Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 4 maj 1954 - Internrevisionen i företagsledningens tjänst, av Öiar Cassel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402
TEKNISK TIDSKRIFT
Större affärsföretag har kommit att tillvarata
de militära erfarenheterna, anpassade på
lämpligt sätt, och har i och med införandet av
internrevision i modern mening skapat ett organ för
snabb och direkt kontakt med en i det närmaste
lika god verkan som personliga inspektioner.
Detta organ är icke inkopplat som ett led i den
normala arbetsgången och ingriper aldrig i
ledningen av verksamheten lika litet som högste
chefen lämpligen gör det direkt ute på platsen
för inspektionen, där han ofta saknar möjlighet
att bedöma fallet ur alla synvinklar.
Inspektionsorganet — internrevisionen — tränas av högsta
ledningen att se med dess ögon för att ge den en
egen bild soin icke fått färgläggas under
föredragning från underställda chefer eller
specialister inom olika funktioner.’
Internrevisionens rapportering
När internrevisionen skall rapportera hur
företagets redovisning fungerar, är det viktigt att
den får göra detta till högsta företagsledningen.
Avsikten att skapa ett organ för kontakt blir
förfelad, om den övre kontaktpunkten skulle
vara för lågt belägen. Internrevisionschefen bör
därför helst vara direkt underställd
verkställande direktören, men han bör ha rätt och
skyldighet att vända sig till styrelsen om han så finner
påkallat. Emellertid bör man, om
arbetsfördelningen inom högsta företagsledningen gör detta
lämpligt, kunna tänka sig att internrevisionen
rapporterar exempelvis till en ekonomidirektör
som samtidigt är verkställande direktörens
ställföreträdare. Däremot kan man i detta
sammanhang icke godta rapportering till en ekonomichef
som icke deltar i handläggningen av ledningens
förvaltningsärenden utan t.ex. tjänstgör som
bokföringschef.
Eftersom internrevisionens iakttagelser ofta
måste föranleda påpekanden eller direktiv från
ledningen till felande befattningshavare är det
nödvändigt, dels att högsta ledningens auktoritet
ställs bakom internrevisionens uttalanden, dels
också att dessa uttalanden icke kan ges en
förmildrad form av någon chefstjänsteman som
kanske känner sig själv berörd. Även om
internrevisionen sålunda framlägger resultatet av sitt
arbete till högsta företagsledningen, blir det i
praktiken så att frågor som är av mindre
betydelse och icke av principiell natur oftast
diskuteras direkt med chefer på lägre nivå, varefter
dessa verkställer erforderliga rättelser.
För att internrevisionens chef bäst skall kunna
fullgöra sin uppgift att granska och meddela
iakttagelser är det synnerligen viktigt, att han
när helst det är lämpligt sammanträffar med
högsta ledningen och får underrättelser om
kommande viktigare händelser inom företaget. Han
kan då ägna särskild uppmärksamhet åt
berörda ställen inom företaget. Detta är ofta väl-
betänkt, då redovisningsfunktionen nästan alltid
påverkas i dessa sammanhang. Som så ofta
annars gäller här, att skriftliga meddelanden aldrig
kan ge samma effekt som personliga
sammanträffanden.
Internrevisionens granskning
— icke blott av affärsbokföringen
Internrevisionen uppkom ursprungligen ur
myndigheters, bolagsstämmovalda revisorers och
även företagsledningars oro för bedrägerier. Det
var därför till en början affärsbokföringen samt
specialredovisningar över varulager och dylika
tillgångar, som blev föremål för
internrevisionens intresse. Detta har emellertid
huvudsakligen utvecklat sig i riktning mot en
stickprovs-vis företagen övervakning av den interna
kontrollens sätt att fungera. Man har då kommit i
beröring även med driftsbokföring, kalkyler,
statistik, budget m.m. Vid genomgång av
förrådsuttag eller avlöningsgranskning har det t.ex.
sålunda befunnits önskvärt att ägna någon
uppmärksamhet åt de konton inom
driftsbokföringen som blivit debiterade. Det har icke varit ägnat
att förvåna att man därvid ofta konstaterar fel
icke blott siffermässiga utan även sådana av
principiell natur. Det är lätt att förstå att
exempelvis ett principfel i driftredovisning eller
kalkyler som påverkar prissättningen kan få en
långtgående skadlig verkan på företagets
affärer. Sådant kan förorsaka långt större förluster
än vad en medelmåttig förskingring kan göra.
När driftbokföringen nu ofta i större och
medelstora företag är upplagd på hålkort, brukar
detta stundom föra ined sig att
redovisningsmaterialet inte uppmärksammas med tillräcklig
omsorg av den interna kontrollen. Man kanske
tror det räcker med en genomgång av
hålkortslistorna. Detta är tyvärr en önskedröm. De
enskilda transaktionerna avspeglas i hålkort som
i alla fall stickprovsmässigt måste granskas
särskilt med hänsyn till priser och kontering.
Kon-teringen anförtros ofta åt förmän och liknande
befattningshavare i driften, vilket i och för sig
är riktigt eftersom endast dessa vet till vilket
ändamål ett arbete utförts eller material uttagits
från förrådet. Men förmännen har ofta ganska
litet sinne för kontorsarbete och har ibland svårt
att förstå sammanhanget i en kontoplan. Deras
funktion inom redovisningen bjuder på
väsentliga osäkerhetsmoment och måste göras till
föremål för viss övervakning. Internrevisionens
stickprovsgranskning kan här bli mycket
givande.
I driftbokföringen saknas ofta — men inte
alltid — de möjligheter till avstämning mellan
räkenskapsböcker och med uppgifter från
utomstående som affärsbokföringen erbjuder. Detta
är ytterligare ett skäl till försiktighet när det
gäller att hämta uppgifter ur driftredovisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
