Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 23 mars 1954 - Svenskt kraftverksbyggande, av Tore Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
’ TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 7. Stornorrfors kraftstation; sektion av avloppstunneln.
Fig. 8. Nyodling vid Sorsele.
blir antagligen svetsade med stålgjutgods i nav
och rostfritt material i skövlar och band.
Vattenfallsstyrelsen har även undersökt, om en
installation med kaplanturbiner var möjlig. Det
är ingalunda otänkbart att använda sådana trots
den stora fallhöjden. Man kunde i så fall utvinna
ytterligare ca 10 000 kW, men kostnaden skulle
också ökas, dock inte mer än att kostnaden per
vunnen kilowatt blir acceptabel. Att man dock
valde francisturbiner beror på att Stornorrfors
kommer att köras för frekvensreglering. För
detta ändamål är francistypen att föredra.
Kraftstationen förlägges under berg. Vattnet
leds genom en 2 km tilloppskanal delvis i jord,
delvis i berg. Avloppet består till sin huvuddel
av en 4 km tunnel med en area av 360 m2. Som
jämförelse kan nämnas att Kilforsens
tilloppstunnel, som torde vara den hittills största, har
en area av 208 m2. Fig. 6 visar några etapper på
vägen till våra dagars jättetunnlar. I
Stornorr-forstunneln kommer man att använda 3 m3
grävmaskiner och 20 t truckar, fig. 7.
För hela anläggningen skall ca 4 milj. m3 jord
och sten omplaceras. Massorna skall såvitt
möjligt placeras och behandlas så, att de smälter väl
in i naturen. För att den tömda älvfåran inte
skall bli alltför ful, skall man bygga ett antal
dammar för att hålla vattenytan uppe, där så
lämpligen kan ske.
Laxen kommer antagligen att fångas nedanför
anläggningen och får sedan på beprövat sätt åka
bil upp till Vindelälven. Där finns nämligen den
övervägande delen av lekplatserna för
Umeälvs-laxen. Några planer på utbyggnad av
Vindelälven föreligger inte ännu. De utvandrande
laxungarna får passera genom turbinerna. Man har
genom modellförsök med levande fisk av olika
storlekar funnit, att detta bör gå bra vid de stora
turbiner som det här gäller.
Harrsele är med 200 MW den största enskilda
anläggningen under byggnad. Den får bl.a. en
3 km avloppstunnel med 250 m2 area.
Umluspen, Stensele och Grundfors är
kraftstationer, som åstadkommer en sammanhängande
trappa mellan Storuman och Åskilje, där älvarna
bildar en sjö med ca 16 km2 yta.
Förutsättningarna för korttidsreglering är därför goda, och
detta är skälet till att alla tre stationerna byggs
i en etapp. Även vid dessa anläggningar är det
fråga om stora jordarbeten. Sammanlagt ca
6 milj. m3 skall flyttas. Enbart avloppskanalen
för Grundfors tarvar 2,3 milj. m3 schaktning.
Regleringarna i Umeälven genomförs av
Ume-älvens regleringsförening som bildats av alla
större strömfallsägare. Föreningens
verkställande organ är Vattenfallsstyrelsen. I första hand
skall Storuman regleras. Regleringsdammen för
Storuman blir samtidigt kraftstationsdamm för
Umluspen. Storuman får en regleringshöjd på
8,5 m och ett magasin av 1 400 milj. m3. Man
räknar med att senare genom ytterligare
regleringar öka magasinsvolymen i Storumangrenen
till ca 3 000 milj. m3.
En del av magasinet kommer i så fall att
användas för flerårsreglering. Denna skall läggas
i Storuman för att minska olägenheterna av
regleringen där. Man har lagt ner mycket arbete
på att få fram en sådan regleringsplan, att de
känsligaste områdena såvitt möjligt skonas.
Tack vare att flerårsregleringen läggs i
Storuman, urtappas sjön de flesta åren bara delvis,
och ända ned i bottnen skall man gå bara vissa
år. Därigenom blir sjön i allmänhet väl fylld
under sommarhalvåret, vilket är väsentligt ur
trevnadssynpunkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
