Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 30 mars 1954 - Passningar och toleranser i varvsindustrin, av Bertil Österman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
TEKNISK TIDSKRIFT
med några få undantag. För kul- och
rullager-passningar tillämpas SKF:s rekommendationer.
Dieselmotorerna byggs på licens från
Burmeister & Wain i Köpenhamn och från Wm
Dox-ford i Sunderland, England. Vid tillverkningen
används respektive licensgivares ritningar. De
danska har ISA-toleranser för diametermått upp
till 500 mm och specialtoleranser för större mått
men på äldre ritningar förekommer ett
BW-toleranssystem, som i stort sett överensstämmer med
vårt tidigare SMS-system. För dessa äldre
ritningar används överföringstabeller till ISA.
De engelska ritningarna har mått i mm, men
saknar toleranser med undantag av vissa
särskilda spel och passningar, som åsatts tillåtna
måttavvikelser utan symbol. Vid några engelska
varv, som bygger dessa maskiner, sker
bearbetning till tolerans och passning på muntliga order
från arbetsbefälet, på vilket givetvis stora
fordringar måste ställas. Systemet är inte att
rekommendera, om man vill åstadkomma en effektiv
och rationell produktion.
På de engelska ritningarna har därför införts
toleranser enligt ISA för diametermått upp till
500 mm och för övrigt speciella toleranser. Detta
arbete har gjorts på avdelningen för
arbetsbered-ning i maskinverkstaden. Denna avdelning, som
sysslar med arbetsstudier, arbetsmetoder,
operationskort och ackordsättning, har även
erfarenhet beträffande de krav för detalj tillverkningen
som fordras för att ett funktionsdugligt
maskineri skall åstadkommas. Deras kännedom om
arbetsmetoder och verkstadens utrustning och
möjligheter gör dem lämpade för en sådan
uppgift. Det fordras emellertid ett intimt samarbete
med konstruktionskontor och arbetsledning för
att bästa resultat skall ernås.
Vid licensbyggda fartygsmaskiner, som byggs
av ett flertal verkstäder och varv runt hela
världen och där man skall kunna leverera
ersättningsdelar till ett fartygs maskineri, vilket är
byggt vid ett annat företag, är det särskilt
betydelsefullt ined ett effektivt toleranssystem och
att vederbörande verkstäder har möjligheter att
hålla satta toleranser. Som tidigare sagts betyder
tidsförluster genom dåligt passande reservdelar
mycket för fartygets driftsresultat. Det är tyvärr
icke enbart måttoleranser, som är avgörande för
en god passning. Det är även andra faktorer som
geometriska formawikelser o.d., som många
gånger i hög grad försvårar en god passning.
ISA-toleranssystemet täcker väl behovet av
toleranser för diametrar upp till 500 mm. Även
passningsrekommendationerna är fullt
tillfredsställande och synes omfatta erforderliga passningar
med några få undantag. De speciella
toleranserna för diametermått över 500 mm har visat sig
lämpliga, men det vore önskvärt att få
ISA-toleranser även för dessa större mått, då man
härigenom skulle erhålla ett enhetligt system.
Mätutrustning
Vilka medel och möjligheter har man då i
produktionen att tillfredsställa kraven på att
toleranserna innehålles, så att man får största
möjliga utbytbarhet och förebygger onödigt
efter-arbete? En jämn och noggrann detalj
tillverkning är i stort sett beroende på fyra
huvudfaktorer, nämligen mätdonen, verktygsmaskinerna,
arbetsmetoderna och personalen.
För att upprätthålla en god mätstandard måste
framför allt mätdonen hållas i förstklassigt skick
och under kontinuerlig kontroll, så att de
överensstämmer med sina mått- och
toleransbeteckningar. Vid Eriksberg inlämnas alla mätverktyg
minst en gång i veckan till mätrummet och
kontrolleras mot referensmått. Vissa större
utvändiga mikrometrar på upp till 1 000 mm
kontrolleras varannan dag, eller vid varje
mättillfälle; detta har visat sig absolut nödvändigt.
Maskinverkstaden har till sitt förfogande en
ganska god mätutrustning, uppdelad på
verktygsförrådet, slipavdelningen,
kontrollavdelningen och mätrummet. I verktygsförrådet har
sammanförts för tillverkningen erforderliga mätdon
såsom fasta och ställbara flacktolkar, stickmått
och toleranshaktolkar, mikrometrar samt
mikro-meterdjupmått. Då de inätområden, som skall
täckas, är mycket stora, ibland upp till 2 000 mm,
fordras ett ansenligt antal mätdon.
Slipavdelningen disponerar bl.a. visande mikrometrar av
mekanisk typ (med mätklocka) och av
pneumatisk typ (Solex). Utvändiga diametrar mellan
6 och 48 mm kan bestämmas med
noggrannhetsgraden 0,5 och invändiga diametrar med
noggrannhetsgraden 1, resp. 10 ^ beroende på
diameterområdets belägenhet mellan 16 och 100
mm. Kontrollavdelningens utrustning omfattar
bl.a. flacktolkar, utrustning för hålkontroll med
noggrannhetsgraden 10 |j,, djupmått med
mätklocka för spridare till bränsleventiler samt
yt-indikatorer. I mätrummet slutligen finns
passbits- och tillbehörssatser, mikrokatorer samt
skjutmått med upp till 1 000 mm längd.
Trots att man försöker hålla antalet passningar
tämligen begränsat så blir mätdonen både många
och kostsamma i underhåll. Vid invändiga
mätningar med fasta mätdon begagnas uteslutande
flacktolkar och stickmått, vilka dels ställer sig
billigare i anskaffning och dels är lättare att
justera. Man känner dessutom ovaliteter,
konici-teter och dylikt relativt lätt, men däremot erhålles
en något styvare passning än med en cylindrisk
tolk. Man får också säga att arbetarna för att
ligga på den säkra sidan generellt vid invändiga
mätningar håller sig närmare minussidan och
vid utvändiga mätningar mot plussidan. Man får
härigenom något styvare passningar, vilket
givetvis får beaktas vid toleranssättningen. Vid
mycket snäva toleranser används i speciellt fall
cylindriska tolkar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
