Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 11 maj 1954 - Röntgenkristallografisk apparatur för industrin, av Roland Kiessling - Nya metoder - Kontinuerlig framställning av alkylnitriter, av H Me
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440
TEKNISK TIDSKltlFT
5. Hägg, G & Kahlsson, N: Aluminium monochromator with
double curvature for high-intensity X-ray powder photographs.
Acta Cryst. 5 (1952) s. 728.
6. Harris, G B: Quantitative measurement of preferred
orien-tation in rolled uranium bars. Phil. Mag. 43 (1952) s. 113.
7. Mc Keehan, M & Warren, B E: X-ray study of cold work in
thoriated tungsten. J. appl. Phys. 24 (1953) s. 52.
8. West, W H, Meyerhof, W E & Hofstadter, B: Detection of
X-rays by means of NaJ (TI) scintillation counters. Phys. Rev. 81
(1951) s. 141.
9. Jordan, W H & Bell, P B: Scintillation counters. Nucleonics 5
(1949) okt. s. 30.
10. Goldschmidt, H J & Cunningham, B: A high-temperature X-ray
diffraction camera. J. sci. Instr. 27 (1950) s. 177.
11. Jack, K H: Structural transformations in the tempering of
high-carbon martensitic steels. J. Iron Steel Inst. 169 (1951) s. 26.
12. Averbach, B L, & Cohen, M: X-ray determination of retained
austenite by integrated intensities. Träns. AIME 176 (1948) s. 401.
13. Averbach, B L, Castleman, L S & Cohen, M: Measurement of
retained austenite in carbon steels. Träns. ASM 42 (1950) s. 112.
14. Averbach, B L: Retained austenite determinations by X-ray
methods. J. Metals 5 (1953) s. 87.
15. Kuo, K: Röntgenografisk undersökning av karbider i
wolframstål. Jernkont. Ann. 136 (1952) s. 156. Carbides in chromium,
molyb-denum, and tungsten steels. J. Iron Steel Inst. 173 (1953) s. 363.
16. Guinier, A: X-ray crystallographic technology. London 1952.
Nya metoder
Kontinuerlig framställning av alkylnitriter. Kemiska
tillsatser för att förbättra motorbränslens och smörjoljors
egenskaper i olika avseenden och motverka avsättningar
och korrosion får numera allt större användning (Tekn. T.
1951 s. 317). För vissa ändamål har även estrar av
salpetersyra eller salpetersyrlighet och lägre alifatiska
alkoholer visat sig lämpliga, och en användbar metod för
framställning av de sistnämnda alkylnitriterna har utarbetats.
Då dessa är giftiga har man härvid sökt finna ett
kontinuerligt förfarande som kan utföras i sluten apparatur.
Esterbildningen
RCHjjOH +HONO = RCH2ONO + HeO
går mycket lätt och snabbt till skillnad från andra
förestringar, som är starkt koncentrations-, tids- och
temperaturberoende. Man genomför vanligen reaktionen vid
en temperatur omkring eller under 0°C antingen genom
att sätta syra till en vatten-alkohol-lösning av alkalinitrit
eller en syra-alkoholblandning till en vattenlösning av
nitrit. Det bildade alkylnitritet är praktiskt taget
vatten-olösligt och faller ut. Det tvättas med
natriumbikarbonat-lösning, försatt med koksalt för motverkande av
emulge-ring. Efter torkning med kalciumklorid fraktioneras
råprodukten.
Vid försök på laboratorium och i halvstor skala fann
man bl.a. att bästa utbyte, 90 °/o eller högre, erhölls vid
0—25°C. Vid högre temperaturer upp till esterns kokpunkt
minskade utbytet på grund av sönderdelning. Viktigt är
att salpetersyrlighet ej frigörs snabbare än förestringen
sker, då annars förluster genom bildning av
kväve-III-oxid uppstår. Vid de halvtekniska försöken sjönk också
utbytet beroende dels på lokala överhettningar, dels på att
förestringshastigheten blev mindre. För att
reaktions-betingelserna skall ligga inom
koncentrations-temperaturoptimum, bör man emellertid låta utgångslösningarna
Fig. 1. Doseringspump; a ledskruv, b mutter, c elmotor, d,
e, f, g kolvar, h riktningsvändare.
Fig. 2. Syntesanläggning; a reaktionskärl, b hylsa med
pumpledningar för reaktionslösningarna, c reaktionsrum,
d termometer, e vattenkylare, f separeringskärl, g höj- och
sänkbart överfallsrör, h återloppskylare, i tvättorn, k kärl
för tvättlösning, l sedimentering skärl, m avtappning skrån,
n torktorn, o torktornsunderdel, p underdel som f.
rinna tillsammans kontinuerligt och blanda dem noggrant,
varigenom särskilt temperaturen kan hållas på lämplig
nivå. De väsentligaste förutsättningarna är därvid, att
reaktionen sker kvantitativt och att produkterna genast
avlägsnas.
På grundval av de erhållna erfarenheterna konstruerades
en kontinuerligt arbetande anläggning. För tillförsel och
dosering av reaktionslösningarna används en
specialkonstruerad dubbelkolvpump (fig. 1). Kolvarna drivs över en
mutter b på en ledskruv a med motorn c. Pumpen kan
användas för flera vätskor samtidigt varvid diametrarna
bestämmer dessas blandningsförhållande. I kolvarnas
ändlägen omkastas motorns rörelseriktning av
riktningsvän-darna h. Samtliga rörledningar är av glas, och skarvarna är
korta gummislangar. Pumpcylindrarna för syra och
tvättlösning är av hårdglas, för vattenlösningen av stål.
Kolvmaterialet utgörs av hårdgummi- eller stålskivor, båda
med packningar av specialkautschuk.
Syntesen sker i reaktionskärlet a (fig. 2) av glas. Genom
rören b, som är inslipade i a, kommer lösningarna in i c,
där reaktionen äger rum. Produkternas temperatur mäts
vid d. Efter ytterligare kylning med vatten i e kommer de
in i separeringskärlet /. Den specifikt tyngre
koksaltlösningen tas ut genom det höj- och sänkbara röret g,
medan alkylnitriterna passerar in i tvättornet i. I
återlopps-kylaren h kondenseras esterångor, som annars skulle
avvika med icke kondenserbara gaser. Från kärlet k
droppar tvättlösning, som pumpas runt tills den blivit mättad.
Estern rinner sedan till sedimenteringskärlet / med
av-tappningskranen m, där grövre tvättlösningspartiklar
avskiljs, och vidare in i torktornet n, som också är helt av
glas och fyllt med kalciumklorid och koks.
Från torktornet går estern direkt till ett förvaringskärl.
Alla gasavlopp i anläggningen har samlats till en ledning,
som över en svagt arbetande vattenstrålpump leder direkt
ut i det fria. Tömning och rengöring av anläggningen är
enkel. Genom att stänga kranarna vid g kan man
fullständigt pressa ut reaktionsprodukten.
Vid framställning av n-propylnitrit blev utbytet 90—96 %>,
räknat på tekniskt ren n-propanol. Anläggningen gav 12,5
—12,8 1/h nitrit; vid kontinuerlig drift motsvarar detta 6,7
t/månad. Genom ökning av kylningen kan produktionen
höjas till ca 9 t/månad. Strömförbrukningen för pumpen
uppgick till 0,4 kWh (G Spengler & H Hohn i
Chemie-Ingenieur Technik dec. 1953 s. 706). H Me
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
