Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 4 maj 1954 - Andras erfarenheter - Förtenning av aluminium, av U T-h - Germaniumlikriktare, av FÖ - Framställning av peroxider och superoxider, av SHl - Böcker - Kollektivavtal och förhandlingar, av Jan Gyllenswärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 maj 1954
417
Fig. 1.
Vattenkyld ger-maniumlik-riktare,
100 V,
200 A.
Även om det är svårt att löda vid ett så tunt skikt, torde
metoden vara av betydelse inom motorindustrin (J M
Bryan i Metal Industry 4 dec. 1953 s. 461, 18 dec. 1953
s. 502). U T-h
Gennaniiunlikriktare. En vattenkyld experimentmodell
av germaniumlikriktare (fig. 1) med en germaniumskiva
22 mm i diameter och 0,38 mm tjock kan ge 200 A vid
100 V. Den maximala spärrspänningen beräknas bli 110 V,
och spänningsfallet i spärrskiktet är 0,8 V vid 200 A.
Korttidsströmmen kan få uppgå till 600 A.
En annan typ har 120 kW kontinuerlig uteffekt vid 65 V
och 2 000 A på likströmssidan. Totalverkningsgraden vid
full effekt är 94 °/o. Likriktarna är vattenkylda och
inbyggda i en vätskefylld låda av dimensionerna 1,2 X 1,2 X
X 1,5 m. Genom att på lämpligt sätt serie- och
parallell-koppla dylika kan alla önskvärda spänningar och
strömstyrkor erhållas. Under de två år som
germaniumlikriktare provats har inga åldringsfenomen kunnat konstateras.
Fläktkylda germaniumlikriktare av storleksordningen
1—40 kW används tillsammans med
transduktorregulato-rer för underhållsladdning av 24—48 V
ackumulatorbatterier i telefoncentraler (Electrical Engineering 1954 b. 1
s. 5 och 27). FÖ
Framställning av peroxider och superoxider. Man har
i USA utarbetat en ny cyklisk process enligt vilken oxider,
peroxider och peroxihydrat av alkalimetaller och
alkaliska jordartsmetaller kan framställas bekvämt och billigt.
Man använder en lätt oxiderbar organisk förening, såsom
hydrazobensen, som mellanprodukt för att införa syre i
peroxidbindning. Den vid oxidationen bildade azobensenen
reduceras med ett amalgam av den alkalimetall som skall
ingå i slutprodukten. Amalgamet fås elektrolytiskt varvid
samtidigt klor utan alkali erhålles (Tekn. T. 1953 s. 653).
Azobensenen reduceras i en blandning av bensen och
metanol
HgNa + C6HENNC6H5 + CH3OH —► C0HSNHNHC0H5 +
+ NaOCH3
Hydrazobensenen oxideras genom att man låter syre
bubbla genom reaktionsblandningen. Härvid återbildas
azo-bensen och uppstår väteperoxid som reagerar med
alkoholatet till diperoxihydrat
RA, + NaOCH3 —> Na/), ■ 2 H0OB
Denna produkt bildas i 90 %> utbyte vid en kontinuerlig
process och kan användas som billigt blekmedel, råvara
för högkoncentrerad väteperoxid eller för tillverkning av
superoxider.
Innan man oxiderar den erhållna hydrazobensenen kan
man isolera alkalimetallalkoholatet och ersätta detta med
alkoholat av en alkalisk jordartsmetall. En peroxid av
denna fås sedan vid oxidationen.
Natriumsuperoxid Na02 kan bildas vid oxidation av
natrium löst i flytande ammoniak under noggrant reglerade
betingelser eller genom oxidation av natriumperoxid Na2Oj
med molekylärt syre vid förhöjd temperatur. Den förra
metoden ger en blandning av superoxid och peroxid i
förhållandet 4 : 1 medan den senare ger mycket gott utbyte
av superoxid. Denna kan också framställas genom direkt
oxidation av natrium vid hög temperatur och högt tryck,
men man har hittills inte funnit något degelmaterial som
håller vid erforderlig temperatur.
Kalium-, rubidium- och cesiumsuperoxid kan erhållas
genom reaktion mellan metallånga och syre liksom genom
snabb oxidation av metallen löst i flytande ammoniak.
Kalcium- och bariumsuperoxider kan framställas i litet
utbyte genom inverkan av 30 %> vätesuperoxid på
metall-hydroxiden. Om litium löst i ammoniak oxideras snabbt
vid — 78°C blir lösningen klart citrongul. Dess
absorptionsspektrum visar närvaro av superoxid som tydligen är
stabil i ammoniak vid låg temperatur.
Det synes nödvändigt att genomföra oxidationen i
am-moniaklösning mycket snabbt, särskilt vid framställning
av natriumsuperoxid. Vid långsam oxidation reagerar
nämligen superoxiden med ammoniak till natriumamid som i
sin tur oxideras till natriumhydroxid, natriumnitrit och
ammoniak.
Bariumnitrat och kaliumsuperoxid i ammoniak reagerar
i molförhållandet 1 :4 till ett chokladbrunt ämne som
blir ljusbrunt när ammoniaken avlägsnas. Analys har visat
att det innehåller barium-, kalium-, superoxid- och
per-oxidjoner i förhållandet 2 K+, Ba2+, 2 03", O,2-. Bland alla
de kombinationer som prövats ger bara bariumnitrat och
kaliumsuperoxid en blandad superoxid-peroxidförening
(Chemical & Engineering News 28 sept. 1953 s. 4012). SHl
Böcker
Kollektivavtal och förhandlingar, av Karl G
Samuelson. Natur och Kultur, Stockholm 1951. 106 s. 7,25 kr.
Det arbetsrättsliga området har under de senaste
tjugofem åren utvecklats mycket starkt. Då arbetsdomstolen
1929 kom till var området praktiskt taget belt oreglerat.
Man visste icke heller säkert i hur stor utsträckning
allmänna rättsgrundsatser här var tillämpliga. Nu har
rättsregler utformats, vilka blivit vägledande för
arbetsmarknadens parter i deras förhållande sinsemellan.
Det är naturligt, att, vartefter som arbetsrätten fått sitt
sakliga innehåll alltmer preciserat och sina normer
alltmer fastslagna genom arbetsdomstolens praxis, denna rätt
upptagits till behandling i litteraturen. Den arbetsrättsliga
litteraturen är emellertid ännu föga rik och består,
förutom av arbetsdomstolens egen fortlöpande utgåva av de
meddelade domarna samt ett antal smärre artiklar i
tidskrifter och andra publikationer, av fem böcker.
Rubricerade arbete, vilket utkom 1951, förtjänar ett, om
än senkommet, omnämnande, eftersom det särskilt avser
att ge en översikt av arbetsrätten till ledning för den,
som har att praktiskt tillämpa kollektivavtal och att
förhandla. Boken inleds med en historik och en redogörelse
för organisationerna på arbetsmarknaden. I olika kapitel
behandlas härefter kollektivavtalen och
kollektivavtalslagen, förenings- och förhandlingsrätt,
kollektivavtalsförhandlingar samt tolkning av kollektivavtal. Härjämte
lämnas en kort beskrivning av arbetsdomstolen, hur den är
sammansatt och hur dess rättegångsförfarande är ordnat,
samt mer utförliga framställningar om tre av
"saltsjöbads-avtalen" mellan Svenska Arbetsgivareföreningen och
Landsorganisationen, nämligen huvudavtalet, avtalet om
företagsnämnder och avtalet om arbetsstudier. Boken
avslutas med de viktigaste lagbestämmelserna på
kollektivavtalsrättens område, en kort litteraturförteckning samt
ett sakregister.
Boken är mycket trevligt skriven. Den är lättläst och
ger. trots att den är föga omfångsrik såväl till format som
sidantal, en god inblick i de väsentligaste spörsmål, som
en praktiker kan komma att ställas inför. Särskilt kapitlet
om kollektivavtalsförhandlingarna är både instruktivt och
roande. Sakuppgifterna i boken ger icke anledning till
någon anmärkning. Kanske kan det dock om förfarandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
