- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
502

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 1 juni 1954 - Vattenbyggnadskonstruktionerna vid Kilforsens kraftstation, av Sten Elfman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»5WO

lSåfhfupf>(TX

Fi;/. II. Sektion (jenom maskinstutionen.

i taket för att möjliggöra inspektion av
flottningen. Högsta höjden på en svallvåg i tunneln vid
plötsligt frånslag i kraftstationen har beräknats
uppgå till ca 0,6 m över dämningsgränsen.

Fördelningsbassängen med damm

I bassängen har grävningsarbeten behövt
utföras endast i mindre omfattning för att
driv-vattnet ej skall få sådan hastighet (ca 1 m/s),
att erosion kan befaras.

Bassängen begränsas nedströms av
kraftstationsdammen, fig. 10. Denna har en krönlängd
av 740 m och en största höjd av 23 m. Det
ansågs ej nödvändigt att grundlägga dammen på
berg, emedan det översta marklagret i huvudsak
var tillräckligt tätt. Om detta lager inom ett
område av 90 m från dammen på vattensidan var

TEKNISK TIDSKRIFT

otätt, skulle det kompletteras så, att man
erhöll ett sammanhängande horisontellt tätskikt
("blänket").

Dammens tätande jordkärna är uppbyggd av
den från schaktningar i närheten erhållna leriga
moränen och mjälan med lerskikl. Mindre
inblandningar av inoränmo eller moränsand har
tillåtits, om vattengenomsläppligheten hållits
under 0,02 cm/h. De täta massorna utlades i
lager, som bearbetades med fårfotsvältar eller
bandtraktorer. För jordmassor utanför den
egentliga tätkärnan ställdes ej något krav på
täthet. Filterlagrens minimitjocklekar sattes till
0,5 m grus och 0,5 m makadam.
Sprängstens-massorna inom ett område av 5 m från
makadamlagret skulle utläggas i högst 1,2 m lager och
packas med traktor under vattenspolning. På
grund av den rikliga tillgången på sprängsten
fick dammen dimensioner långt över de
erforderliga.

Tubintaget och entrébyggnaden

Genom korttidsreglering och tilloppets
ansenliga längd kommer vattenytan framför
tubintagen att variera avsevärt. Varje intagstratt
har helt förlagts under den beräknade lägsta
vattenytan i fördelningsbassängen.
Vattenhastigheten mellan grindjärnen (fritt avstånd 61
mm) bestämdes till 1,1 m/s vid
utbyggnadsvat-tcnföringen 100 m3/s per aggregat. För att
inströmningen skulle bli god utan alltför stor
intagsöppning och stora grindbalkar planerades
grinden bågformat! — den gavs sedan
polygon-form av praktiska skäl — och förlades så långt
uppströms som möjligt, fig. 11. Vattenvägens
area minskar successivt från grinden till den
vertikala delen av tilloppstuben. Den permanenta
avstängningen har utförts som planlucka med
hydrauliskt maskineri. Luckan är jämförelsevis
liten genom att den försetts med topptätning och
förlagts på sådant avstånd från grinden, att
vattenvägens area hunnit minska avsevärt.

Varje tubintag har stabilitetsberäknats för
vattentryck till överkant och samtidigt härmed
verkande is- eller timmertryck 15 Mp/in.
Intagstaken tjänstgör som bro för
landsvägstransporter till maskinsalen. Intagen kan avstängas med
bågsättar och betjänas av en spårbunden portal-

Fig. 12. Perspektivbild uv
maskinstationen.

\

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0520.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free