- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
240

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 16 mars 1954 - KTH:s värmekraftverk, av Wll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

240

’ TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 2. Värmekraftverkets pannhus.

Fig. 3. Maskinsalen och ackumulatorn.

Ångpannan P3 för 100 at ångtryck och 520°C
ångtemperatur är en självcirkulationspanna, som i mycket stor
utsträckning byggts som en forskningsanläggning, utan att
man dock släppt kravet på att den skall kunna gå i
kontinuerlig drift. Även denna panna är av endragstyp, och
den är utrustad för eldning med kolpulver och olja. Man
kan även genom komplettering med bl.a. speciella inmat-

Angmänqd
t/h

Fig. 4.
Varaktighetsdiagram för [-ångpannedriften;-]
{+ångpanne-
driften;+}
maximal [-ångproduktion-]
{+ångproduk-
tion+} 36 t/h
vid
forcering med
olja.

ningsanordningar elda den med träbränsle i form av hack.
För kolpulver och olja har man hörnbrännare, som
speciellt konstruerats för denna anläggning med tanke på att
få konstant ångtemperatur inom ett stort
belastningsområde utan kylning av ångan.

Den ångavgivande delen i pannan är koncentrerad till
eldstaden. Rökgaserna från eldstaden går genom en i två
delar uppdelad överhettare med en mellanliggande
yt-kylare som är inbyggd i ångdomen. Ångtemperaturen skall
kunna regleras mellan 470 och 520°C för hand eller
automatiskt. Från överhettaren går rökgaserna till en
Ljungströms luftförvärmare för förvärmning av
förbrännings-luften till ca 350°C. Ovanför luftförvärmaren finns ett
stoftavskiljningsaggregat av multicyklontyp.

Fläktarna såväl för luft som rökgas är i denna panna
av propellertyp med ställbara blad. De drivs av kortslutna
asynkronmotorer. Som en följd av att fläktarna ger ganska
starkt ljud ifrån sig har man fått vidta särskilda åtgärder
för ljuddämpning. Man har i skorstenarnas avlopp satt in
en kon vänd mot gasens strömningsriktning, så att
avloppssektionen blir ringformig. Skorstenarnas koniska form
(fig. 3) har alltså ingenting med diffusorprincipen att göra
utan den har blivit sådan endast med hänsyn till
ljuddämpningen.

Anläggningens utformning har baserats på ett
varaktighetsdiagram för ångpannedriften, fig. 4. Högtryckspannan
(100 at) kommer att ta bottenlasten under dygnets 16
dagtimmar och 40 at pannan kommer att användas som
regleringspanna. Under natten kommer normalt båda
pannorna att vara avställda, men under den kallaste delen av
året, ca 2 månader, räknar man med att köra 40 at
pannan nattetid med reducerad belastning.

Värmekraftcentralen togs i regelbunden drift i början av
eldningssäsongen 1952—1953, först endast för värmedistri-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free