Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 27 april 1954 - Litteraturtjänsten vid KTH:s bibliotek, av Dagmar Odqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 april 1954-
383
ningar", men man får även åtskilligt i
handböcker om avlopps- och gatubyggnad.
Även bibliotekets tryckta kataloger (1848—
1913), som är indelade i ämnesgrupper, är
nödvändiga för besvarande av vissa frågor, t.ex.
då en intendent för ett museum i landsorten ville
ha litteratur om brandsläckningsapparaters
tekniska utveckling eller då Telestyrelsen ville ha
en bild av de första telegrafstolparna från 1853.
Boklitteraturen är alltjämt uppställd efter i stort
sett indelningen i de tryckta katalogerna. Ofta
har vi nytta av att direkt på hyllan kunna välja
ut ett par arbeten om visst ämne som
efterfrågats. Det kan gå snabbare och görs t.ex. vid
interurbana telefonförfrågningar.
En person i en mellansvensk stad ville ha
anvisning på litteratur för konstruktion av
fräsmaskiner "varvid växellådor och
kraftöverföring är det viktigaste". Katalogen gav bl.a.
titlarna "A treatise ön milling and milling
ma-chines" och "Bergman, Fräsning", men
problemet om växellådor och kraftöverföring
behandlades ej i dem, utan man fick gå till
uppslagsböckerna i maskinelement och där finna svaret
på frågan. Även ett kompendium fanns i ämnet,
nämligen Boestad: "Maskinelement I".
En tandläkare ville ha en bok om
stereofoto-grammetri. Han sökte en metod för exakta
mätningar av små volymförändringar i
protesmaterial. Den fotograinmetriska litteraturen är
grupperad tillsammans med den fotografiska, men i
denna fann man ingenting. Däremot fanns
arbeten inom geodesigruppen, t.ex. Lacmann:
"Photogrammetrie in ihrer Anwendung auf nicht
topographischen Gebieten".
Sökande i handböcker
Hur oumbärlig en fyllig handbokssamling är
för litteraturtjänsten vid ett bibliotek som KTHB
illustreras av följande. En firma i Stockholm
önskade veta hur inan skulle kunna fördröja
stelnandet av cement för att hinna färgstryka
den. I handboken "Betong" fanns på s. 40—44
hänvisning till "Proceedings of the symposium
ön the chemistry of cements", Stockholm 1938.
Här har Forsén skrivit om "retarders and
acce-lerators", vilket gav det önskade svaret. Statuter
för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse finner
man i "Svenska kulturfonder" och om
Washingtons stadsplan och dess skapare, franske
arkitekten L’Enfant, finns det en artikel i
"Ency-clopedia Americana".
Vid andra tillfällen räcker det med att tolka en
förkortning för att lösa en fråga. Specifikation
söktes för 99,5 % sprit för medicinskt ändamål
enligt DAB6. Sedan väl förkortningen upplösts
till "Deutsches Arzneibuch" 6:e uppl. 1926,
kunde vi hänvisa frågeställaren till
Farmaceu-tiska Institutets Bibliotek, som har det tyska
arbetet.
Referatpublikationer
Ofta måste svaret på en fråga om litteratur i
visst ämne sökas i tidskriftslitteraturen, särskilt
då det gäller en ny sak eller metod. De första
rönen och redogörelserna kommer ju i
tiskrif-terna. Det kan också gälla en så speciell detalj
att den endast blir behandlad i tidskriftsartiklar.
Biblioteket äger en stor samling
referatpublikationer och bibliografier som täcker dess
ämnesområden och där man kan leta fram. de artiklar
inan behöver. Jag skall ge några exempel på hur
olika referatpublikationer hjälpt oss att besvara
olika frågor, samtidigt som jag måste framhålla
att vi aldrig kan åta oss att göra en fullständig
genomgång av befintliga referatpublikationer. Vi
anlitar de viktigaste i varje särskilt fall och de
som tack vare sin goda kvalitet snabbast leder
till resultat.
Litteratur om sugmudderverk får man fram ur
realkatalogen. Vid ett visst tillfälle önskade en
person uppgifter om mudderverk, varmed man
kunde suga sand ur en grund sjö, sandsugare.
Det gick ej att få ur realkatalogen. Under
uppslaget "dredges, suction" i Engineering Index
fann vi artiklar i frågan.
Hur vågrörelserna inverkar på trycket på större
djup och hur på sjöbottnen liggande föremål
påverkas belyses av artiklar som refereras i
Engineering Index under "Ocean waves" och i
Zen-tralblatt für Geophysik under "Ozeanographie".
Knallgasmotorer behandlas i en rad artiklar
refererade i Engineering Index under "Hydrogen
engines", "Internal combustion engines,
hydrogen" och "Automotive fuels hydrogen",
spån-transport från svarvar under ämnesorden "Chip
conveying", "Chip removal".
Ligger frågan inom det ekonomiska eller
organisatoriska området blir det ofta anledning att
gå till Industrial Arts Index. Så var fallet då
det gällde en utredning beträffande
kontorsbyggnader och centralförråd. Uppslagsord var
"Industrial plants, design" i Engineering
Index, men "Office buildings, industrial" i
Industrial Arts Index för samma slags artiklar.
För det metallurgiska området, metallers och
legeringars egenskaper m.m. finns utmärkta
hjälpmedel i Metallurgical Abstracts, ASM
Be-view of Metal Literature och Ståhl und Eisen,
särskilt den sistnämnda med sina tioårsregister.
Där finner man exempelvis uppgifter om
sträng-gjutning och kontinuerlig gjutning av stål.
I andra fall ger dessa intet t.ex. i fråga om
Gallusser-processen, en järnsvampsprocess. Här
gav Chemical Abstracts referenser till patent
från olika länder. Artiklar om slamanalys av
borrprover dvs. jordprover fick man både ur
Chemical Abstracts (under "Sediments") och
ur Chemisches Zentralblatt (under
"Sedimen-tation"), men man fick gå tillbaka till tiden
omkring och före 1940.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
