Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 13 april 1954 - Andras erfarenheter - Elektrolyter för hårdförkromning, av U T—h - Eldsäkert polyesterlaminat, av SHl - Primärkrypning, av JH - Roterande kon och tratt ökar masugnars produktion, av SHl - Borttagning av karbonat ur alkaliska metallutfällningsbad, av U T—h
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344
TEKNISK TIDSKRIFT
perioder. Någon större skillnad mellan de olika badens
inverkan på stålets utmattningshållfasthet har alltså inte
konstaterats.
Summerar man emellertid samtliga typiska egenskaper
för de olika badtyperna talar mycket för fluoridbadens
företräde (R A Balbiertz & H D Burgess i Metal
In-dustry 1 jan. 1954 s. 7). U T—h
Eldsäkert polyesterlaminat. Glasfiberarmerad
polyester-plast får allt större användning som konstruktionsmaterial.
Den är visserligen inte mer eldfängd än trä, men då den
på grund av sin stora hållfasthet används i klenare
dimensioner än detta, brinner den lättare vilket är en betydande
nackdel.
Man har försökt att minska polyesterplastens brännbarhet
genom att försätta den med mjuknings- och fyllmedel.
Härvid avtar emellertid också dess hållfasthet, varför denna
metod inte anses lämplig. Det uppges nu från USA att man kan
framställa tillräckligt eldsäker polyesterplast genom att
använda upp till 50 o/o av en förening mellan
hexaklorcyklo-pentadien och maleinsyra som ena råvara vid dess
framställning (Industrial & Engineering Chemistry nov. 1953
s. 13 A). SHl
Primärkrypning. För de höga temperaturer och
mekaniska påkänningar som råder i gasturbiner och
reamoto-rer, har man utvecklat särskilda, krypfasta
konstruktionsmaterial. Krypfenomenet kan nämligen få en ödesdiger
inverkan vid dessa maskiner som arbetar vid höga varvtal:
turbinhjulens diameter växer under drift, och resultatet
kan bli ett deformationslöst brott, krypbrott, vid en
påkänning avsevärt under den vanliga brottgränsen.
Vid den matematiska behandlingen av krypningen har
man hittills ägnat den största uppmärksamheten åt
"se-kundärkrypningen", ett stationärt tillstånd, där
deformationshastigheten är konstant och endast beror av den
rådande temperaturen och påkänningen (fig. 1). Detta
kryptillstånd visar stora likheter med plastisk flytning — ingen
volymändring äger rum under krypningen — och man
har här med framgång tillämpat plasticitetsteorins
formel-apparat.
För de nya krypfasta materialen är emellertid
sekundär-krypningen nedbringad till samma storleksordning som
primärkrypningen, vilken alltså ej kan försummas vid
beräkningarna. Primärkrypningen kan ej på ett enkelt sätt
inrymmas i den klassiska teorin, men man har prövat
några olika vägar.
Naturligast är att uppställa ett slutet samband mellan
deformationshastighet och spänning som omfattar både
primär- och sekundärområdena. Det kan med
tensorfram-ställning ges en enkel allmängiltig form; ingående
konstanter bestäms lämpligen genom experiment t.ex. vid
en-axlig krypning. En sådan ansats liar verifierats med
kryp-dafa från ett flertal olika metaller vid olika temperaturer
och påkänningar. Den kan användas för att på ett enkelt
sätt beskriva relaxationsfenomenet, varmed menas en
med tiden fortgående spänningsminskning vid konstant
deformationstillstånd. Sådan relaxation kan t.ex.
åstadkomma att ett krympförband, som hålls vid förhöjd
temperatur, så småningom lossnar.
Fig. 1.
Kryp-kurvor vid
konstant
temperatur och
olika
belastningsnivåer
(o, > o, > Oj).
Fig. 2.
Förenklade krypkurvor
vid konstant
temperatur och [-belastningsnivåer-]
{+belastnings-
nivåer+} under
och vid
flytgränsen (os >
o» ><>,).
I de fall där primärkrypningen är liten och mer har
karaktären av en korrektionsterm till den stationära
krypningen, har man provat en ny teori, där två olika uttryck
för deformationshastighetstensorn används för
påkänningar under resp. över flytgränsen os. Teorin innebär att så
länge påkänningen är mindre än os, så fås en bestämd
kryphastighet, men då os uppnåtts, flyter materialet som
en ideal plastisk kropp (fig. 2). Denna senare teori har
fördelen att relativt enkelt kunna genomföras vid vissa
praktiska problem. Sålunda har man behandlat
primär-krypningens inflytande vid en roterande jämntjock skiva
(ekvationerna har lösts med en mekanisk
differentialana-lysator) och funnit bl.a. att ringspänningen i området
närmast navet reducerats kraftigt genom inverkan av
primärkrypningen (F K G Odqvist, KTH Handl. 1953 nr 66).
JH
Roterande kon och tratt ökar masugnars produktion.
I USA har man sedan två år chargerat några masugnar
med malm, koks och kalksten genom en roterande kon och
tratt. Materialet lyfts upp på masugnens topp med
hundbanor och stjälps i en konisk spridare från vilken det
sedan faller i en större tratt. Från denna släpps det
slutligen ned i masugnsschaktet. Det är viktigt för
masugnsprocessens effektivitet att chargens tre beståndsdelar är så
intimt blandade med varandra som möjligt. Detta uppnås
inte med den vanliga inmatningsanordningen därför att de
tre materialen rinner ner genom den översta tratten på
olika sätt.
Man har därför ordnat så att den övre, mindre tratten
och könen sätts i rotation med 20—30 r/m strax innan en
sats material stjälps ned i Iratten. Denna stannar
automatiskt när materialet runnit ned. Enligt uppgift blandas
chargens beståndsdelar tillfredsställande på detta sätt och
härigenom sägs tackjärnsproduktionen för masugnar med
en produktion på 800—1 200 t/dygn ha stigit med 15—
20 °/o, koksförbrukningen ha minskat med ca 35 kg/t
tackjärn och flygstoftet med 115 kg/t trots att inblåst
luftmängd ökats med 28 m3/min (Business Week 7 nov. 1953
s. 79). SHl
Borttagning av karbonat ur alkaliska
inetallutfäll-ningsbad. Karbonathalten i cyanidbad stiger under
användningen dels genom cyanidens sönderdelning, dels genom
absorption av luftens koldioxid. En mindre mängd
karbonat är emellertid fördelaktig i dylika bad, men
uppgifterna om gränskoncentrationen varierar starkt. De bästa
utfällningarna fås när karbonathalten är 18—50 g/1 i
mässing- och kopparbad, 12—35 g/1 i kadmiumbad och 12—50
g/1 i guld-, silver- och zinkbad. För hög karbonathalt
medför hög anodpolarisation, minskat katodströmutbyte och
ökat elektrolytmotstånd. Dessutom blir
strömtäthetsområ-det för blanka utfällningar snävare. På guld-, silver- och
indiumutfällningar bildas ofta porösa och icke vidhäftande
utväxter.
När karbonathalten stigit till ca 70 g/1 i ett cyanidbad
måste det renas. Detta kan ske genom utfrysning, kemisk
utfällning eller utspädning.
Ibland anges även tillsals av organiska syror, men
förgiftningsrisken är därvid mycket stor varför metoden ej
kan rekommenderas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
