Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 18 maj 1954 - Från de tekniska högskolorna - CTH - KTH - Debatt: Har KTH ett bibliotek? av Torkel Wallmark och Carl Björkbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 maj 1954
471
Direktör Erik Larsson har entledigats från uppdrag att
vara ledamot av avdelningsrådet S.
KTH
K.M:t har beviljat professorn i fastighetsteknik D
Myr-beck avsked med utgången av juni 1954.
Statliga resestipendier har tilldelats professorerna N
Ahr-bom, A Bjerhammar, G Borelius, F Dahlgren, E Hallén och
M Oledal, specialläraren K Bingdahl samt docenterna O
Fagerholm, S Kihlberg, Gerhard Larsson, U Trägårdh och
T Widell.
överstyrelsen har stadfäst lärarkollegiets val av
professor B Woxén till rektor och professor F Odqvist till
prorektor för tiden 1 juli 1954—30 juni 1958.
överstyrelsen har hos K.M:t till laboratorsbefattningen i
matematik I förordat docent H Bådström och i matematik
II docent U Hellsten.
överstyrelsen har förordnat laborator A Magnéli att från
1 juli 1954 vara speciallärare i allmän kemi. Specialläraren
i svetsteknik K Bingdahl har beviljats tjänstledighet 9
februari—22 juni 1954, med civilingenjör G Almqvist som
vikarie. Specialläraren i elektrisk mätteknik S Kruse är
tjänstledig vårterminen 1954, med tekn. dr G von Dardel
och civilingenjör Ake Bengtsson som vikarier.
Docent A Åslanders förordnande att inneha
docentbefattning har förlängts med tre år från 1 mars 1954.
överstyrelsen har förordnat tekn. dr G von Dardel till docent
i fysik.
Direktör Erik Larsson har entledigats från uppdrag att
vara ledamot av avdelningsrådet S.
Debatt
Har KTH ett bibliotek?
Tyvärr måste man konstatera att det finns hållbara och
slående argument för ett nekande svar på rubrikens fråga.
Det torde vara överflödigt att här motivera varför man
för teknisk forskning och tekniska studier måste ha god
tillgång till teknisk litteratur, dels som komplement till
människans minne som jämfört med mängden av kända
vetenskapliga och tekniska fakta är sorgligt begränsat, dels
som källa till erfarenhet vars införskaffande på annat sätt
skulle möta oöverstigliga svårigheter. Efter enkla
överväganden i fråga om effektivitet i dessa avseenden måste
inan beklaga KTH:s system med ett hermetiskt slutet
bokbestånd varur på sin höjd enstaka exemplar kan göras
åtkomliga, men först efter övligt införande av namn, titel
och hemvist i besöksbok, lämnande av garantibevis, flitigt
letande i kortsystem, ifyllande av formulär samt en
lämplig väntetid. Denna procedur borde rationaliseras inte bara
för att den medför tidsförlust utan även därför att den
verkar starkt avskräckande på dem som biblioteket främst
är avsett för. Det är högst sannolikt att med KTH:s
metoder svinnet från bokbeståndet är imponerande litet.
Tyvärr får omsorgen om böckerna överskugga andra
väsentligare uppgifter. Lösningen till problemet är att öppna
boksamlingarna på vissa rimliga villkor och med vissa
rimliga undantag.
Den numera antikverade utgångspunkten för bibliotekets
funktionerande nämligen att forskning och studier kan
ske mellan 10 och 15 vardagar, eller 12—15 under en stor
del av året, samt några spridda kvällstimmar, torde väl
nu kunna överges. Det finns få verksamhetsområden där
så stark aktivitet utvecklas under en så stor del av dygnet
som just inom forskning och studier. Att andra alternativ
i fråga om öppethållande är tänkbara bevisas av att det
finns universitetsbibliotek som håller öppet kl. 8—24 utom
söndagar då man stänger redan kl. 17.
Man hör ibland den meningen framföras att ett
biblioteks organisation är någonting som man måste lära sig.
Sanningen är väl snarare att om biblioteket inte är så klart
och lättfattligt uppställt att även en enkel hjärna begriper
funktionssättet omedelbart är det något fel med
anordningarna. Enkla arrangemang, kanske baserade på
trafik-och tidsstudier, och med ledtexter och skisser på lämpliga
ställen borde kunna ersätta de "utdrag ur stadgar" som
nu är den huvudsakliga ledstjärnan för noviser bland
accessionskataloger och nominalkartotek.
Att böcker som man söker är utlånade är en svårighet
som åtminstone partiellt kan övervinnas. En så uppenbart
orimlig bestämmelse som att låntagarens namn skall
hållas hemligt borde vändas i sin motsats. Därigenom skulle
en självklar nödfallsutväg skapas att snabbt kunna
uppsöka en önskad uppgift. En god lösning i många fall är
också de nya kopieringsförfaranden som finns att tillgå
och med vilka man på ett par minuter (i stället för
veckor) kan få en halvtorr kopia av exempelvis en
boksida. På samma sätt skulle en möjlighet öppnas att
erhålla uppgifter ur material lämnat till inbindning, vilket
nu är förlorat för ett halvt år (en skrämmande siffra).
Det är rimligt att teknologer och tekniker som låntagare
får medbestämmanderätt i biblioteksfrågor. Tillsättande av
en biblioteksnämnd bestående av låntagare, kanske
endast med rådgivande funktion, skulle måhända
åstadkomma det experimenterande med nya och bättre former
utan vilket varje organisation lätt blir stel och dammig.
Det tekniska vetandet i världen växer i en takt som på
längre sikt ter sig oroande. De tekniska bibliotekens
bokbestånd fördubblas enligt en amerikansk undersökning på
16 år. Eftersom bibliotekens anslag alltid kommer att
släpa efter en sådan kontinuerlig tillväxt uppkommer en
synnerligen svårbemästrad situation som nödvändiggör
förutseende och framsynthet om icke bibliotekets
verksamhet skall bli hopplöst föråldrad. Under sådana
omständigheter finns det skäl att oroa sig för att vid valet
mellan olika alternativ för bibliotekets organisation sådana
synpunkter blir avgörande som Sinclair Lewis låter Miss
Villets förfäkta i "Main Street" nämligen att "the first
duty of the conscientious librarian is to preserve the
books". Torkel Wallmark
Dr Wallmark har varit i USA och har sett de stora
amerikanska universitetsbiblioteken. Han finner de svenska
biblioteken, enkannerligen KTH:s bibliotek, medeltida och
han vill nu komma med nya och friska idéer. Han har en
metod som löser alla våra svårigheter: öppna
bokmagasinen för läsarna.
Det är mycket svårt att applicera amerikanska metoder
på svenska förhållanden. Ingen europeisk högskola har
haft råd att bygga sådana bibliotek som Firestone Library
i Princeton, som kostade ca 6 M$, eller Hayden Library
i MIT, som kostade 4 M$, för att endast nämna de två
senaste praktbyggnaderna, vilka helt bekostats av privata
donationer. Firestone var för övrigt det första större
universitetsbibliotek, som helt öppnade bokmagasinen för
läsarna. Därför finner man heller inte någonstans i Europa
så stora utrymmen i bokmagasinen att läsarna kan få sina
arbetsplatser där. I stället måste de europeiska biblioteken
söka allt mer utrymmessparande metoder för
uppställningen. Man måste slopa den systematiska uppställningen,
ha minimala avstånd mellan hyllorna m.m. Inte heller har
man personal för att hålla ordning i boksamlingarna, om
allmänheten skulle släppas dit.
Den nödiga kontrollen har Wallmark mycket litet sinne
för. Han anser det t.o.m. onödigt att biblioteket har den
lilla hållhaken på sina låntagare att dessa måste lämna
en borgensförbindelse — jag antar han menar det med
ordet "garantisedel". Jag vill gärna diskutera denna fråga
med Wallmark vid något tillfälle, då den bok han
nödvändigt behöver för sitt arbete skulle råka höra till
"svinnet" eller vara utlånad till en slarvig låntagare, vars enda
efterlämnade spår i bibliotekets handlingar är en oläslig
namnteckning.
Att förhållandena i Amerika i detta hänseende även har
sina nackdelar, framgår bl.a. av en artikel i oktobernum-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>