Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 11 maj 1954 - Gasturbiner och strålmotorer i kemisk industri, av SHl - Leveranstider för tyngre kraftstationsutrustning, av Lr - Element 100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430
TEKNISK TIDSKltlFT
utveckling. Den heta gasen går sedan genom en
värmeväxlare och förvärmare till ett absorptionstorn där
kväveoxiderna tas upp i vatten.
Från absorptionstornet går gasen genom två
värmeväxlare där den värms upp, först med avgaser från turbinerna
och sedan med gas från kontaktapparaten. Den heta
gasen expanderar sedan i två gasturbiner och går över en
värmeväxlare ut i luften. Högtrycksturbinen driver
mel-lantryckskompressorn och lågtrycksturbinen de båda
andra kompressorerna. Om gasen till den förra har för
hög temperatur, kan man blanda den med relativt kall
luft från mellantryckskompressorn. Skulle den energi, som
gasturbinerna ger, inte räcka till för kompressionen, kan
man sätta in en brännkammare mellan turbinerna.
Anläggningar av liknande typ är under byggnad i USA.
De blir åtminstone praktiskt taget självförsörjande med
avseende på mekanisk energi, en av de större
utgiftsposterna vid alla kemiska processer som utförs under relativt
högt tryck, men i stället ger de ingen ånga som
anläggningar av vanlig typ gör. Enligt en brittisk beräkning,
grundad på 1948 års priser, skulle kostnaden för
koncentrerad salpetersyra bli 15 sli/t lägre vid utnyttjande av
reaktionsvärmet i gasturbiner i stället för till ångalstring.
Den vinst, man kan göra genom användning av
gasturbiner, beror dock givetvis på förhållandet mellan priserna
på elenergi och bränsle.
Vid många andra kemiska processer kan man utnyttja
gasturbiner på i princip samma sätt som i
salpetersyrafabriker. Regenerering av katalysator i
krackningsanlägg-ningar kan t.ex. antagligen utföras utan energitillförsel
utifrån, om man ändrar processen så att gasturbiner och
värmeväxlare utnyttjas effektivt.
Kemiska processer
Man har i USA föreslagit att framställa fluorväte av fluor
och väte i en gasturbin. De båda gaserna skall härvid
komprimeras var för sig och släppas in i en gasturbin där de
reagerar med varandra under värmeutveckling.
Reaktionen regleras genom gasernas expansion i turbinen. Denna
driver kompressorerna och en generator som ger
överskottsenergi.
Vad som gör strålmotorer särskilt intressanta för kemisk
industri är emellertid att deras funktion beror på mycket
snabba gasreaktioner. Vid deras utveckling har man lärt sig
hur hypersnabba gasreaktioner, t.ex. förbränning, skall
regleras, och detta vetande kan leda till förbättring av utbytet,
förenkling av processerna och sänkning av kostnaderna vid
framställning av den kemiska industrins produkter. Det
mest svårlösta problemet vid genomförande av snabba
gasreaktioner är nämligen regleringen. Den kan lättast
genomföras i en brännkammare i vilken reaktionerna kan
avbrytas vid en punkt där utbytet av önskad produkt är
störst.
Utmärkande för strålmotorer är bl.a. att man kan
uppnå mycket hög temperatur i deras brännkammare och en
ytterligt snabb avkylning av en gasblandning vid dennas
adiabatiska expansion i motorn. Dessa egenskaper
möjliggör direkt genomförande av flera kemiska processer som
hittills måst utföras på omvägar enligt mindre ekonomiska
metoder.
Som exempel kan nämnas framställning av acetylen som
hittills skett huvudsakligen över kalciumkarbid med
betydande åtgång av elenergi. Under arbetet med en rammotor
fann man emellertid i USA att acetylen kunde sugas ut
från centrum av en kolvätelåga, där den bildas under den
ytterligt snabba förbränningen.
Andra högtemperaturförfaranden för framställning av
acetylen genom partiell förbränning av jordgas eller
krack-gaser (Tekn. T. 1951 s. 601) är antagligen färdiga för
kommersiellt utnyttjande.
Ett annat exempel är oxidation av luftkväve. Denna
reaktion är reversibel, och jämviktsläget är förskjutet mot
kvävoxidbildning vid hög temperatur. Tillfredsställande ut-
byte av kvävoxid kan sålunda erhållas genom reaktion
mellan luftens syre och kväve vid 2 100—2 300°C, men
gasblandningen måste då kylas ytterligt snabbt för att
kvävoxiden inte skall hinna spjälkas i kväve och syre.
Processen har som bekant tidigare genomförts i ljusbåge,
men härvid utnyttjas elenergin dåligt, och den måste
därför vara mycket billig för att processen skall bli
ekonomisk. Man anser emellertid nu möjligt att genomföra
kvävets oxidation i en gaseldad ugn.
I USA pågår också försök att utnyttja snabba
gasreaktioner vid framställning av fosforpentoxid och kimrök. Den
senare fås genom partiell förbränning av olja. I detta fall
fordras inte snabb avkylning för stabilisering av den
önskade produkten. Reaktionen ger emellertid så mycket
värme att de heta avgaserna med fördel bör kunna
utnyttjas i en gasturbin. SHl
Litteratur
1. Kruschik, J: Die Gasturbine. Wien 1952.
2. Stewart, P B & Kreith, F: What’s ahead for jet engines and
rocket motors in process units? Chem. Engng 60 (1953) sept. s. 208.
3. Armstrong, W D: Gas turbines and the chemical industry. Ind.
Chemist 29 (1953) s. 435.
4. Lessing, P L: The gas turbine. Sci. Amer. 189 (1953) nov. s. 65.
5. Nitrid acid plants tödag. Chem. Engng 60 (1953) nov. s. 150.
6. The push to hotter temperatures. Fortune 49 (1954) jan. s. 114.
Leveranstider för tyngre kraftstationsutrustning. De
första efterkrigsåren översteg efterfrågan på större
turbiner, ångpannor, generatorer och transformatorer i
Europa väsentligt den tillverkande industrins
produktionsmöjligheter och leveranstiderna växte till 5—6 år och i
vissa fall t.o.m. mera. Under trycket av dessa svårigheter
och för att stimulera en ökning av produktionskapaciteten
gjorde Organisationen för europeiskt ekonomiskt
samarbete (OEEC) 1950 en undersökning av de verkliga
leveranserna av dessa maskiner från samtliga mera betydande
fabriker i de västeuropeiska länderna och jämförde
inneliggande order för de närmast följande åren med den
beräknade produktionskapaciteten. Denna första
undersökning har sedermera följts av fem liknande utredningar,
av vilka den senaste nyligen publicerats. I denna redogörs
för de verkliga leveranserna fram till den 1 oktober 1953
samt för vid denna tidpunkt inneliggande order för 1954—
1955.
Leveranstiden för samtliga nämnda utrustningar har de
senaste åren sjunkit kraftigt och motsvarar nu i flertalet
fall endast den faktiska tillverkningstiden. Även större
maskiner kan fås inom två år och för transformatorer är
leveranstiden i vissa länder endast obetydligt över ett år.
I övrigt har skillnaderna i leveranstid mellan de
västeuropeiska länderna i stort sett utjämnats. För samtliga
maskintyper fanns i oktober 1953 ännu avsevärd ledig
produktionskapacitet för 1954.
Efterkrigstiden har karakteriserats av en allmän tendens
mot större maskintyper med hög verkningsgrad. De
europeiska tillverkarna är väl rustade för att möta en dylik
efterfrågan. De största hittills tillverkade maskinerna i
Västeuropa och de som är under tillverkning motsvarar
väl prestationerna i USA:
Ångturbiner ........................ MW 150
Ångpannor .......................... t/h 400
Vattenkraftturbiner ................. MW 150
Ångkraftgeneratorer ................ MW 150
Vattenkraftgeneratorer ............. MW 180
Transformatorer ................... MVA 200
(Heavy equipment for power stations, OEEC, Paris 1954.)
Lr
Element 100 har framställts och identifierats i
materialprovningsreaktorn MTR i Arco. Man har erhållit en isotop
av detta grundämne med masstalet 254 och
halveringstiden 3 h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
