Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 30 mars 1954 - Passningar och toleranser i varvsindustrin, av Bertil Österman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 mars 1954-
287
Verktygsmaskiner
De moderna verktygsmaskinerna har gjort det
möjligt att upprätthålla en måttnoggrannhet,
som förr ansågs otänkbar. En maskinpark är ju
tyvärr utsatt för förslitning, varför man icke kan
räkna med samma möjligheter att utföra
noggranna arbeten i äldre maskiner som i nya. För
mindre och medelstora maskiner är problemen
icke så svåra, då man kan placera det mer
noggranna arbetet i de bättre maskinerna och det
mindre noggranna i de äldre.
För större verktygsmaskiner är problemen dock
betydligt svårare. Maskinerna betingar höga
anskaffningskostnader, varför man måste begagna
dem en längre tid för att kunna hålla
timkostnaderna inom rimliga gränser.
Större verktygsmaskiner uppställs som regel på
kraftiga, armerade betongbäddar med pålar till
berggrund, om förhållande så fordrar.
Emellertid uppträder då och då sättningar i
maskin-fundament och uppspänningsbord, som
förorsakar formfel vid bearbetningen och vidare slites
prismor, slider och spindellager. Produktionen
kan dock icke störas alltför ofta med justering
av maskinernas uppriktning. Alla fel måste
genom reparation och underhåll hållas inom
rimliga gränser. Här ställs stora fordringar på
arbetsledning och arbetare att ha känsla för och
kunna kompensera fel. En väl skött och
underhållen maskinpark är en god grund för en hög
produktionskvalitet.
Arbetsmetoder
Arbetsmetoderna spelar en stor roll, icke endast
då det gäller en hög produktion utan lika mycket,
då det gäller en hög måttnoggrannhet. Varje
erfaren verkstadsman känner väl till att man som
regel måsté bortbearbeta spänningar i råytor före
färdigbearbetningen, för att förebygga kastning.
Bearbetningen själv förorsakar dock ofta
spänningar, som man måste ta hänsyn till.
Förspänning eller deformation av arbetsstycken i
chuc-kar, fixturer och på arbetsbord är heller icke
ovanliga. Kastning vid värmebehandling
förekommer också ibland, likaså vid igjutning av
vitmetall. Dessa saker måste man ständigt ha
uppmärksamheten riktad på.
Axlar och hål med noggranna toleranser brukar
som regel slipas, om de ligger inom måttliga
dimensioner, så att detta är möjligt.
Färdigbearbetning med brotschning har i många fall
övergivits till förmån för finborrning, som gett
mycket goda resultat. Stora motorcylindrar av
gjutjärn finborras utan efterföljande putsning.
Större dimensioner får svarvas, fräsas eller
hyvlas till mått. Man måste ibland införa snäva
toleranser i en mellanoperation på ett arbetsstycke
för fixering i fixtur, jigg eller dylikt. Dessa
specialpassningar finns angivna på arbetsordern,
således icke på någon särskild operationsritning.
För att trimma personalen anordnas för arbetare
s.k. ritningsläsningskurser med cirka 350
deltagare uppdelade i grupper. För närvarande pågår
kurser för yrkesarbetare med ett 20-tal deltagare.
För detta ändamål har en del provstycken med
olika toleranssatta passningar tillverkats med
olika bearbetningssätt. För
Konstruktionskontoret har liknande provsatser tillverkats för att
man där skall bli förtrogen med olika
passningar. Detta förefaller ha skapat en bättre
förståelse för toleranser och spel, då enbart de
teoretiska avmåtten mången gång förvillar.
Diametertoleranser
I det följande skall ges några praktiska exempel.
Bränsleventiler
öppningsmekanismen på en bränsleventil består av en
spindel som löper axiellt i en styrning. Spindelns nedre
ände tätar mot ett plant säte i bränslespridaren. Diametern
är t.ex. 14 mm och passningslängden 60 mm. Det ställs
mycket stora fordringar på en sådan ventil. Den arbetar
med brännolja. Spelet mellan spindel och styrning skall
vara så litet att minsta möjliga oljeläckning uppstår vid
oljetryck upp till 300 kp/cm2. Spindeln får emellertid
heller icke hänga sig. Materialet i styrningen är nitrerstål och
i spindeln ett ordinärt legerat verktygsstål. På ett
fartyg med ca 5 000 h/år drifttid gör en sådan ventil 33 milj.
slag/år om motorn gör 110 r/m. För att uppfylla dessa krav
måste mycket snäva toleranser hållas.
Spindelstyrningen slipas invändigt med 100-kornigt
slipstift till en tolerans inom 1,0 fi; ovalitet och cylindricitet
ligger inom 0,5 (i.. Profildjupet blir 0,3 [L. Mätning göres
med Solex pneumatiska mikrometer.
Produktionshastigheten trots den snäva toleransen relativt hög. Efter slipningen
görs en lätt läppning med en expanderande gjutjärnsdon.
Spindeln, fig. 1, centerlesslipas med en 60-kronig
slipskiva till ett profildjup av 0,2 jjl och en måttolerans inom
1,0 [x. Spindlarna måste passas till respektive styrning så
att de äntrar i hålet. Härefter läppas styrningen lätt med
en ställbar gjutjärnshylsa, och sedan sker en lätt
samman-läppning av spindel och styrning. Vid sammanläppningen
försämras cylindriciteten något. Den maximala koniciteten
kan uppgå till maximalt 2,0 (jl. Försök att ersätta
läpp-ningen med hening pågår och detta arbetssätt förefaller ge
bättre geometrisk form. Spelet mellan spindel och styrning
hålles vid 2 fi ± 0,5 (A, som ger lagom oljerum.
Rundhetsfelen på några ventilspindlar i olika
bearbetningsstadier har uppmätts på två mätställen, fig. 1, i en
Taylor—Hobson Talyrond. Förstoringen var 4 000 gånger.
Härvid erhölls:
Orundhet vid
rundslipning centerlesslipning läppning
Mätställe 1 1,2 [x 0,6 [x 0,45 (jl
Mätställe 2 1,2 |j. 0,3 [x 0,45 [jl
Denna noggrannhet kan tämligen lätt hållas i
produktionen med angivna arbetsmetoder och mätdon. Läppning-
Fig. 1. Mätställen för bestämning av
rundhetsfel hos spindel till bränsleventil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
