Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 20 april 1954 - Blyavsättningar i förgasarmotorer, av Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 11.
Elektrisk ledningsförmåga för bli/
och
blyföreningar.
der av andra material) på tändstiftsisolatorn
minskade från 10 g utan trikresylfosfat till 6 g
vid en tillsats av 2 g per gallon bensin. Sot synes
som nämnts vara en förutsättning för att
beläggningen skall glöda1.
Av intresse är även, att beläggningarna icke så
lätt stannar kvar, trikresylfosfatet har alltså en
slags detergent verkan9. Avsättningarna är
vanligen mjuka eller pulveraktiga i stället för
glasartade, som vid de vanliga blysalterna. Denna
fysikaliska verkan kan möjligen ha något
samband med trikresylfosfatets smörjande förmåga,
soin berörts i det föregående.
Genom trikresylfosfatet får blybeläggningarna
lägre elektrisk ledningsförmåga (fig. 11),
varigenom risken för elektrisk läckning i
tändstif-ten och eventuella kortslutningar mellan
elektroderna minskas.
Praktiska prov med trikresylfosfat har visat1,
att den rent kvantitativa förekomsten av
bly-avsättningar på tändstiften icke i och för sig
bestämmer, om de kan fungera eller icke.
Tändstift, som fungerat oklanderligt, har vid
undersökning befunnits ha sin toppkavitet fylld med
avsättningar, vilka emellertid tydligen varit
oledande. Undersökningar på ett större antal bilar
av olika slag, personbilar, lastbilar etc. har visat,
att mängden avsättningar i förbränningsrum ocli
på tändstift i allmänhet är "normal".
Beläggningarna vid drift ined trikresylfosfat-bensin har ett
annat utseende än de som uppkommer vid
vanliga blybensiner, både ljusare färg och annan
konsistens. ökningen av oktanbehovet för de provade
bilarna var emellertid i stort sett detsamma som
vid föregående körningar med vanlig blybensin.
Den stora skillnaden bestod i, att inga
glödtänd-ningar av hörbart slag hade märkts under
proven, ehuru många av provbilarna förut vid
användning av vanlig bensin fått betydande
driftstörningar genom sådana. Viktigt är, att
livslängden för tändstiften, dvs. körlängd, innan
tändmis-sar uppkommer, i medeltal ökats med ca 100 %.
Erfarenheterna från flyget, soin långt tidigare
än bilarna utnyttjat trikresylfosfatet, är också
mycket goda. Det berättas bl.a.6, att man anser
att det var trikresylfosfatet som möjliggjorde de
mycket omtalade helikopterflygningarna under
Korea-kriget, där riskerna för tändbesvär med
den vanliga flygbensinen var särskilt stora på
grund av många och långa perioder av tomgång
och lågbelastning efterföljda av maximal
effekt-utveckling vid lyftningen.
När det är fråga om motorers oktankrav talar
man om "mekanisk och kemisk oktan", varvid
mekanisk oktan hänför sig till motorns
konstruktion och kemisk till bränslet. Man anser
därvid, att ökad uppmärksamhet borde fästas
vid de mekaniska förbättringarna för ökat
knackningsmotstånd (förbränningsrummets
utformning, toppventiler, kylning m.m.). På
samma sätt kan man kanske också tala om
konstruktiva möjligheter att minska riskerna för
blyavsättningar. Bland annat kan ju följderna
av elektrisk läckning från tändstiften i hög grad
minskas genom inkapslade
tändkabelanslutning-ar (Tekn. T. 1952 s. 61) och förhöjd
tändspänning. Utvecklingen i USA går för närvarande
mot 12 V system, ehuru man med nuvarande
förbättringar kan erhålla över 20 kV maximal
tändspänning med 6 V primärspänning.
Kapacitivt tändsystem torde i detta avseende vara
betydligt överlägset de vanliga tändsystemen. Vid
urladdning från en tändkondensator tillföres
tändstiftet, oberoende av motorns varvtal, en
konstant mängd elenergi på oerhört kort tid, så
att nämnvärd läckning icke hinner uppstå
(Tekn. T. 1951 s. 857).
Även mängden avsättningar i
förbrännings-rummet är beroende av motorns konstruktion,
vilket bl.a. framgår av de nya amerikanska
oljenormerna och oljeklasserna, som är avsedda för
icke blott olika driftförhållanden utan även för
motorers olika konstruktiva benägenhet att bilda
avsättningar. Blyavsättningarna är sålunda
delvis även ett smörjoljeproblem, vilket länge varit
känt (Tekn. T. 1953 s. 517). Trikresylfosfatet
kan icke ensamt möjliggöra idealiska
förhållanden, om det också betyder ett stort framsteg.
Litteratur
1. Jo st, W: Explosion and combustion proccsscs in gases. New
York 1940.
2. Corzilius, M W, Diggs, D R & Pastell, D L: Somc factors
affecling precombustion reactions in engines. SAE Träns. 1953 s. 387.
3. Street, J C: Mode of formation of lead deposits in gasoline engines
och Sturgis, B M (diskussionsinlägg). SAE Träns. 1953 s. 442, 450.
4. Greenshields, R J: Spark plug fouling studies. SAE Träns. 1953 s.3.
5. Gibson, II J, Hall, C A & Hirschler, D A: Combustion-chamber
deposition and knock. SAE Träns. 1953 s. 361.
6. An ignition control additive. Shell (England) 1953.
7. Winch, R F & Mayes, F M: A method for identifging preignilion.
SAE Träns. 1953 s. 453.
8. Bowditch, F W: Present resulls of autoignition tests. SAE Träns.
1953 s. 461.
9. Ostwald, W A & Waldmann, II: Kraflstoffe, Benzin.
Automobil-lechn. Handbuch 1953 del I s. 159.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
