Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 4 maj 1954 - den interna revisionsavdelningen i praktiken, av Arne Burgé - Stålproduktionien i Västeuropa, av E R—s - Finlands energiresurser, av G Lbg - Utvinning av uranmalmer i Australien, av E R—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406
TEKNISK TIDSKRIFT
hade tillsammans 3 500 interna revisorer och
revisorsassistenter, som ansvarade för den interna revisionen vid i
runt tal 24 000 fabriker och kontor. Några glimtar ur
resultatet av denna undersökning belyser de moderna
interna revisionsavdelningarnas arbete i praktiken.
Undersökningen avslöjade, att de interna
revisionsavdelningarna fortfarande koncentrerade arbetet till
bokförings-och finansavdelningarna. Endast i 50 %> av företagen
underkastade den interna revisorn inköps- och
försäljnings-avdelningarna en kontinuerlig granskning och i endast 10
fall hade revisionsavdelningarna sådan expertis till sitt
förfogande, att förråds-, konstruktions- och
verkstadsavdelningar underkastades en kontinuerlig kontroll. Eftersom
produktions-, inköps- och försäljningssidorna inom ett
företag ofta är mycket försummade ur kontrollsynpunkt,
rekommenderades en förbättring och utökning av denna
kontroll och en bättre fördelning mellan den externe och
interne revisorns arbete.
Ungefär 50 % av de undersökta koncernerna med interna
revisionsavdelningar hade separata
organisationsavdelningar. I två tredjedelar av av dessa fall ålåg det
revisionsavdelningen att kommentera och godkänna
organisationsavdelningens förslag till omorganisationer.
Undersökningskommittén ansåg dock att den endast skulle äga rätt att
kommentera förslagen. Revisionsavdelningen har såsom
förut påpekats en rådgivande funktion, icke en beslutande.
I Sverige har de interna revisionsavdelningarna ett
betydande arbete med bolagens skattedeklarationer, särskilt
som moderbolagets internrevisor i överensstämmelse med
aktiebolagslagens § 107 ofta är bolagsstämmorevisor
tillsammans med moderbolagets externrevisor i de flesta
dotterbolagen. Därmed har han en betydelsefull
rådgivande funktion vid uppgörande av dotterbolagens bokslut ur
skatteteknisk synpunkt. I de fall då bolagen icke har
särskild skattejurist anställd får ofta internrevisorn
tjänstgöra som sådan.
I vissa fall förekommer ett intimt samarbete mellan
förelagets revisionsavdelning och budgetavdelning till
ömsesidig nytta. Detta senare har särskilt omvittnats av chefer
för dessa avdelningar inom SAS vid internrevisorernas
konferens i Köpenhamn 1953, då budgetkontroll i
praktisk tillämpning diskuterades.
I USA liksom i Sverige är i de flesta fall
revisionsavdelningen såsom en stabsfunktion direkt underställd
verkställande direktören. Men i USA förekommer faktiskt i
5 %> av de tillfrågade större koncernerna, att chefen för
revisionsavdelningen är direkt underställd styrelsen eller
styrelseordföranden. I några fall såväl i USA som i
Skandinavien förekommer att en medlem av direktionen är chef
för revisionsavdelningen. I de svenska koncerner där
interna revisionsavdelningar i deras egentliga och moderna
betydelse inrättats, har i nästan samtliga fall de externa
bolagsstämmorevisorerna konsulterats av företagsledningen
både vid utseendet av den kvalificerade internrevisorn och
vid uppgörandet av hans arbetsprogram. I många fall har
den interna revisionsavdelningen tillkommit på de externa
bolagsstämmorevisorernas initiativ på grund av den nya
aktiebolagslagens bestämmelser om koncernredovisning.
Sammanfattningsvis kan konstateras att de allmänna
regler, som uppställts av Institute of Internal Auditors för de
interna revisionsavdelningarnas praktiska arbete, icke till
alla delar följts ens i USA. Många av de interna
revisionsavdelningarna i de större skandinaviska koncernerna har
dock en sådan ställning inom företaget och ett sådant
arbetsprogram att det i stort överensstämmer med det
väsentliga i nämnda regler.
Att cheferna för de amerikanska industrikoncernerna,
vilka i hög grad har sin uppmärksamhet riktad på
administrationskostnader, anser denna nya utväxt i företagets
stabsorganisation synnerligen lönande, framgår bl.a. av
att de eftersträvar att få de allra bästa krafterna härtill
och av att revisionsavdelningens årliga lönebudget i några
företag överstiger 1 M$.
Stålproduktionen i Västeuropa. För Europa med
undantag för Sovjetunionen uppgick stålproduktionen 1953
till 75 Mt och översteg sålunda den tidigare
rekordproduktionen 1952 med 1 °/o. I en del stater, t.ex. Frankrike,
Belgien och Luxemburg, minskade visserligen
produktionen med ca 10 % men i andra åter kunde en väsentlig
ökning registreras, t.ex. i Österrike, Nederländerna och de
östeuropeiska randstaterna vid den ryska gränsen.
För de två första månaderna 1954 är resultatet i stort sett
detsamma som under samma tid 1953 (Economic
Commis-sion for Europé. Steel No. 38. 31 mars 1954). E R—s
Finlands energiresurser. Sulfalcellulosainduslrin och
vissa andra industrigrupper är självförsörjande
beträffande värme och kraft. Problemet med förbränning av
sulfitluten är däremot tills vidare inte löst. Den årliga
bränsleförbrukningen i Finland är, omräknad i 1 000 t stenkol,
följande:
1951 1955/50
Stenkol ..............................................................................1 730 3 790
Koks ..................................................................................336 630
Bränntorv ........................................................................125 185
Bränn- och dieselolja ................................................201 815
Bensin ..............................................................................410 560
Petroleum ........................................................................97 120
Ilandelsvcd ......................................................................1 367 1 317
Industrins avfall ..........................................................583 583
Landsbygdens ved- och avfallskonsumtion ... 3 352 3 352
Totalt 8 201 11352
För år 1951 kom på de inhemska bränslena 65,7 °/<>
och på importen 34,3 °/o. För framtiden är det endast de
importerade bränslena, som ökar. Totalvärdet
uppskattades 1951 till ca 35 miljarder fink exklusive värdet av
landsbygdens ved- och träavfallskonsumtion. Vikten av
rationell bränslehushållning framgår klart.
Under 1951 producerades 3 865 MkWh vattenkraft,
kondensångkraft 326, niottryckskraft 415 och av
förbränningsmotorer 4, totalt alliså 4 610 MkWh; för 1955 väntas
summan bli 6 500 och 1960 9 000 MkWh.
Mottrycksanlägg-ningarna är billiga i anläggning och har god
verkningsgrad, deras kraftproduktion är störst på vintern, då
vattenkraften har sitt minimum.
Till belysning användes 8,6 %, till mekaniskt arbete 74,8
och till värmeändamål 16,6 % av elenergin. Förbrukningen
av mekanisk energi växer tre gånger snabbare än behovet
av värme, vilket är förmånligt, enär den förstnämnda
innebär en industriell expansion och ökad produktion medan
värmeenergin till stor del är ren konsumtion (Bror
Nordqvist i Kraft och Ljus 1953 s. 93). G Lbg
Utvinning av uranmalmer i Australien. Enligt vad
man hittills vet finns uranmalm endast på två ställen i
Australien, nämligen vid Radium Hill i Sydaustralien, och
vid Rum Jungle inom Nord-Territoriet. Den förra
förekomsten är känd sedan liden före första världskriget, och
här har tidigare utvunnits ganska betydande mängder
radium.
Förekomsten vid Rum Jungle upptäcktes 1949 av en
privat malmletare som fick en belöning på 25 000 £ av
regeringen. Malmen har hittills brutits i ett 10 m djupt
dagbrott. Under tiden har ett schakt avsänkts till 150 m djup.
senare skall det drivas till 185 m. Från schaktet skall
fortsättningen av malmen brytas under jord. Malmen skall
anrikas på stället. Den för läkningen använda svavelsyran
framställs i en fabrik som är under uppförande och
beräknas komma i gång i juli 1954, men det nödvändiga
svavlet måste importeras.
Produktionen från både Radium Hill och Rum Jungle
skall övertas av ett engelsk-amerikanskt konsortium. Några
uppgifter om malmens eller koncentratens uranhalter eller
de pris som betalas för koncentrat föreligger icke
(Erz-metall dec. 1953 s. 502) . E R—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
