Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 6 april 1954 - Forskning bakom 380 kV systemet, av Bo G Rathsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 april 1954-
303
genomslag dels vid atmosfäriska
överspänningar härrörande från åska, dels vid "inre"
överspänningar, dvs. sådana som kan alstras inom
systemet självt, t.ex. vid kopplingar.
De atmosfäriska överspänningarna var ganska
väl utforskade genom grundläggande mätningar
både i utlandet och i Sverige. Man kände till
vilka strömstyrkor som går fram i blixtarna,
frekvensen av blixtnedslag med olika strömstyrkor,
formen på de överspänningsvågor som
blixtströmmen ger upphov till osv. De inre
överspänningarna kände man till en del, men långtifrån
fullständigt. Storleken beror bl.a. på
egenskaperna hos strömbrytarna och de var ännu icke
konstruerade. Man fick bygga på antaganden, som
dock senare till största delen har verifierats,
sedan systemet tagits i drift och direkta prov
kunnat utföras.
För stationsanläggningarna uppstod som nästa
fråga, om överspänningsskydd skulle användas
eller inte. På ett tidigt stadium beslöts att
överspänningsskydd skulle införas och nästa moment
blev då att klargöra överspänningsskyddets
prestationsförmåga. Med dessa förutsättningar
kun– de sedan minimikraven på isolationen slutligt
fastläggas.
För kraftledningen ligger problemet att välja
rätt isolation något annorlunda till därför att
man där inte brukar använda
överspänningsskydd. Det gäller i stället att med utgångspunkt
från vad man vet om överspänningarna beräkna
isolationen så, att inan får en lagom stor
driftsäkerhet. Ju bättre isolationen är, desto färre
blir de överspänningar, som för till överslag. I
allmänhet kan man emellertid icke kosta på sig
så kraftig isolation, att den räcker för även de
högsta överspänningarna.
Det var från början beslutat, att 380 kV
ledningen skulle ha ett genomgående skydd av
jordlinor så placerade, att de praktiskt taget helt
skyddade de strömförande ledarna mot direkta
blixtnedslag. Därutöver måste eftersträvas, att
ett blixtnedslag i en stolpe i allmänhet inte skulle
ge så hög spänningsstegring i stolpen, att det
uppstod överslag till de strömförande ledarna,
"backöverslag". Tidigare forskning och nya
beräkningar gav anvisning om hur
isolatorkedjor-nas längd och jordningsanordningarna för
stolparna borde avvägas. Det visade sig senare under
linjens byggnad, att jordningsmotståndet på
grund av den dåliga ledningsförmågan i de
humusfattiga norrländska markerna inte kunde
reduceras så långt som planerats. Fortsatta
undersökningar har därför bedrivits för att förbättra
jordningarna, men tyvärr måste man konstatera,
att detta är ett hittills till stor del olöst problem.
Detta gör att 380 kV ledningarna har en något
högre störningsfrekvens för åska än den från
början beräknade. De har dock endast en
tredjedel eller en fjärdedel så många fel per längd-
Fig. 4. Koronaförlusternas
beroende av väderleken.
enhet och år som 200 kV ledningarna och det
får anses vara ett tills vidare tillräckligt gott
resultat.
Isolationsproblemet har också erbjudit en hel
rad detaljfrågor, som krävt ingående studier.
Särskilda undersökningar har gjorts om
transformering av överspänningarna på 380 kV sidan
till transformatorernas nedspänningssida. Man
har funnit, att man för att åstadkomma
fullständigt skydd bör använda avledare inkopplade
mellan faserna i stället för som tidigare mellan
fas och jord. Denna princip torde för övrigt
komma att tillämpas även vid system för lägre
spänningar. Användning i Harsprånget av
kablar mellan utomhusställverket och
transformatorerna har krävt en speciell utformning av
överspänningsskyddet baserad på nya studier av
skyddsproblemet.
Vid avvägningen mellan isolation och
driftsäkerhet har man försökt att liksom vid många
andra frågeställningar i samband med
projekteringen så långt möjligt använda ekonomiska
värderingar. Vattenfallsstyrelsen har sedan länge
tillämpat vissa värderingsnormer för
drift-avbrott beräknade efter kostnaderna per kW
och kWh för av abonnenten förlorad
kraftleverans. Sådana beräkningar har varit mycket
värdefulla bl.a. då det gällt dimensioneringen av
kraftledningarnas åskkydd. över huvud taget har
det varit en genomgående princip vid
projekteringen av 380 kV systemet liksom vid andra
nybyggnader att försöka värdera flertalet för- och
nackdelar — även mera subtila sådana — i
pengar. Jag nämner detta särskilt därför att
metoderna icke tycks vara lika allmänt tillämpade på
andra håll, vilket framgått av det intresserade
mottagande, som en rapport i ämnet fick vid
Cigré-konferensen 1952.
överföringsstabilitet
När de allmänna frågorna om koronaproblemet
och isolationen hade lösts, hade man i stort sett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
