Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 23 mars 1954 - Elförsörjningen i Sverige 1952—53, av Lr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 mars 195b
265
Elförsörjningen i Sverige
1952—53
621.311(485) : 31
Kommerskollegium publicerar sedan lång tid tillbaka
årsstatistik över elförsörjningen i Sverige. För något år
sedan övertog kollegium från Bränslekommissionen också
en månatlig redovisning av landets elproduktion och
elförbrukning. Denna statistik ger en god bild av
utvecklingen inom kraftverksindustrin och återspeglar även
industrins allmänna produktionsutveckling.
Månadsstatistikens uppbyggnad
Den månatliga produktionsstatistiken bygger
huvudsakligen på de veckorapporter, som alla större kraftföretag i
landet insänder till Centrala Driftledningen. De
rapporterade produktionsvärdena utgör ca 95 % av den totala
elproduktionen i landet, varför proportioneringen till
totalproduktionen torde ge endast obetydliga fel.
Den totala månatliga belastningen erhålles från
produktionen genom avdrag av elexporten till Danmark. För att
få fram den mängd elenergi som förbrukats av de slutliga
konsumenterna måste man känna de totala
överförings-och distributionsförlusterna. Dessa förluster är svåra att
exakt bestämma. Det tillgängliga statistiska materialet är
bristfälligt redan då det gäller den detaljerade årsstatistiken,
de ofta betydande förlusterna hos distributionsföretagen
utan egen kraftkälla måste uppskattas och
distributionsförlusterna hos större industriabonnenter torde ofta komma
att inräknas i konsumtionen. I månadsstatistiken har de
totala förlusterna uppskattats till 14,5 °/o av
totalproduktionen. Denna procentsiffra har härletts ur årsstatistiken.
I fråga om förbrukningens art är det önskvärt att skilja
mellan abonnerad fast elkonsumtion och tillfälliga
leveranser. Hittills har det endast varit möjligt att särskilja
leveranserna till ångpannor; dessa leveranser har i de
flesta fall ren överskottskaraktär. De i månadsstatistiken
ingående elångpanneleveranserna rapporteras särskilt till
Kommerskollegium från alla större förbrukare.
Efter avdrag för förluster och elångpanneleveranser
erhålls den totala nettokonsumtionen. Denna uppdelas efter
konsumentens art i: industri, transport och
detaljförbrukning. Industrin omfattar enligt Kommerskollegii
definitioner samtliga industriföretag med över 5 anställda. Det
vore emellertid orimligt att införa månatlig
rapporteringsskyldighet för samtliga dessa ca 17 000 företag.
Månadsstatistiken bygger därför på rapporter från de ca 850
industriföretag, som har en årlig elförbrukning större än
1 MkWh och vilka tillsammans tar ca 90 °/o av den totala
elkonsumtionen inom industrin. Detta är en relativt god
representation, men omräkningen till den totala
industrikonsumtionen torde innebära en ej helt försumbar
felkälla. Det relativa antalet rapportgivare varierar starkt
inom de olika industrigrupperna och är t.ex. 100 °/o inom
pappers- och cellulosaindustrin men endast 50 °/o inom
livsmedelsindustrin. Elkonsumtionen för transportändamål
är koncentrerad till ett fåtal större företag med Statens
Järnvägar som helt dominerande konsument. De enligt samma
norm som för industrin rapporterade månadsvärdena ger
därför praktiskt taget hundraprocentig representation.
Elkonsumtionen inom detaljförbrukningen är uppdelad
på ett mycket stort antal abonnenter inom småindustri,
hantverk, allmänna verk och inrättningar, kontor,
jordbruk och hushåll. Det är omöjligt att bygga en statistik
på abonnentrapporter inom denna konsumtionsgrupp.
Årsstatistiken baseras på uppgifter från elverken samt på av
de större kraftföretagen gjorda uppskattningar för
distributionsföreningarna, men ej heller denna väg är fram-
Tabell 1. Elproduktion och elförbrukning i Sverige 1952
—1953
1952 1953 ökning
1952—1953
MkWh MkWh »/o
Total elproduktion ............ 22 364 9
Vattenkraftproduktion ........ 21 228 9
Ängkraftproduktion .......... ....... 1077 1 136 5
300 130
Total elbelastning ............. 22 064 8
Förluster ..................... ....... 2 969 3 227 9
Elångpannor .................. 1 124 46
Netto elkonsumtion ........... ....... 16 705 17 713 6
....... 10 557 11 270 7
Transport .................... ....... 1470 1 480 1
Detaljförbrukning ............ ....... 4 678 4 963 6
komlig för en månatlig rapportering. Det återstår därför
ingen annan utväg än att bestämma detaljförbrukningen
såsom den rest av den totala belastningen, som finns kvar,
sedan samtliga andra förbrukningsgrupper särskilts.
Givetvis innebär denna metod en stor approximation och
felen kan vara betydande, kanske av storleksordningen
10 %, speciellt då en nytillkommande större
överföringsanläggning språngvis minskar överföringsförlusterna.
Elstatistik för 1953
Månadsstatistiken föreligger färdig sex veckor i
efterskott. Detta innebär, att man redan i mitten av februari
kan överblicka elförsörjningen från föregående år.
Resultat för 1953 återges i tabell 1 tillsammans med
motsvarande värden för 1952.
Den totala elproduktionen har sedan 1952 ökat med
1 790 MkWh, huvudsakligen beroende på att ett stort
antal nya vattenkraftanläggningar tagits i drift under 1953.
Produktionsförmågan hos de nya anläggningarna under
normalår utgör ca 2 100 MkWh och den nyinstallerade
vattenkrafteffekten uppgår till ca 400 MW. Den rikliga
vattenkrafttillgången under 1953 har möjliggjort väsentligt
ökad export till Danmark samt ökade leveranser av
elång-pannekraft. Exporten uppgick totalt till 300 MkWh, vilket
är det hittills högsta noterade värdet.
Elångpanneleveranserna låg i nivå med det hittillsvarande rekordvärdet och
innebär en insparad bränslemängd på nära 0,2 Mt kol.
Elkonsumtionen steg under 1953 med ca 1 000 MkWh,
motsvarande 6 °/o ökning. Av stegringen faller ca 700
MkWh på industrin och 300 MkWh på
detaljförbrukningen, medan transporterna har ungefär oförändrad kon-
Tabell 2. Industrins elkonsumtion och produktionsvolym
i Sverige 1952—1953
Industrigrupp Elkonsumtion Produk-
1952 1953 ökning
tions-1952—1953 voly-
MkWh MkWh mens ökning’
Malmbrytning och metallindustri 4 476 4 556 2 — 5
därav: järnverk ................ 1 311 1 404 7 2
elhyttor och ferrolege-
ringsverk .............. 985 875 — 11
mekaniska verkstäder .. 656 663 1 — 7*
Jord- och stenindustri ........ 647 747 15
Träindustri .................... 419 448 7 3
Pappers- och grafisk industri.. 2 750 3 083 12 9
Livsmedelsindustri ............. 446 463 4 2
Textil- och beklädnadsindustri 312 331 6
Läder-, hår- och gummivaru-
94 103 10 16
Kemisk-teknisk industri ....... 1 222 1333 9
övriga industrier .............. 191 206 8
Industri totalt ................. 10 557 11 270 7 ± o
* Produktionsindex enligt Sveriges Industriförbund.
** Index för sysselsättningen i verkstadsindustrin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
