huvuddistributionsnät, ett högtrycksnät
med 84 at a tryck och ett mellantrycksnät med 34 at a
tryck. Mellan dessa nät ligger en förkopplings
(högtrycks)-turbin HT och parallellt med denna en
tryckreglerings-central för direkt överföring av ånga från högtrycksnätet
till mellantrycksnätet. Ångpannan Pl lämnar ånga direkt
till det senare nätet.
Ånga av 34 at a tillförs turbinen LT och från denna
turbin leds huvudparten av ångan till
lågtemperaturkonden-sorn LK för uppvärmning av det cirkulerande hetvattnet.
Dessutom avtappas ånga från turbinen till ett 4—1 at a nät
till ytterligare uppvärmning av det cirkulerande vattnet i
HK samt till matarvattenförvärmning och avgasning. För
matarvattenförvärmning finns även en avtappning vid
13—5 at a tryck, varjämte ånga av 34 at a tryck används
till matarvattenförvärmning.
Båda ångturbinerna är av dubbelrotationstyp.
Högtrycksturbinens generator är dimensionerad för maximalt 840
kW vid effektfaktorn 0,8 och lågtrycksturbinens
generator för maximalt 3 600 kW vid samma effektfaktor. Den
totala generatoreffekten är alltså 4 440 kW.
Det utgående hetvattnets temperatur varierar beroende på
värmebehovet mellan 65 och 120°C. Återgångsvattnet som
har 40—60°C temperatur, pumpas med
cirkulationspumparna CPV genom lågtemperaturkondensorn och vid större
värmebehov även genom liögtemperaturkondensorn.
Den tid då elkraft alstras, vanligen under oktober—mars,
är ackumulatorn inkopplad. Denna är en
skiktackumulator med 400 m3 volym, i vilka man under dagtid pumpar
in 120°C vatten i toppen. Det heta vattnet driver ut det
relativt kalla returvattnet ur ackumulatorn. För ackumula-
torns laddning används pumpen AP. Under natten har
man inte något behov av elkraft och då ställs pannorna
av. Härunder utnyttjas det ackumulerade hetvattnet för
lokaluppvärmningen.
För kondensering av den i värmekraftverket friblåsta
ångan har man en friavloppskylare FAK insatt i
hetvattensystemet. Man har vidare planerat en returkylare RK
som skall möjliggöra drift av lågtrycksturbinen
sommartid som kondenseringsturbin, om man t.ex. för något prov
skulle behöva en stor eleffekt under några timmar.
För värmekraftverket har uppförts en särskild byggnad
med delen för ångpanneanläggningen helt i betong, fig. 2,
och delen för turbiner, pumpar, förvärmare m.m. av tegel,
fig. 3. I denna del av byggnaden är även ett elektriskt
ställverk för hela högskolan inrymt.
Ångpannan Pl är en La Mont-panna för 40 at tryck och
425°C ångtemperatur. Den har kedjerost av klafftyp med
zonindelning och har speciella luftfördelningsplåtar
avsedda särskilt för eldning med finkornig stybb. Pannan
kan också eldas med olja. Panneffekten är 12 t/h vid
eldning med en blandning av sorterade småkol och 30 °/o
stybb och 16 t/h vid eldning med olja. Ångpannan är av
endragstyp och den är utrustad med ekonomiser och
indirekt luftförvärmning. Den har vidare två
parallellkopplade relativt enkla cykloner för stoftavskiljning.
3<iatak25°C ata 520"
Fig. 1. Principschema för KTH:s värmekraftverk; P
ångpanna, HT högtrycksturbin, LT lågtrycksturbin, G
generator, HK högtemperaturkondensor, LK
lågtemperaturkon-densor, A ackumulator, RK planerad returkylare, FAK
friavloppskylare, AP ackumulatorpump, CPV
cirkulationspump.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
