Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 6 april 1954 - Användning av vinylacetat, av SHl - Intereuropeisk TV 1954, av O Franzén - Döda Havets vatten, av E R—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
TEKNISK TIDSKRIFT
flera olika plaster användas för samma ändamål, t.ex. som
appreteringsmedel. I de flesta fall behövs också bara en
liten mängd plast. Härdplaster och andra kemikalier
används numera för krympfri- och skrynkelfribehandling,
medan termoplaster, såsom polyvinylacetat,
polyvinylbuty-rat, polystyren och akrylplaster, används vid förbättring
av tygers grepp.
Polyvinylbutyral är ingen allvarlig konkurrent till
polyvinylacetat på detta område, då den kostar 1 $/lb, men
den används för specialändamål, t.ex. till impregnering av
nylontyg för fallskärmar. Polyvinylacetatbehandlade
bomullstyger har betydligt angenämare känsel än
obehandlade, men det dröjer antagligen ganska länge innan
köparna kommit under fund härmed, önskar man ge ett tyg
största möjliga styvhet med minsta möjliga mängd plast
och till lägsta kostnad, är polyvinylacetatemulsion
säkerligen att föredra framför alla andra termoplaster.
I en del fall används polyvinylacetat för att öka andra
plasters adhesion till fibrer. Nästan alla nylonstrumpor
appreteras med polyvinylacetatemulsion. Plasten har god
adhesion till nylon och förmåga att dra ut färgen ur
färgbad. Då polyvinylacetatemulsion ger ett böjligt
bindemedel med god hållfasthet utan användning av organiska
bindemedel, är den särskilt lämplig för tillverkning av
självbindande gasbinda. För detta ändamål försätts
plasten med relativt stor mängd mjukningsmedel för att
gasbindan skall fastna vid sig själv men inte vid huden.
Blandat med vattenlöslig resorcinol-formaldehydplast
ökar polyvinylacetat syntetiskt latex adhesion till
syntetiska fibrer och används därför vid behandling av garn,
särskilt om det skall dras över med gummi. Man
experimenterar med polyvinylacetatemulsion för flera ändamål
inom textilindustrin, bl.a. behandling av kord för
bildäck, men det är ännu osäkert vilken plast som slutligen
kommer att väljas. Som bindemedel för ovävd textil leder
t.ex. polyvinylacetat framför andra plaster, men man
säger sig ännu inte kunna få fram precis den kombination
av styrka, grepp, resistens mot tvål och tryckbarhet man
önskar, och experimenterar därför med flera andra plaster.
Till papper används polyvinylacetat för flera ändamål.
Man ger t.ex. tapeter ökad resistens mot smuts och färg
genom att dra över dem med ett
vinylacetatsampolymeri-sat; av polyvinylacetatöverdraget papper görs små
sockerpåsar som kan värmeförseglas; asbestpappers hållfasthet
ökas genom impregnering med polyvinylacetat. Dessutom
används polyvinylacetat som bindemedel i många olika fall.
I tuggummi används polyvinylacetat i stället för "chicle",
ett smaklöst gummiliknande ämne som är torkad
mjölksaft från vissa i tropiska Amerika växande träd. För
detta ändamål, som är det äldsta och i USA ett av de
största användningsområdena för polyvinylacetat,
utnyttjas en lågmolekylär polymer. Enligt uppgift kan den
mjukgöras med vatten vars upptagande underlättas genom
tillsats av socker, propylenglykol eller glycerin. Plasten
sönderdelas inte, smakar ingenting och är "clean and
puré". Polyvinylacetat ingår med 10—60 °/o i tuggummi;
lämpligaste halt är 25—35 °/o.
Stärkelse för hemstärkning innehållande polyvinylacetat
säljs i USA i flytande form och har fått stor användning.
Flera firmor uppger att de använt 2—2,5 t/månad
polyvinylacetat för detta ändamål, och man väntar att
förbrukningen skall växa. Trots att polyvinylacetatstärkelsen
är dubbelt så dyr som vanlig stärkelse föredras den
därför att den håller i 5—8 tvättar. Den är också i viss mån
fuktsäker, i det att ett plagg som mjuknat av fukt blir
styvt igen när det torkar.
Betongs hållfasthet ökas påtagligt genom tillsats av
polyvinylacetat (Tekn. T. 1953 s. 763), och man har därför
hoppats att detta förhållande skall leda till stor
användning av plasten. Det behövs emellertid ca 24 kg
plastemulsion till 100 kg cement, och kostnaden blir därför
för hög annat än i specialfall. I Storbritannien har man
t.ex. använt en plast-cementblandning som ytskikt på golv
på grund av dess elasticitet, resistens mot fett och den
lätthet varmed den kan göras ren. I Tyskland används en
blandning av polyvinylacetat, sand, inert lera och cement
som golvbeläggning. Denna uppges konkurrera med
lino-leum i pris och kvalitet.
Jordförbättringsmedel (Tekn. T. 1953 s. 579) tillverkar
Monsanto nu i tre typer, av vilka en är hydrolyserad
polyakrylnitril, en sampolymerisat av vinylacetat och
maleinsyra och en är "kemiskt närbesläktad med
sam-polymerisatet". Den sistnämnda kan kanske få större
användning än de båda övriga därför att den är avsedd för
årlig behandling av jord för radsådda kulturväxter.
Jordförbättringsmedlens framtid är mycket oviss. För
närvarande förefaller de alltför dyra för annat än
trädgårdar, golfbanor, gräsmattor, vägbankar o.d. En expert
har uppskattat att de kan få användning på sammanlagt
ca 220 milj. ha i USA, vartill skulle behövas ca 6 500 t/år.
Många tror dock att förbrukningen kan bli mycket större.
I sampolymerisat används vinylacetat i stor utsträckning,
särskilt tillsammans med vinylklorid; acetatet ingår med
5—15 °/o. Polymerisat med de större acetathalterna
används i bestrykningsmedel, latex och liknande produkter.
Många tror att utnyttjandet av vinylacetat i
sampolymerisat skall växa. Användning av en vinylkloridacetatpolymer
har rekommenderats för kalandrering, formpressning och
strängsprutning därför att den har bättre böjlighet och
lägre och skarpare mjukningspunkt. Ren polyvinylklorid
har emellertid nu förbättrats så mycket att den anses lika
användbar som sampolymerisatet (Modern Plastics sept.
1953 s. 103). SHl
Intereuropeisk TV 1954. Vid ett sammanträde i Paris
mellan företrädare för telefon-, telegraf- och
televisionsmyndigheter i Belgien, Danmark, England, Frankrike,
Italien, Schweiz och Tyskland beslöts att en
sammanlänkning av nämnda länder skall ske redan under 1954 för
gemensam TV-utsändning av vissa program, exempelvis
VM i fotboll och kanoniseringen av påven Pius X.
Därvid kommer främst de redan existerande länkarna
mellan Belgien, Holland och Frankrike att utnyttjas,
övriga länder kommer att anslutas under juni. Tyskland
och Schweiz skall sammankopplas via Chrischona och
Feldberg-Schwarzwald; Schweiz och Italien via
Jungfrau-joch och Monte Generoso. England sammanbindes med
kontinenten via Ostende (Belgien) eller Blanc Nez
(Frankrike). O Franzén
Döda Havets vatten. En svensk bergsingenjör som
besökt Jordanien hade med sig hem ett prov på Döda
Havets vatten. Då endast mycket gamla analyser av detta
finns i litteraturen, har en ny gjorts i Stockholm varvid
följande resultat erhölls:
Utseende ........................................................klart
Bottensats ....................................................ingen
Lukt ..................................................................ingen
Färg ....................... mg Pt/1 10
pH ....................................................................6,2
Total salthalt .................... °/o 28,25
Ammonium NH4 ................. %> < 10"4
Nitrat NO3 ...................... ®/o < 10"«
Nitrit NO* ....................... °/o < 10~4
Organisk substans KMnOj ........ °/o < 10~s
Järn Fe .......................... °/o < 10"5
Klorid Cl ........................ °/o 16,68
Bromid Br ....................... °/o 0,51
Jodid J .......................... % 0,01
Fosfat POi ...................... % < 10"3
Kiselsyra SiOä ................... °/« < 10"4
Sulfat SO4 ....................... °/o 1,96
Kalcium Ca ..................... °/o 2,10
Magnesium Mg .................. ’/o 4,25
Döda Havet är 400 m djupt; dess yta ligger nu 400 m
under Medelhavets och sjunker genom avdunstning 2 m/år.
E R—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
