Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 13 april 1954 - Kemikalier ur propylen, av F Chapman - Uranprospektering genom studium av växtligheten - Fraktionerad kristallisation på filtrerpapper - Ett blandat influensavaccin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 april 1954-
341
Kemikalier ur propylen
F Chapman, M.A., Manchester
54-4 : 547.313.3
Den kemiska industri, som bygger på petroleum, kan
sägas ha börjat på 1920-talet med tillverkningen av
iso-propylalkohol ur den propylen, som finns i avgaserna från
raffinaderierna. Under det senaste årtiondet har mängden
sådana avgaser ökat väsentligt och därtill har propylen
blivit tillgänglig från olika krackningsprocesser. Det är
därför inte förvånansvärt, att användningen av propylen
har undergått en motsvarande snabb utveckling och att
gasen i dag används som råmaterial för föreningar som
har vitt skilda användningar.
Isopropglalkohol och aceton
Tillverkningen av isopropylalkohol kan sägas vara första
steget i användningen av propylen. Den är alltjämt ett
synnerligen viktigt derivat, eftersom den i många fall med
fördel kan ersätta etylalkohol och dessutom nu kan
framställas i sådan renhet, att den är lämplig för användning
som lösningsmedel vid beredning av essenser.
Om väte tas bort från isopropylalkohol erhålles aceton,
vars betydelse som industrikemikalie inte behöver här
närmare motiveras. Kondensationen av två molekyler aceton
ger vid låg temperatur och i närvaro av en katalysator
diacetonalkohol; väteavspaltning av denna ger mesityloxid.
Vid väteavspaltning från mesityloxid erhålles
metyliso-butylketon och vid ytterligare väteavspaltning
metyliso-butylkarbinol. Dessa två produkter finner ökad
användning som lösningsmedel vid tillverkning av
nitrocellulosa-lacker, där de kan konkurrera framgångsrikt med
vedertagna estrar. Då sådana läcker dessutom måste innehålla
esterlösningsmedel, får isopropylacetatet en alltmer ökad
betydelse.
Glycerol och epiklorhydrin
Syntetisk tillverkning av glycerol (Tekn. T. 1948 s. 828)
är den senaste användningen av propylen och i samma
reaktionsserie erhålles epiklorhydrin (Tekn. T. 1953 s. 726)
för framställning av epoxihartser (Tekn. T. 1951 s. 9,
281, 291; 1952 s. 309, 931; 1953 s. 867). Ungefär 15 000 t/år
syntetisk glycerol tillverkas nu i USA och det sägs, att
denna siffra kommer att stadigt öka.
Genom att klorera propylen vid omkring 500°C kan man
delvis överföra den till allylklorid. Denna kan i sin tur
reagera med underklorsyrlighet och bilda
glyceroldiklor-hydriner, som sedan kan hydrolyseras både till glycerol
och epiklorhydrin som är ett av de viktigaste råmaterialen
för epoxiplast. Denna, som är av stort intresse för
färg-och elektroindustrin, fås genom reaktion mellan
epiklorhydrin och bisfenoler, såsom difenylpropan.
Propylen används inte bara vid syntes av epiklorhydrin
utan också vid framställning av difenylolpropan, som fås
av fenol och aceton. Vid en relativt ny process bringas
bensen och propylen att reagera till isopropylbensen,
vilken efter oxidation med luft till en peroxid kan
hydrolyseras, varvid fenol och aceton erhålles.
Propylenoxid och glykoler
En särskild del av framställningen av kemikalier ur
propylen bygger på bildandet av propylenoxid över
propylen-klorhydrin. Vid reaktion av propylen med
underklorsyrlighet erhålles nämligen propylenklorhydrin, som förtvålas
till propylenoxid.
Propylenoxid är en färglös vätska, som kokar vid 33,9^.
Den är ett kraftigt lösningsmedel och en synnerligen
reaktiv mellanprodukt. Dessutom har den vissa
konserverande och insekticida egenskaper. Den har föreslagits som ett
lågkokande lösningsmedel för nitrocellulosa,
cellulosaacetat, vinylhartser, schellack och andra naturhartser. Den
har använts för livsmedelskonservering, sterilisering och
som malmedel. I DDT-aerosoler används den som
stabilisator och antikorrosionsmedel.
Liksom etylenoxid är propylenoxid ett mycket reaktivt
ämne men har framför den förra fördelen av att vara
flytande vid rumstemperatur, vilket underlättar dess
hantering och användning. Man bör emellertid vid hantering
av stora kvantiteter vidta samma försiktighetsåtgärder som
för etylenoxid. Av propylenoxid erhålles mono- och
dipro-pylenglykoler vid reaktion med syror, propanolaminer vid
reaktion med ammoniak eller propylenglykoletrar vid
reaktion med alkoholer.
Eftersom propylenglykol visat sig vara den enda glykol,
som inte är giftig, är den av utomordentlig betydelse.
Sedan 1941 har den varit godkänd av U.S. Food and Drug
Administration såsom "lämplig ersättning för glycerol och
andra lösningsmedel i livsmedelsprodukter enligt
föreskrifterna för Food Drug and Cosmetic Act". Den har fått
allt större användning inom livsmedelsindustrin och inom
kosmetisk och farmaceutisk industri.
Propylenglykol är en färglös, hygroskopisk, praktiskt
taget luktlös vätska, som är fullständigt blandbar med
vatten och många organiska lösningsmedel. I
livsmedelsindustrin används den som lösningsmedel, konserverande och
fuktighetsbevarande medel. Den är av särskilt värde vid
tillverkning av essenser och smakämnen. I farmaceutisk
och kosmetisk industri är propylenglykol ett lösningsmedel
för många droger, lokalbedövningsmedel, antiseptika,
vitaminer och hormoner och ingår därför i många
farmaceu-tiska preparat. Den är mjukningsmedel,
fuktighetsbevarande och konserverande medel och lösningsmedel i
kosmetika.
Andra användningsområden för propylenglykol är som
komponent i hydrauliska vätskor av ricinolje- och
glycerol-typ, som kylmedium i synnerhet för kylsystem i
bryggerier, mejerier och livsmedelsfabriker, där dess giftfrihet är
en avgjord fördel och som mjukningsmedel för kork,
cellofan, lim etc. Vid tillverkning av polyesterplast, särskilt
sådan för lågtryckslaminater, anses propylenglykol ofta
vara den lämpligaste polyhydroxialkoholen.
Dipropylenglykol är ett lösningsmedel för många hartser,
särskilt sådana som används i tryckfärger vid
fukttorkande processer. Den används också i hydrauliska vätskor,
för beredning av polyesterhartser och mjukningsmedel.
Mono-, di- och tripropanolaminer används vid
tillverkning av skäroljor, lösliga oljor, kosmetika etc. De är
mellanprodukter vid framställningen av syntetiska detergenter,
ytaktiva ämnen och farmaceutika.
Uranprospektering genom studium av växtligheten
anses möjlig i USA, då man funnit att vissa växter som
fordrar selen frodas bäst när de växer på uranhaltig mark.
Askan av barrträd, som vuxit över kända
uranförekomster, har visat sig innehålla tre gånger mer uran än aska
från samma arter som stått på uranfattig mark.
Fraktionerad kristallisation på filtrerpapper kan man
utföra genom att låta papperet suga upp provet, skilja
dettas komponenter i zoner genom att behandla papperet
med ett lösningsmedel, klippa sönder det mellan två zoner
och behandla bitarna var för sig med nytt lösningsmedel.
På detta sätt har man separerat t.ex. fenantren och
antracen, naftalen och bifenyl.
Ett blandat influensavaccin, som har minskat
influensafallen bland ympade personer i Storbritannien med
40 »/o, görs av två influensavirus odlade på
kycklingembryon. Det nya vaccinet ger betydligt mindre lokal
irritation vid ympning än de vaccin som hittills prövats i
Storbritannien och USA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
