- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
467

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 18 maj 1954 - Nya metoder - Induktionssvetsade aluminiumrör, av SHl - Strålningspyrometer, av JH - Böcker - BL-planerna, av Lars Berg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 maj 1954

467

Induktionssvetsade aluminiumrör. I USA har man nu

börjat tillverka svetsade rör av aluminium och
aluminiumlegeringar på i princip samma sätt som man gör
svetsade stålrör (Tekn. T. 1954 s. 129).

Hittills har man bara framställt rör med 100 mm
ytterdiameter och 1,2 mm godstjocklek. Man utgår härvid från
ett 320 mm brett band som kontinuerligt matas genom
en maskin där det med valsar kallformas till ett rör.
Dess kanter hopsvetsas sedan genom
induktionsupphett-ning av en smal zon. Ingen svetstråd används. Röret är
omedelbart efter induktionsspolen så kallt att man utan
risk kan ta på det. Efter svetsningen skärs vulsten bort
i en maskin. Röret kapas sedan i 6 m längder med en
flygande såg och tryckprovas slutligen vid 20 kp/cma.

Maskinen ger för närvarande 18 m/min rör men uppges
vid mindre rördiameter kunna ge upp till 36 m/min.
Produktionshastigheten begränsas av
induktionsupphett-ningen som görs med en spole för 50 kW; strömmens
frekvens är 450 kHz. Rören beräknas bli 4—4,5 °/o
billigare än strängpressade rör med motsvarande
dimensioner. Maskinen kostar ca 250 000 $ vilket torde vara
ungefär hälften av priset på en likvärdig strängpress.
Den förra kan vidare sättas upp på ett billigare
fundament än den senare.

Svetsade aluminiumrör uppges ha följande fördelar
framför strängpressade:

de kan framställas i alla hårdheter medan
strängpressade kan erhållas bara med hårdheter inom ett
begränsat område;

de kan tillverkas av ett större antal olika legeringar än
strängpressade rör;

de får jämnare ytor och jämnare godstjocklek;

de kan göras med tunnare gods och därmed lättare
därför att materialet i dem har större hållfasthet än
materialet i strängpressade rör.

Svetsen uppges vara absolut pålitlig. Vid prov har
godset brustit före svetsen (T M Rohan i Iron Age 17 dec.
1953 s. 129). SHl

Strålningspyrometer. Yttemperaturen hos roterande
valsar, axlar eller pappersbanan i en pappersmaskin kan ej
mätas med konventionella kontakttermometrar.
Värmealstrande friktion mellan den rörliga ytan och
termometer-sonden kan aldrig helt undvikas, och för övrigt måste
alltid en termometer av kontakttyp störa temperaturfältet
i synnerhet vid yttemperaturmätning. Metoden att använda
värmestrålningen som ett mått på ytans temperatur har
tillämpats vid olika typer av strålningspyrometrar.
Förutsättningen för exakt temperaturmätning med hjälp av
värmestrålningen är, att den strålande ytans
emissionsförmåga e är känd. För den långvågiga delen av
värmestrålningen har de flesta ytor egenskaper som en svart
kropp, dvs. e = 1. Yttemperaturmätare av denna typ är
därför noggrannast vid relativt låga temperaturer.

En vanlig typ av totalstrålningspyrometer har en lins
som samlar strålningen mot en termostapel, vars emk
mäts med en temperaturgraderad millivoltmeter.
Instrumentet är avståndsoberoende intill en gräns bestämd av
linssystemets maximala öppningsvinkel. På grund av den
långvågiga strålningens absorption i objektivlinsen är
mätområdet nedåt begränsat till ca 700°. I en ny
pyrometer, fig. 1, samlas strålningen med en konkav
hålspegel mot en termostapel med 23 element av
kromnickel-konstantan. Spegelytan, som är belagd med aluminium
och ett korrosionsförebyggande kvartsskikt, skyddas mot
damm och smuts genom en plastfolie över instrumentets
öppning. Detta fönster, som endast absorberar 30 °/o av
strålning motsvarande rumstemperatur, skyddar även
termostapeln mot drag.

I hålet i spegeln sitter en inställningskikare, med vars
hjälp instrumentet kan riktas mot önskat ställe. En
bryggkoppling med temperaturberoende motstånd kompenserar
för den inverkan av instrumentets egen temperatur, som

Fig. 1. Strålningspyrometer; 1 bakstycke, 2 kåpa, 3
konkavspegel, 4 termostapel, 5 plastfolie, 6 inställningskikare,
7 kopplingsplint.

särskilt vid mätning av låga temperaturer kan vara
betydande. Termokraften medger över 500°C direkt
anslutning till registrerande instrument. Med
ljusvisargalvano-meter kan man mäta i området 20—150°C och med hjälp
av förstärkare i området 0—50°C. En mätnoggrannhet av
± 1°C kan uppnås i de flesta fall (Siemens Zeitschrift
febr. 1954 s. 67). JH

Böcker

BL-planerna. Kontoplaner och kalkylering för bryggerier
och läskedrycksfabriker, av T Paulsson Frenckner.
Affärsekonomis Skriftserie 35. Stockholm 1953. 191 s., 21
fig., 8 bil. 16,50 kr.

Företagsekonomiska Forskningsinstitutet har presenterat
"BL-planerna", vilka enligt Folke Kristenssons företal
"kan sägas utgöra ett led i branschens
rationaliseringssträvanden".

Bakom tillkomsten av BL-planernas råd och normer för
redovisningen ligger åtskilliga meningsskiljaktigheter. Med
dessa i minnet har förf., vilken tillkallades som sakkunnig,
sedan arbetet för flera år sedan tagit sin början, klart och
allsidigt kommenterat såväl principer som detaljer.
Redaktionellt sett är arbetet närmast mönstergillt, och
BL-planerna har utsikter att bli en värdefull lärobok, som
överskådligt sammanfattar hur redovisningen bör ordnas för
att återspegla företagets dagliga liv i affärsmässigt och
fi-nanstransaktivt hänseende. I så måtto kan arbetet utan
tvivel väntas "bidraga till en bättre redovisning" inom de
berörda industrierna.

Det viktigaste är troligen inte hur företagen griper sig an
de rena konteringsfrågorna. Väsentligare är att stora delar
av boken kan bibringa läsaren det dynamiska tänkande,
som industriell redovisnings rätta handhavande kräver.
Därför förefaller den uppdelning av arbetet på en "stor"
och en "liten" kontoplan, som förf. genomfört, något sökt.
I motiven sägs det, att den sistnämnda "närmast" är
avsedd för de mindre företagen eller för sådana med
enhetlig tillverkning. Ett närmare studium visar att olikheterna
är en ren chimär. Klyvningen utmynnar i olika antal
siffror i kontonumren och olika grad av sammanslagning av
konton. Dessa formaliteter ger knappast skäl för det
utrymme framställningen därigenom har kommit att kräva.
De båda kontoplanerna kan lätt reduceras till
gradskillnader inom ett och samma system.

Meningarna inom industrin om detta verk har varit
delade. Kalkylbokföringen har avskräckt många. Kritiken
grundar sig på att de berörda industrierna i likhet med
flertalet konsumtionsvaruindustrier har en situation av
marknadsprisbildningstyp. I en sådan situation behöver
man inte en fullständig kostnadsfördelning för att
bestämma priset. Läget är ett annat för industrier med
ordertillverkning. Där måste man kalkylvägen söka sig fram
till ett pris, som på längre sikt garanterar företagets
fortbestånd. Om däremot marknaden eller — som under lång
tid varit fallet — statliga dekret bestämmer priset, förlorar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0485.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free