Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 11 maj 1954 - Böcker - The handbook of solvents, av J Tandberg - Handbok i polering, av O A - Hänt inom tekniken - IVA-konferens om förgasning av bränsle - Lapplands Tekniska Förening - Finska Pappersingenjörsföreningen 40 år - Tekniska Högskolan i Aachen utdelar studiestipendier till svenskar - SEN-normer - TNC: 9. TNC 23, Träteknisk ordlista, av JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 maj 195 i
447
amin) torde kunna lia använts mera ekonomiskt genom
att innehålla flera uppgifter om de teoretiskt eller tekniskt
värdefulla (och åtkomliga) ämnena.
Recensenten frestas att tänka på hur förff. en gång kanske
kan komma att tigga Lazarus om — vatten! J Tandberg
Handbok i polering. Landelius & Björklund, handbok
N-540. Stockholm 1954. 31 s., 14 fig.
Materialet till boken har hämtats dels ur Norton Co
handbok "Setting-up metal polishing wheels and bolts"
och dels ur en tidigare av Landelius & Björklund utgiven
handbok om polering. I första hälften av boken ges en
allmän orientering om polermedel, skivmaterial och
bindemedel, medan senare hälften ägnas polerskivors skötsel
samt arbetsanvisningar vid olika material och
arbetsstycken. Boken erhålles kostnadsfritt från utgivaren. O A
Hänt inom tekniken
IVA-konferens om förgasning av bränsle. Då det gäller
att utnyttja och förädla olika slag av fasta och flytande
bränslen har totalförgasningen allt mer trätt i förgrunden.
Den har också fått sin betydelse inom den kemiska
syntesindustrin, t.ex. vid framställning av ammoniak, olika
organiska kemikalier och flytande bränslen. I nära
sammanhang med förgasningsfrågan står frågan om
fjärrtrans-port av gas i rör samt gasens användning inom olika
industrier.
Omfattande försök pågår såväl i Europa som i USA för
att lösa de problem som sammanhänger med
totalförgas-ning av bränslen samt fjärrtransport och användning av
gas. Genom OEEC har man fått till stånd ett samarbete
mellan de västeuropeiska länder som är intresserade på
detta område. Två arbetsutskott finns, det ena för
förgasning av bränslen och det andra för fjärrtransport av gas.
översikter över det nuvarande läget på
förgasningsområ-det har nyligen utgivits av OEEC i två skrifter, "The
gasi-fication of coal" (Tekn. T. 1954 s. 86) och "Increased
thermal efficiency of solid fuels through gasification". Den
3—8 maj 1954 hölls en internationell konferens i Liége,
varvid speciellt frågor om förgasning av kol diskuterades.
På grund av den stora vikt som förgasningsmetoderna
kan få för Sverige, speciellt med tanke på en exploatering
av de svenska bränsletillgångarna torv och oljeskiffer,
anordnar IVA tisdagen den 25 maj 1954 i Stockholm en
konferens om totalförgasning av bränsle. Vid konferensen
kommer att behandlas bl.a. följande frågor: de gasformiga
bränslenas roll i Sveriges framtida bränsleförsörjning;
allmänna principer för förgasning av fasta bränslen; moderna
erfarenheter av torvförgasning; försök med förgasning av
oljeskiffer; nya utvecklingslinjer i amerikansk förädling av
av fasta bränslen.
Anmälan om deltagande i konferensen göres till IVA,
Box 5073, Stockholm 5.
Lapplands Tekniska Förening hade 261 medlemmar
den 1 januari 1954. För 1954 är Torsten Ekstam
ordförande och Birger von Post sekreterare.
Finska Pappersingenjörsföreningen 40 år. Finska
Pap-persingenjörsföreningen höll sitt 40-årsmöte den 23 april
1954 i Helsingfors. Föreningen har numera fem sektioner:
sulfat; sulfit; finpapper; tidningspapper, kartong, trämassa;
träfiberplattor. Föreningen utger bl.a. tidskriften Paperi ja
Puu — Papper och trä (Tekn. T. 1950 s. 173). Ordförande
är diplomingenjör Heikki Sihtola, sekreterare Rurik
Gustafsson.
Tekniska Högskolan i Aachen utdelar studiestipendier
till svenskar. Bheinisch-Westfälische Technische
Hoch-schule Aachen ställer stipendier till förfogande för
svenskar för studier i Aachen under läsåret 1954/55. Stipendium
kan sökas av teknolog, som studerat minst två år vid
teknisk högskola, eller av yngre akademiker, soin redan
avlagt examen men är kvar vid högskolan för vetenskapligt
arbete. Sökande skall ha studerat arkitektur,
byggnadsteknik, mekanik, eletroteknik, bergsvetenskap eller
hyttkonst.
Varje stipendium utgår med 250 DM per månad. Läsåret
börjar den 1 november 1954.
Ansökan om stipendium skall ske senast den 1 juni 1954
på särskilt formulär, som erhålles från Svenska Institutet,
Kungsgatan 42, Stockholm 3.
SEN-normer. Svenska Elektriska Kommissionen (SEK)
har utsänt förslag till rekommendationer för
marininstalla-tionsmateriel, SEN R 30 02 01, och rekommendationer för
radiodetaljer, SEN R 43 01 31. Remisstiden utgår den 31 maj
1954. Intresserade kan rekvirera förslaget från Svenska
Elektriska Kommissionen, Box 3295, Stockholm 3.
TNC
9. TNC 23, Träteknisk ordlista
Den i TNC-spalten redan flera gånger nämnda
trätekniska ordlistan, på vilken arbetats i många år, har nu
kommit ut från trycket. Den innehåller ca 3 500 termer,
däri inräknat sådana som av någon anledning får anses
olämpliga eller mindre goda, och som TNC därför avråder
ifrån och ger ersättningstermer för. De fleste termerna har
fått definitioner.
När ordlistarbetet påbörjades rådde ganska stor tvekan
om vilket avsnitt av träets fortlöpande tillblivelse och
behandling — alltifrån trädplantan till trävaran och de
färdiga träföremålen — som ordlistan borde omfatta. I
samråd med Kungl. Domänstyrelsen och Kungl. Skogsstyrelsen
bestämdes slutligen att början skulle förläggas till
skogsavverkningen. Det inledande kapitlet om avverkning och
utforsling gör inte anspråk på fullständighet. Flottningens
nomenklatur är något mera ingående behandlad, men
tyngdpunkten ligger i träets bearbetning genom sågning,
hyvling, svarvning, fräsning, borrning, stämning, stickning
m.m., som upptar i det närmaste halva ordlistan. Andra
särskilt omfångsrika kapitel är de som avhandlar fogning,
limning, fanering; trävaror; träets uppbyggnad,
virkesegenskaper. Bland trävarorna har medtagits endast de
som ännu befinner sig på virkesstadiet, alltså med
benämningar sådana som stock, kubb, bräda, faner. Däremot
ansågs nomenklaturen för byggnadsdelar, möbler och andra
färdiga träföremål böra ingå i särskilda ordlistor.
Därmed var den övre gränsen för den trätekniska ordlistan
fixerad. — Några mindre kapitel handlar om torkning,
konservering; ytbehandling; modelltillverkning;
tunnbin-deri; m.m. Ett alfabetiskt register, särskilt viktigt i en
ordlista av detta slag, bildar avslutning.
Att trätekniken har gamla anor märker man snart, när
man bläddrar i ordlistan, på de många ålderdomliga och
för icke fackmän egenartat klingande orden. Här skall
några exempel nämnas med innebörden endast helt lätt
antydd inom parentes: bet räcka (putshyvla laggkärl),
brossla (dra ihop skogsvirke för hand), dejs (i svarv),
dellning (pall), däxel (yxa), kvark (inskärning i yxhuvud),
kärnsköra (spricka i trä), lattra (stapla), ljud = lyra
(övervuxen skada på träd), lunna (hopsläpa virke med häst),
mosa (flotte), rubank (hyvel), sinka (urtagning för
sammanfogning), skota (stapla), skölp (stämjärn), spatul
(sni-deriverktyg), sulk (kälke), tjur (hård och mörk ved).
I många benämningar av säkerligen folkligt ursprung har
djurnamn kommit in: björn (poleringsdon, tunnbinderidon),
bock (t.ex. sågbock), bomsugga (flotte), fiskstjärt
(träsni-derijärn), getfot (stickjärn), laxstjärt (fogdetalj), markatta
(mätdon i tunnbinderi), oxhyvel (tvåmanshyvel),
sims-groda (hyvel). Eller kroppsdelsnamn: hyuelnäsa (på
hand-hyvel), hälstöt och tåstöt (fogdetaljer), mustaschkvistar (i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
