- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
384

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 27 april 1954 - Litteraturtjänsten vid KTH:s bibliotek, av Dagmar Odqvist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

384

TEKNISK TIDSKRIFT

Ett på sin tid mycket känt referatorgan som
alltjämt måste anses viktigt är Technische
Zeit-schriftenschau som upphörde 1944. Det var det
enda som gav anvisning på artiklar om
mem-branreglerade reduktionsventiler och om
underjordsledningar för fjärrvärmeverk.

Efter senaste kriget har flera nya referatorgan
uppstått. Ett av de viktigaste är Applied
Me-chanics Review. Då ett järnverk sökte
litteratur om bucHling av ståltuber med stor diameter
och utsatta för yttre övertryck var det i denna
publikation vi fann en rad artiklar under
rubriken "Buckling problems".

Vid ett tillfälle fick vi en begäran om lån av
litteratur om gjuterisot. Saken fanns behandlad
i ett par arbeten om gjutning, men det framgick
samtidigt att benämningen används i olika
betydelser. Vi kunde också med hjälp av Ståhl
und Eisens register få fram några artiklar om
ämnet i båda betydelserna, men frågeställaren
tillråddes att vända sig till Mekanförbundets
gjuterisektion om han önskade ytterligare
litteratur.

Hänvisningar till experter

Det sistnämnda fallet visar hur vi ibland
hänvisar till fackmän. Vid andra tillfällen får
vi själva hjälp av experter i vårt
litteratursökande. För några år sedan efterfrågades de
ekonomiska grundlagarna för
typstandardisering, speciellt inom bilindustrin. Vi kunde ge
anvisning på mer allmänna resonemang i
handböcker och uppslagsverk men intet speciellt.
Några tillfrågade fackmän kunde ej heller ge
några referenser, men sedan den ene av dem
sagt sig veta att tyskarna sysslat med saken på
1930-talet, kunde vi genom att gå direkt till de
automobiltekniska tidskrifterna leta fram en
serie artiklar i Neue Kraftfahrer-Zeitung 1937
—1939.

En civilingenjör frågade vid besök i biblioteket
efter litteratur om "Renardserien", en
standardserie som skulle tjäna som grund för standard
av olika slag. Den gången hjälpte oss
Standardiseringskommissionen genom att ge numret på
det svenska standardblad, SMS 400, där serien
är tryckt. I omtrycket av 1943 används Renards
namn i rubriken men så var ej fallet i den
ursprungliga upplagan av 1932. Detta år stod i
Verkstäderna en utförlig artikel om serien, dock
utan att Renards namn nämndes i
artikelrubriken.

En utförlig beskrivning om bestämningen av
gasstrålningskoefficienten för svaveldioxid
begärdes av en firma i landsorten. Vårt svar blev:
"Efter konsultation av högskolans fackmän på
området har det framkommit att det i ’McAdams,
Heat transmission’, 2nd ed. 1942, finns ett
diagram som anger data. En utförlig beskrivning
på bestämningen av gasstrålningskoefficienten

finns emellertid endast i ’Coblentz, W. W.,
In-vestigations of infra-red spectra’, P. 1—4. Wash.
1905—06, där P. 1 innehåller ’Infra-red
absorption spectra’. Denna publikation ingår i
’Carnegie Institution of Washington’ no 35 & 65
och finns endast hos Kungl. Biblioteket och
Uppsala Universitetsbibliotek. Ni torde vända Er
direkt till någon av dem."

En annan gång gällde det "Strahlungsheizung
enligt system Crittall". Böcker och artiklar om
strålningsuppvärmning kunde vi få fram genom
realkatalogen och uppslagsverk, men det var
tack vare fackmännen vid högskolan som vi
kunde rekommendera ett visst arbete bland
dessa, där Crittall-systemet var ingående beskrivet.

Referenser till andra bibliotek
Slutligen vill jag nämna några fall, där vi ej
haft någon litteratur själva att erbjuda, men där
vi ändock åtagit oss att lämna referenser,
emedan vi ansett att frågan hörde till vårt
ämnesområde. Modern litteratur om
spritdestillations-industrierna i Frankrike har vi ej, men vi kunde
hänvisa till arbeten i Lantbrukshögskolans
Bibliotek, Malmö Stadsbibliotek och hos Vin- &
Spritcentralen i Stockholm.

Syrgasandningsapparater för flygplan och
andningsapparatur för grodmän var ej ingående
beskrivna i vår litteratur, men vi kunde låna ut
ett par litteraturlistor och lämna uppgift på
artiklar i tidskrifter som fanns hos
Flygförvaltningen och på Karolinska Institutets Bibliotek.
Dessutom lämnades anvisning på ett tyskt och
ett engelskt arbete jämte pris för den händelse
frågeställaren ville köpa dem. De fanns nämligen
ej i något offentligt bibliotek.

En filosofie kandidat önskade för en
avhandling i geografi litteratur om dränering av
romerska campagnan. Det visade sig att vi blott
kunde erbjuda några sidor i Machatschek: "Das
Relief der Erde bd 1 samt en artikel i De
In-genieur 1932, men genom olika uppslagsverk
fann vi en artikel av Ahlman i "Svensk
geografisk årsbok" 1927 jämte ett par andra arbeten,
som frågeställaren kunde få låna på annat håll.

Framställning av litteraturförteckningar

Såsom framgår av flera av de exempel jag givit
består svaret ganska ofta av en
litteraturförteckning. I de fall där det är möjligt framställer vi
numera dylika förteckningar genom följande
anordning. På en pappskiva i format A3 fästes
katalogkort i tre parallella rader, varpå hela
skivan mikrofilmas. Korten kan utgöra en eller
ett par grupper i någon av realkatalogerna eller
i något av referatkartoteken. Vid behov kan
olika rubriker insättas.

Denna snabba och enkla metod användes t.ex.,
då någon frågade vad vi hade för
gengaslitteratur utkommen efter 1940. Vid besvarandet av frå-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free