Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 13 april 1954 - Långhålsbrytning i Malmberget, av Nils Tollhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 april 1954-
333
Fig. 5. Brytning av malm i 5 m
rum med 5 m pelare; t.v.
längd-profil, t.h. tvärprofil.
Berglossningen blev per kg sprängämne 18,6 t
och per borrmeter 14,8 t; laddningstätheten per
borrmeter var 0,80 kg, borrningseffekten per
dagsverke 14,4 m och laddningseffekten per
dagsverke 113,0 kg sprängämne.
Bergproduktionen per dagsverke (oräknat hantlangning) blev
142,0 t.
Berglossningen måste för våra förhållanden
anses särskilt låg. Det hänger samman med det
principiellt ofördelaktiga i att ha borrorten vid
hängen, när liggen är svår att skjuta ren. För att
kunna göra detta var det därför nödvändigt att
låta solfjädersplanen göra trubbig vinkel mot
liggen; skjutfronten, sedd i planet, fick då
formen av ett V (fig. 4 upptill). Vid V:ets spets blir
utslaget ogynnsamt, och här krävdes extra
hjälp-hål. Uträtningen av V:et till en plan front
förorsakar också en del "hålförlust", och
slutligen krävs, trots V-formationen, en särskilt tät
hålsättning mot liggen.
På Hens har tappningen skett genom
experimenttappar med öppningens bredd av
storleksordningen 3 m och tappning i Malmbergets nya
25 t vagnar. Trots svårigheter på grund av
ex-perimentverksamheten, och trots att körningen
på grund av att orten haft för små dimensioner
varit försvårad, har tappningseffekterna varit
rätt höga. Under bokföringsåret 1952—1953
tappades sålunda från stortapparna på Hens per
man och skift 300,5 t långhålsberg och 340,0 t
magasinsberg.
Kombination au niagasinsbrytning med korthål
och långhålsbrytning
En kombination av magasinsbrytning med
korthål och långhålsbrytning har visat sig medföra
många fördelar. Magasinen, som är tvärgående,
görs 5 m breda, och mellan dem lämnas 5 m
breda pelare. Mellan magasinen görs inga
genomslag, utan varje magasin innehåller en från nivå
till nivå genomgående stigort. I varje pelare
strossar man ut en borrkoja för
långhålsborr-ningen. Kojan är 3,5 X 3,5 X 2,0 m och dess tak
ligger 5 m ovan avtappningsortens sula. Om
\ Skär runa
malmbredden inte överstiger 30—40 m, är det
tillräckligt med en koja på liggen i varje pelare.
Brytningen i Malmberget sker i 50 m etager, och
därför kan ungefär halva höjden borras upp
nedifrån och övre halvan med nedåtriktade hål
uppifrån. Varje pelare knäcks med två hålrader i
mitten av pelaren med 0,5 m avstånd.
Denna metod har praktiserats på
Josefinamalmen mellan 200 och 250 m avvägning.
Malmens övre del är så flack, att avtappningsort på
mellanetagen måst drivas. Från
avtappnings-orten har man gått in i pelarna och strossat ut
borrkojor så, att det blivit möjligt att borra upp
pelarna med endast uppåtriktade hål (fig. 5).
Varannan pelare kan lämnas vid första
skjutningen, om man fruktar gråbergsinblandning
genom för tidigt hängväggras. De uppåtriktade
hålen var en stor fördel, eftersom de
möjliggjorde borrning med omvänd vattenspolning i
rätt stor utsträckning. Detta var av väsentlig
betydelse på grund av att malmen här var en
mycket kronslitande blodsten. Resultatet har blivit:
Berglossning .................... t 131000
Total borrhålslängd ............ ra 5 336
Sprängämnesåtgång............kg 4 974
Dagsverken
Borrning ................................................551
Laddning ................................................85
Övrigt ....................................................98
Hantlangning (18—19-åringar) .... 581
Borrkojor (beräknat) ........................156
Långhålsbrytning (oräknat
hantlangning) ....................................................890
Berglossningen blev per kg sprängämne 26,3 t
och per borrmeter 24,6 t; laddningstätheten per
borrmeter var 0,93 kg, borrningseffekten per
dagsverke 9,7 m och laddningseffekten per
dagsverke 59,0 kg sprängämne. Bergproduktionen per
dagsverke (oräknat hantlangning) blev 147,0 t.
Av tabellen framgår, att diamantborrningen i
blodsten varit besvärlig, men att berglossningen
vid denna metod varit hög. På det här området
har man borrat fyra halvpelare med
skarvstänger (ej inräknade i tabellen) och nått goda
resultat. Under arbetsstudier för ackordssättningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
