- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
277

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 30 mars 1954 - Passning och funktion, av Hilding Törnebohm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23 mars 1954-

277

Passning och funktion

Dr techn. Hilding Törnebohm, Göteborg

Enligt gammal hävd har maskintekniken
uppdelats i konstruktionsteknik och
fabrikationsteknik. Av naturliga skäl har
konstruktionstekniken varit den, som särskilt omhuldats i det
tekniska föreningslivet och i våra tekniska
läroanstalter. Fabrikationstekniken — i synnerhet
om man häri inlägger den som bygger på
vetenskaplig grund — har först under senaste
halvseklet fått en smula vind i seglen.
Passningstekniken, som ju har till syfte att säkerställa
funktionen, men också att förbilliga
produktionen, kan sägas vara ett gränsområde mellan de
förut nämnda huvudgrenarna1.
Passningstekniken har emellertid, med mycket få undantag,
icke alls omhuldats.
Detta påstående får tas i dess relativa betydelse
och syftar på att stadgade arbetsprogram vid
våra tekniska högskolor i såväl in- som utlandet
mycket obetydligt syftar till passningsteknikens
utveckling. Naturligtvis sker en viss
undervisning, men den forskning, som borde vara
grundvalen för all teknisk utveckling, har på
hithörande område varit skäligen minimal. Å andra
sidan är det ju allmänt bekant att frågor, som
berör toleranser och passningar, varit föremål
för ganska omfattande överläggningar, särskilt
inom ramen för den organiserade
standardiseringsverksamheten. En summarisk redogörelse
för vad som hittills skett på detta område lämnas
i det följande.

Alla toleransbestämningar av vad slag det vara
må bygger på en längdmåttsenhet. Utan en
sådan enhet är det visserligen möjligt att internt
lösa passningsproblem, men icke möjligt att med
sifferuppgifter säkerställa en passningsfunktion
eller att beskriva en sådan på ett generellt sätt.
I äldre tider, särskilt före
meterkonventionens tillkomst 1875, åstadkoms önskade
passningar med på empiriskt sätt erhållna fasta
mät-don2.

Den internationella meterkonventionens första
uppgift blev att skaffa en internationell bas för
alla mått och att därigenom kunna få ett reellt
underlag för de mått, som behöver anges för att
åstadkomma toleranser och passningar. Den
första milstolpen var den internationella
meterprototypens tillkomst 1879. Efter denna tidpunkt
kan man spåra ett nyvaknat intresse i
vetenskapliga institutioner och verkstadsföretag för att er-

621.753.2

hålla riktiga utgångsmått. Den internationella
byrån i Sèvres fick sålunda under perioden före
sekelskiftet mångfaldiga uppdrag med att
uppmäta, dvs. jämföra med prototypen, från olika
håll översända normalmått3.

Nästa milstolpe av vikt var tillkomsten av C E
Johanssons passbitar. Denna uppfinning
innebar, att den internationella måttenheten blev
tillgänglig för varje företag som hade intresse
därav. Upprättande av toleranssystem, som givetvis
förutsatte passningsforskningar, kunde påbörjas.
Det första numeriska toleranssystemet var det
Newailska, som uppgjordes 19024.

Det andra decenniet efter sekelskiftet kan i
stort sett kännetecknas av något som man kan
kalla för skrivbordsfilosofisk forskning. Det var
under denna period, som man började tala om
symmetriska och asymmetriska toleranssystem,
hålet eller axeln bas; tolerans- och
passningsterminologi behandlades och en hel del nya
uttryck skapades. Enbart i Tyskland finns från
denna tid ett femtiotal artiklar. En viss empirisk
passningsforskning ägde också rum5, men
anmärkningsvärt nog i ytterst ringa utsträckning.
Under och den närmast tiden efter första
världskriget kom de kända internationella
standardiseringsorganisationerna till. Ett internationellt
tekniskt samarbete blev en naturlig följd härav.
Dessa olika organ uppsatte nära nog alla som ett
av sina viktigaste mål att skapa nationella
enhetliga toleranssystem. Kravet på utbytbarhet
mellan företagen började göra sig gällande.
Denna utveckling hängde samman med
produktionsteknikens storartade utveckling, som ledde till
specialisering. Företagen blev kunder till
varandra.

De standardiseringsarbeten, som skulle leda till
uppkomsten av nationella toleranssystem
förutsatte målmedveten forskning. I Sverige
konstruerade förf. en anordning för spelbedömning —
kännetecknad av en svagt konisk dorn och
tillhörande ring och denna anordning visade sig
vara mycket användbar för detta ändamål2.

Därjämte utvecklades en s.k.
passningsdemon-strationssats som visade sig utmärkt för att
praktiskt jämföra passningsundersökningar och på
ett övertygande sätt klargöra för konstruktören
vilka passningar som ernås vid olika
kombinationer4.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free