Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 4 maj 1954 - Internrevisionen i företagsledningens tjänst, av Öiar Cassel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 maj 1954
401
Internrevisionen i företagsledningens tjänst
Aukt. revisor Oiar Cassel, Stockholm
Under 1940-talet började amerikanarna ägna
mer uppmärksamhet än tidigare åt frågan om
skydd av företagets intressen mot bedrägeri och
vanskötsel. Behovet av säkerhetsåtgärder är
sannolikt mer kännbart i USA än hos oss, bl.a. på
grund av den mycket större rörligheten på
arbetsmarknaden. Tjänstemän i ansvarsställning
stannar icke så länge på sina befattningar att
cheferna kan lära känna dem tillräckligt. För ett
land i krig blev givetvis de enskilda företagens
personalproblem särskilt svårbemästrat. Några
större förskingringar lät tala om sig och visade
att kraftigare motåtgärder var nödvändiga.
De amerikanska praktiserande revisorerna fann
sig då av företagen böra kräva en bättre upplagd
och bättre övervakad löpande kontroll av
affärstransaktionerna. Denna interna kontroll
innebär i princip att varje ärende inom företaget
rutinmässigt behandlas av minst två personer i
ansvarig befattning. Den interna kontrollen har en
väsentligt större förebyggande verkan än
sedvanlig revision av flera skäl. Kontrollen är en mer
påtaglig företeelse — den som planerar
bedrägeri måste arbeta sig förbi sina arbetskamraters
kontrollåtgärder. Kontrollen verkar också
snabbare än revisionen. Arbetskamraterna bör
upptäcka bedrägeri eller oavsiktliga fel, innan någon
skada hunnit åstadkommas. Arbetskamrater lär
också mycket lättare känna varandras fel och
brister än vad sporadiskt återkommande
revisorer kan göra. En fullt genomförd
internkontroll skall svara för att hela redovisningen är
siffermässigt riktig, och att föreskrivna underlag
finns för alla noteringar. Den skall tillse att man
icke verkställer utbetalningar eller ingår
förpliktelser för företagets räkning utan att beslut
fattats av behöriga tjänstemän.
Internkontrollens värde kan icke nog
framhållas. Det är beklagligt att man inte har mer sinne
för den i vårt land. Det är nämligen inte på
något sätt komplicerat att ordna en effektiv sådan
— med undantag för de verkligt små företag
som har endast några få befattningshavare i
ansvarsställning. Det behövs i de flesta fall bara
litet god vilja från företagsledningens sida för
att man skall kunna kombinera de olika
arbetsuppgifter, som i alla fall måste utföras, på ett
Föredrag i Företagsekonomiska Föreningen den 8 februari 1954.
657.63
sådant sätt att två skilda personer automatiskt
alltid kommer att delta i ett ärendes
handläggning. Det är inte blott de amerikanska
jätteföretagen som måste tänka på intern kontroll. Den
svenska aktiebolagslagen föreskriver att
företagsledningen skall svara för att organisationen
av förvaltningen och medelsredovisningen är
ändamålsenligt upplagd och fungerar
tillfredsställande. Detta förutsätter i de allra flesta fall
intern kontroll. Internkontroll kan undvaras
endast i sådana företag där företagsledaren själv
på ett eller annat sätt deltar i alla ärendens
handläggning.
Intern revision i stället för chefsinspektioner
För att vara säker på att
redovisningsorganisationen -— och den däri inbyggda interna
kontrollen — fungerar som den skall, måste man tid
efter annan låta den bli föremål för
uppmärksamhet från företagsledningens sida. Detta är
ingenting onaturligt. Likaväl som högsta
ledningen studerar försäljningsfunktionens arbete
eller besöker en platschef, måste den intressera
sig för hur redovisningen handhas såväl inom
själva ekonomiavdelningen som t.ex. ute på
förråds- och avlöningskontor.
I och med att företagen vuxit kraftigt har det
ofta blivit omöjligt för ledningen att genomföra
sina inspektioner vid ett ständigt ökat antal
administrativa och produktiva enheter. Det blir då
svårt att bilda sig en riktig uppfattning om de
förhållanden som råder på olika håll inom
företaget. Då avståndet ökar mellan ledning och
underordnade chefer tilltar möjligheterna till
missförstånd och feltolkningar och det uppstår lätt
dröjsmål, vilket allt givetvis kan få skadlig
inverkan på företagets verksamhet.
Det har visat sig lämpligt att skapa ett särskilt
organ för kontakt mellan högsta ledningen och
de ansvariga tjänstemännen i företagets periferi.
Denna utveckling har legat i linje med
förhållandena inom exempelvis de amerikanska och
engelska krigsmakterna under det senaste
världskriget. Högste chefen hade då ibland till sitt
förfogande några yngre officerare som varje dag
for över aktuella frontavsnitt, iakttog viktiga
förhållanden inom alla tjänstegrenar och sedan
rapporterade sina iakttagelser direkt till högste
chefen i muntlig form.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
