Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 4 maj 1954 - Internrevisionen i företagsledningens tjänst, av Öiar Cassel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404
TEKNISK TIDSKRIFT
turligt att i samband med sin
stickprovsgranskning av redovisningen med vissa mellanrum
uppehålla sig inom företagets olika avdelningar
och personligen iaktta de olika faserna av den
administrativa verksamhet som försiggår där.
Denna nya inriktning av internrevisionens
arbete ligger helt i linje med decentraliseringen av
beslutanderätt och ansvar. Med en centraliserad
ledning följde detaljerade direktiv från högsta
ort, rapporter till dem om vad som gjorts samt
kontrollinspektioner förrättade av flera olika
chefstjänstemän, var och en för sin funktion,
vilka tog stickprov på att direktiven följdes och
rapporterna var riktiga.
Inspektionsverksamheten vid decentraliserad
förvaltning blir mycket mera krävande. Den
måste nämligen gå ut på att ge högsta
företagsledningen en helhetsbild av i vilken utsträckning
dess intentioner verkligen följes. De olika
företagsenheternas redovisning skall vara ett
instrument för sådan övervakning, men man måste
komplettera denna med en fortlöpande
granskning av att redovisningen icke är behäftad med
fel, medvetna eller omedvetna.
Modern internrevision fullständigar sin
granskning av en företagsenhets redovisning med att
studera dess förvaltning så långt i detalj som
högsta företagsledningen önskar. Man ägnar sig
åt korrespondens, statistik och i vissa fall
personlig närvaro vid olika ärendens handläggning,
för att kunna rapportera exempelvis hur
inköpsverksamheten eller personalrekryteringen
fungerar. Man lämnar företagsledningen statistiska
sammanställningar över sina iakttagelser gärna
med jämförelser mellan flera likartade
företagsenheter. Man ser efter hur företaget sköter sina
kontakter med kunder, allmänna institutioner
m.m. och är därvid ständigt på jakt efter fall där
företagets goodwill kan ha lidit avbräck. Genom
att bringa sådana fall till ledningens kännedom
kan man rädda långt större värden än vid en på
traditionellt sätt utförd granskning av t.ex.
förråds- och löneredovisning.
Amerikanska internrevisorer har tydligen ofta
stött på ett visst motstånd, då det gällt att utföra
en förvaltningsrevision inom företaget. Man har
då gått fram försiktigt och först konstaterat
behovet av att till själva
redovisningsgranskningen anknyta en genomgång av t.ex. inköpsorder
för kontroll av priser, beställares behörighet,
iakttagande av föreskrivna bestämmelser om
an-budsinfordran m.m. Som resultat av denna
genomgång kan man då ha funnit sig böra säga
något t.ex. om det oekonomiska i att göra täta
inköp av uppenbarligen alltför små poster och
liknande missförhållanden. Givetvis kan vid en
sådan genomgång blottas verkligt allvarliga fel.
I vårt land bör man kunna övervinna allt
motstånd mot förvaltningsgranskning genom att
hänvisa till att aktiebolagslagen ålägger bolags-
stämmovalda revisorer att ägna uppmärksamhet
åt denna fråga, och att internrevisionen hos oss
kommit att mer än vad fallet torde vara
utomlands bistå de bolagsstämmovalda revisorerna
med utförandet av praktiskt taget all erforderlig
detaljgranskning.
Internrevisionens förhållande
till bolagsstämmovald revisor
Svenska praktiserande revisorer brukar i
relativt stor utsträckning kunna basera sitt arbete
på vad en utanför deras byrå stående
siffer-granskare eller naturligtvis ännu hellre en god
internrevisor uträttat under året.
Aktiebolagslagen talar om den bolagsstämmovalda revisorns
plikter i § 111. Själva lagtexten medger
visserligen inte uttryckligen anlitande av
medhjälp-pare i annan form än en hos revisorn själv
anställd assistent. Men lagens motiv talar utförligt
om siffergranskarens arbete, till största delen
bestående i genomgång av böckerna under
jämförelse med verifikationer. Praxis säges vara att
siffergranskaren utses av styrelsen, men att
bolagets revisor bör få ha inflytande på
personvalet. Revisorn säges vara skyldig att ta del av
de instruktioner som meddelats siffergranskaren
och föreslå erforderliga ändringar i dem. Vidare
bör han avfordra siffergranskaren intyg rörande
omfattningen av och ordningen för
granskningsarbetet och lämpa sin egen granskning därefter.
Revisorn bör genom stickprovsundersökningar
bilda sig en uppfattning om siffergranskarens
pålitlighet i arbetet.
Amerikanska och engelska bolagsstämmovalda
revisorer kan emellertid icke lita på en
internrevisors arbete i tillnärmelsevis samma
utsträckning som inan gör i Sverige. De är enligt sina
yrkessammanslutningars föreskrifter skyldiga
att genom stickprov själva granska företagets
redovisning. Stickprovens omfattning blir
givetvis väsentligt mindre än annars om en
internrevision fungerar inom företaget, men i så fall
måste internrevisionens arbete också genomgås
av de bolagsstämmovalda revisorerna.
Studier av arbetsprocesser
inom produktion och distribution
I och med att internrevisionen börjat ägna ett
väsentligt intresse åt varornas gång in i och ut
ur företaget har det legat nära till hands att
även studera olika förädlingsstadier mellan
råvara och färdigprodukt. Förekomsten av svinn
på olika punkter bör ofta kunna påvisas av en
lämpligt upplagd kvantitativ redovisning och bör
föranleda en diskussion mellan internrevisionen
och den tekniska ledningen om möjligheter till
en bättre hantering av varorna. Liksom alltid
annars måste man då tänka både på slarv och
oärlighet.
På avlöningssidan är det ofta synnerligen gi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
