- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
419

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 4 maj 1954 - Böcker - Introductory circuit theory, av Folke Bolinder - Einschwingvorgänge, Gegenkopplung, Stabilität, av S Forsgren - Microwave lenses, av Sven Fornander - Data and circuits of television receiver valves, av Björn Nilsson - Applied elasticity, av JH

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 maj 1954

419

värd sak är, att förf. ej gjort några litteraturhänvisningar.
Bortförklaringen i företalet är svag.

Boken fyller ett länge känt behov. Man får hoppas, att
den kommer att medverka till att metoden med det
komplexa frekvensplanet i allt större utsträckning införs i
undervisningen vid våra tekniska högskolor.

Folke Bolinder

Einschwingvorgänge, Gegenkopplung, Stabilität, av J
Peters. Springer, Berlin 1954. 181 s., 130 fig. 27 DM.

I denna bok har förf., forskningsledare vid
Nordwest-deutscher Bundfunk, behandlat servotekniken från
teleteknikerns synpunkt. De tre första kapitlen omfattar den
grundläggande matematiken och transmissionsteorin i
modern matrisframställning. Fjärde kapitlet ägnas åt den
motkopplade förstärkarens teori, varefter boken avslutas
med ett kapitel om elektromekaniska analogier.

Ämnets behandling i andra, tredje och fjärde kapitlet är
tilltalande. Framställningen har dock koncentrerats väl
mycket. Detta gäller även första kapitlet, där den
matematiska bakgrunden givits en så schematisk form, att
innehållet inte tillfredsställer vare sig nybörjaren eller den
matematiskt skolade. Det avslutande kapitlet har tillagts
för att göra boken tillgänglig även för servotekniker med
ej direkt teleteknisk inriktning. Detta kan anses vara en
överloppsgärning, då både mål och metoder är så olika,
att en servotekniker knappast kan tänkas tillämpa förf:s
metoder på annat än elektrotekniska problem.

För den i matematik och teleteknik något bevandrade ger
boken en modern och trevlig framställning av den
motkopplade förstärkaren som ett transmissionstekniskt
kopplingselement. Den är däremot inte av större intresse för
inom andra områden verksamma servotekniker.

Liksom övriga Springer-böcker är det typografiska
utförandet av hög klass. Korrekturläsningen kunde dock ha
varit omsorgsfullare. S Forsgrén

Microwave lenses, av J Brown. Methuen’s Monographs
ön Physical Subjects. Methuen, London 1953. 125 s., ill.
8 sh. 6 p.

Det har sedan slutet av 1800-talet varit känt att
elektromagnetisk kortvågig radiostrålning kan brytas vid
genomgång av en dielektrisk lins. Fram till andra världskriget
utfördes endast ringa arbete på dessa radiolinser, emedan
lämpliga strålningskällor för mikrovågor saknades.
Omkring 1940 blev dock sådana tillgängliga och det blev
möjligt att använda linser i praktiska antennsystem.
Badio-linser konstruerades icke blott av naturliga utan även av
konstgjorda dielektrika. Tekniken utvecklades snabbt på
grund av de kunskaper man tidigare hade om normala
dielektrika och i geometrisk och fysikalisk optik.

Föreliggande bok är en sammanfattning och bearbetning
av ett stort antal uppsatser om radiolinsers egenskaper,
konstruktion och användning. Förf. är verksam inom detta
område och har tidigare producerat en del uppsatser i
ämnet.

I bokens inledningskapitel lämnas en historisk återblick
på ämnet och en kort översikt av de olika linstyperna.
Efter ett kapitel om beräkning av strålningsdiagram och
antennförstärkning samt om inverkan av
effektfördelningen över antennytan ägnas tre kapitel åt homogena
dielektriska linser och linser av artificiella dielektrika. De
senare materialen är byggda antingen som makroskopiska
efterbildningar av den molekylära strukturen hos normala
dielektrika eller som ett system av kanaler så
dimensionerade att den elektromagnetiska vågen får en högre
fashastighet i kanalerna än utanför dessa. Därefter behandlas
de olika linsernas vidvinklighet. I ett kapitel om icke
homogena linser behandlas även bl.a. Maxwells fisköga.
Framställningen är där något oklar.

Om strålgången från primärstrålaren till en plan
fasfront kan styras så att alla strålvägar blir lika långa,
behöver linsens brytningsindex ej avvika från omgivningens.

Linser som utnyttjar detta förhållande beskrivs i bokens
näst sista kapitel.

I sista kapitlet behandlas olika antennsystem med linser
samt förtjänster och brister hos dessa. Slutligen görs en
jämförelse mellan linser och speglar.

Boken är illustrerad med ett flertal figurer och diagram.
Diagrammen är ibland ritade med olämpliga skalor så att
det intryck läsaren får, troligen ej är det som förf. velat ge.

Funktionen hos konstgjorda dielektrika är ännu långt
ifrån klarlagd. Eftersom utvecklingen mot kortare
våglängder kommer att medföra ökad betydelse för de
optiska metoderna vid konstruktion av mikrovågssystem,
kommer parallellt därmed radiolinserna och materialen
för dessa att utvecklas. Boken ger en god bild av denna
tekniks nuvarande ståndpunkt och användningsmöjligheter.

Sven Fornander.

Data and circuits of television receiver valves,
mono-graph 3, av J Jager. Electronic valves No. 8 C. Philips
Techn. Library, Eindhoven 1953. 216 s., 64 fig. 12 hfl.

Den serie allströmsrör för TV-mottagare, som sedan några
år utvecklats vid Philipslaboratorierna, har nu givits en
sammanfattande beskrivning av praktisk natur. Data,
kurvor och schemaexempel lämnas för dubbelrören EB91r
ECC81 och ECL80, högfrekvenspentoden EF80,
kraft-pentoderna PL81, 82 och 83, bildrören MW 36-44 och
MW 43-43 samt likriktarrören EY51, PY80, 81 och 82. I
bokens senare avsnitt beskrivs kretsar för
mellanbärvågs-ljud och indirekt synkronisering. Slutligen genomgås det
kompletta schemat för en mottagare med 43 cm bildrör.

Under den tid, som normalt förflyter mellan
manuskriptets färdigställande och en boks utgivningsdag hinner
mycket hända inom televisionstekniken, varför knappast något
verk i detta ämne kan vara fullt aktuellt. Vad man kanske
mest saknar i föreliggande fall är moderna
högfrekvens-enheter och deras rörbestyckning. Sålunda har nya
dub-beltrioder gjort Wallmans kaskodkoppling tekniskt och
ekonomiskt lämplig i högfrekvenssteg, varjämte också
finns triodpentoder lämpliga som oscillatorblandare.

Frånsett ofullständigheten i de signalfrekventa
tillämpningarna fyller dock boken otvivelaktigt en uppgift för
den praktiskt arbetande radioteknikern, som förut fått leta
fram önskade rörfakta ur lösa, mer eller mindre
fullständiga datablad. Björn Nilsson

Applied elasticity, av C T Wang. McGraw-Hill, New
York — London 1953. 357 s., 151 fig. 8 $.

Många frågor i elasticitetsteorin leder till partiella
differentialekvationer, t.ex. plana potentialproblem. Sådana är
lösbara i sluten form endast i ett fåtal enkla fall, såsom
vissa problem med cirkulär randkurva. Av
approximeran-de förfaranden för numerisk behandling av
potentialproblem är relaxationsmetoderna särskilt väl utvecklade.
Principen är följande: I området innanför randkurvan väljs
ett antal punkter, t.ex. med jämn delning, och som
obekanta införs den sökta funktionens värde i de olika
punkterna. I den givna differentialekvationen, som skall vara
satisfierad i varje sådan punkt, ersätts derivatorna med
differensuttryck innehållande dessa obekanta
funktionsvärden. Man får på detta sätt lika många linjära
ekvationer som antalet valda punkter, och den sökta funktionens
värde i dessa punkter kan alltså beräknas. Genom att göra
punktdelningen tät kan man öka noggrannheten, men det
erforderliga räknearbetet stiger hastigt med antalet
punkter. Belaxationsmetoden innebär att man genom
successiva approximationer löser det linjära ekvationssystemet
till önskad noggrannhet. En känd tillämpning av denna
princip i hållfasthetsläran är Hardy Cross’ metod för
beräkning av momentfördelningen i ramverk.

Belaxationsmetoderna, som utvecklats framförallt av R W
Southwell, får i föreliggande bok en grundlig och
lättillgänglig presentation. De tillämpas bl.a. på torsion av
rakt prisma, knäckning av rak balk och buekling av kva-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free