Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 27 april 1954 - Litteraturtjänsten vid KTH:s bibliotek, av Dagmar Odqvist - Nybyggen - 380 kV ledning Hallsberg—Göteborg—Söderåsen, av Lr - Tunnelsprängning i basalt, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 april 1954-
385
gån om Ragnar Östberg gjordes en mikrofilm av
de sidor i det handskrivna registret till Teknisk
Tidskrift som upptar Östbergs artiklar. Filmen
har vi i dylika fall hittills levererat utan
kostnad för frågeställaren, önskar han däremot
kopior av filmen har han fått betala dessa.
Slutord
Stundom blir frågeställarna förvånade över hur
lätt det går att få svar, andra gånger blir man
lika förvånad över att en till synes enkel fråga
ej kan få ett svar. Det sammanhänger närmast
med hur pass väl det område som frågan hör till
är täckt av bibliografier och referatpublikationer
och framför allt vilken kvalitet dessa har och
om de är försedda med utförliga och välgjorda
register. Bibliotekspersonalen är hänvisad till
att söka i tillgängliga sakregister och därför blir
frågan oftast i första hand ett
terminologiproblem, ty den är avfattad på svenska, men de
flesta hjälpmedel vi har är ej på svenska. Man
måste alltså först finna översättningen på
ifrågavarande term samt det uppslagsord under vilket
man skall söka.
Med detta för ögonen inses lätt hur viktigt det
är att frågan är klart formulerad, att den är väl
avgränsad till omfång och tid samt helst försedd
med översättning av de viktigaste termerna till
engelska eller tyska. Uppgift på den litteratur i
ämnet som frågeställaren redan känner till är
också betydelsefull för frågans snabba lösning.
Den här lämnade redogörelsen visar ej till
vilken nytta svaren varit för dem som frågat eller
om de överhuvudtaget haft någon hjälp av dem.
Det är en fråga vi ofta gör oss och soin vi många
gånger ej kan få svar på. Å andra sidan händer
det ej sällan att vi får ett meddelande att det
lämnade svaret varit till god hjälp. Det faktum
att många låntagare år efter år återkommer med
frågor om litteratur i visst ämne utan att ånge
ett bestämt arbete, har vi ansett vara ett bevis
på att de tidigare lämnade svaren varit
tillfredsställande. I varje fall har vi känt oss
uppmuntrade därav i vårt arbete.
Nybyggen
380 kV ledning Hallsberg—Göteborg—Söderåsen.
Den 30 februari 1954 togs den 440 km långa 380 kV
kraftledningen Hallsberg—Göteborg—Söderåsen i drift. De
svenska 380 kV ledningarna sträcker sig därmed över hela
landet från Harsprånget norr om polcirkeln till Skåne,
totalt överbryggande ett avstånd på 1 250 km fågelvägen.
Den nya ledningen beslöts i januari 1951 och har alltså
färdigställts på 3V4 år. Den har kostat totalt 58 Mkr. Det
hade från början ej förutsetts, att 380 kV systemet skulle
utsträckas till sydligaste Sverige, eftersom
överföringsbehoven dit är väsentligt mindre än till Svealands stora
industriområden. Efter ett omfattande utredningsarbete
kunde man emellertid konstatera, att 380 kV på längre
sikt skulle ge lägre överföringskostnader än 200 kV, trots
att investeringsbehoven till en början blev större. En be-
tydelsefull faktor vid valet mellan de båda spänningarna
var de ökade möjligheter till större kraftleveranser till
Danmark, som 380 kV systemets högre överföringsförmåga
medgav.
Planenligt skulle den nya ledningen till Skåne ha tagits
i drift först i oktober 1954. Föregående höst visade det sig
emellertid, att ledningsbygget hade gått bättre än väntat,
och att det skulle bli färdigt ett halvt år tidigare. Det
befintliga överföringssystemet var hårt ansträngt och en
förstärkning behövdes så snart som möjligt, speciellt med
hänsyn till kraftutbytet med Danmark.
Ställverksutrustningarna i ledningens ändpunkter kunde emellertid ej
forceras fram. Genom vissa provisoriska ledningsbyggnader
för 200 kV visade det sig möjligt att ansluta den nya
ledningen till 200 kV skenorna i de båda stationerna och
temporärt driva ledningen med denna spänning. För en total
provisoriekostnad av 0,1 Mkr. ökades härigenom
överföringsförmågan till Skåne med 150 MW under sju
månader. Denna försäkringspremie tjänades in redan två dagar
efter att ledningen tagits i drift, då produktionen från en
större kraftstation på Själland avkopplades på grund av
ett lokalt fel. En omfattande driftstörning kunde då
undvikas genom ett tillfälligt kraftigt uttag från det svenska
nätet över den nya ledningen. Lr
Tunnelsprängning i basalt. Den första underjordiska
kraftstationen på Island har utförts vid Nedri Fossar i
älven Sog. De säregna geologiska förhållandena jämte
bristen på erfarenheter från tunnelarbeten i de
förekommande bergarterna nödvändiggjorde omfattande studier
och undersökningar. Grunden består av basalt
omväxlande med lager av moig, småblockig morän, lös sandsten,
vulkanisk aska m.m. Sedan ett stort antal borrhål visat
lagrens lägen, upptogs en provtunnel, 5—5,5 m bred vid
taket och 25 m lång. Man fann, att ett 10—20 m tjockt
bergtak av basalt vore betryggande vid en 8 m bred
tunnel. Underliggande lager av morän stod bra i lodrät vägg,
men måste betongklädas till skydd mot rinnande vatten.
Vid drivningen av ett 20 m djupt sänke till maskinsalen
visade sig svårigheter, i det att borren lätt fastnade i
basaltens sprickor, som också förtog en del av
sprängningens effekt. Vid borrning genom den basiska tuffen, som
bestod av små basaltstenar i en grundmassa av hydrerat
basaltglas, rasade materialet ner i borrhålen och
rensningen tog mycket tid. Sandstenen var väl cementerad;
en utsågad tärning höll 90—100 kp/cm2. Takvalvets
anfang sänktes för att komma in i tillräckligt hård basalt.
För valvet utgrävdes först orter längs anfangen; mellan
dessa drevs bågformiga 5,5 m breda orter med
kvarlämnande av 4 m breda bergpartier. I dessa orter göts
betongbågar, varefter resten av berget kunde tas ut. Alla massor
utom från maskinsaistaket togs ut genom en särskild
transporttunnel.
Fig. 1. Tunneltak i basalt i kraftverket Nedri Fossar i Sog
på Island.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
