Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 13 april 1954 - Långhålsbrytning i Malmberget, av Nils Tollhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 6.
Långhålsbryt-ning med vertikal
front och delvis
parallella hål; t. v.
längdprofil, t.h. profil.
erhölls ett normaliserat värde av 39,6 m/skift
vid borrning med borrare och hantlangare.
Flyttningar från en borrkoja till en annan betalas
särskilt, och tiden härför var inte inräknad i
studien. Tappningseffekten vid tappning av
lång-hålsberget har varit betydligt lägre än vid
tomtappningen av magasinen, 114,7 t/dagsverke mot
166,3 t/dagsverke.
Långhålsbrytning med parallella hål
De siffror, som hittills lämnats för jämförelse
av tappningseffekterna för långhålsberg och
magasinsberg, visar tydligt att skutfrekvensen för
närvarande är för hög vid våra långhålsmetoder.
Den är vid långhålsbrytningen något lägre på
Hens (där de stora experimenttapparna
användes) än på övriga långhålsområden. Vid sidan av
möjligheten att höja tappningseffekten för
långhålsberg genom att använda större tappar och
större vagnar finns naturligtvis möjligheten att
försöka ernå bättre kontroll av styckefallet vid
skjutningen. Därför har på senare tid försök
börjats med långhålsbrytningsmetoder, som i
större utsträckning arbetar med parallella hål.
Nu finns ett område tillrett för brytning med
sådana (fig. 6).
I områdets mitt driver man upp ett 6 m brett
magasin. På ömse sidor om magasinet görs
bottenstrossar till 7 m rum med mellanliggande 3 m
pelare. I pelarna på liggen görs genomslag.
Ungefär mitt emellan etagesulorna finns en
avtapp-ningsort, vilken är nödvändig här, på grund av
att liggen är för flack för att tillåta
direkttappning av all malm. Mellanetagens tappar strossas
ihop till en fältort i malm men i kontakt med
liggen. Borrningen sker sedan med parallella hål
från bottenstrossarna och solfjädrar från
fältorten på mellannivån. Ett rum åt gången skjuts
in mot det först uppdrivna och tomtappade
öppningsmagasinet. Borrmaskinerna skall monteras
på borrvagnar (fig. 7).
Underreden till Joy Light-Weight borrvagnar
har försetts med kraftiga tryckluftpelare, vid
vilka maskinerna under borrning skall vara
monterade. Sannolikt skall man därigenom få ner
ställtiderna vid parallellhålen så, att ungefär
samma verktider erhålls som vid
solfjädersborrning.
På en del av det nämnda området har
kontakten mellan malm och liggvägg varit så svag, att
fältorten på mellannivån inte kunnat drivas. I
samband med detta har tjockleken på taket mot
ovanliggande nivås sula måst ökas från
beräknade 6 till 10 ni. Hela nivån mellan
bottenstrossen och 10 m taket borras från bottenstrossen.
Hålen blir därvid 36 m långa. 10 m skivan
kommer i slutbrytningsskedet (sedan området
tom-tappats) att brytas ner med horisontella
lång-hålsrader.
Borrning
Diamantborrmaskiner
Borrningen har hittills mest utförts med
dia-mantborrutrustning. Vi har åtta svenska
X-4-maskiner, tre amerikanska CP-5 och en
amerikansk Joy HS-15. De svenska maskinerna, som
är utrustade med en slirkoppling som
manövreras över en oljetryckkammare, är en aning
tyngre än de amerikanska. Borraren kan avläsa på
en manometer, med vilket tryck borrkronan
ligger an mot bergväggen, och med en liten
manöverratt hålla trycket praktiskt taget konstant.
Slirkopplingen säkrar mot alltför häftiga
tryckstegringar. De amerikanska maskinerna är
Fig. 7. Borrmaskinspelare
på Joy Lightweight
borr-vagn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
