Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 1 juni 1954 - Bestämning av flöde och genomströmningstid med radioaktiva ämnen, av Lars-G Erwall och L Klingsell - Rekordartad oljeutvinning 1953, av Wll - Ålands elförsörjning, av Lr - Värmeisolerande silikonskumplaster - Invändigt cementbelagda stålrör - Stortillverkning av nitroparaffiner - Bearbetning av metaller med skär av samma metall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
508
TEKNISK TIDSKltlFT
Fig. 5. Rubidiumkoncentrationen på utloppssidan av en
till andra försöksserien hörande emscherbrunn vid olika
tidpunkter; injicieringsögonblicket anges av pilen.
En kontroll av indikatorförlusterna genom
ad-sorption etc. erhölls genom jämförelse mellan
det uppmätta värdet på aktiviteten hos
stamlösningen och det genom integration erhållna
värdet på den totalt registrerade indikatormängden
i det utgående vattnet. I ett fall var den
återfunna mängden 88 % av den injicierade, i alla
de övriga var den större än 92 %.
Eftersom såväl flödesbestämningen som
uppmätningen av den injicierade lösningens volym
är i viss mån osäker, skall dessa siffror ej
tillmätas alltför stor tillförlitlighet. Det torde
emellertid vara klarlagt att inte ens i avloppsvatten
med dess stora slamhalt indikatorförlusterna blir
av sådan storlek att de kan innebära någon
väsentlig felkälla.
Slutord
Föreliggande undersökning bekräftar de
radioaktiva isotopernas användbarhet för bestämning
av uppehållstider. Även för bestämning av andra
karakteristika för vattenströmmar, t.ex.
flödesmätningar, torde de radioaktiva metoderna i
många fall erbjuda fördelar framför
konventionella metoder, bl.a. beroende på den enkla
mät-metodiken, metodernas känslighet och
resultatens entydighet.
Litteratur
1. Joly, J: Ön a neiv method of gauging the discharge of rivers.
Roy. Dublin Soc. sci. Proc. 16 (1922) s. 489.
2. Hess, V F: Ön the use of a radioactive tracer method in
mea-surement of water. Träns. Amer. geophys. Union. Part II
(Hydro-logy) 1943 april 23.
3. Karrer, S, Cowie, U B & Betz, P L: Use of radioactive tracer
in measuring condenser water flow. Power Plant Engng 50 (1946)
dec. s. 118.
4. Archibald, R S: Radioactive tracers in flow tests. J. Boston
Soc. civ. Engrs 37 (1950) s. 49.
5. Thomas Jr, H A »St Archibald, R S: Longitudinat mixing
mea-sured by radioactive tracers. Träns. Amer. Soc. civ. Engrs 117 (1952)
s. 839.
6. Rohde, H: Kontrollmessungen mit radioaktiven Isotopen auf der
neuen Kläranlage Kettwig des Ruhrverbandes. Gesundh.-Ing. 74
(1953) s. 147.
Rekordartad oljeutvinning 1953. Utvinningen av
råolja uppgick 1953 till 654 Mt, vilket är 33 Mt mer än 1952,
en ökning alltså med över 5 °/o. Den största ökningen kom
på Mellersta Östern med 16,1 Mt, motsvarande 15,2 °/o,
under det att ökningen i Nordamerika var 11 Mt,
motsvarande 3,5 °/o. I Latinamerika sjönk produktionen med
1,7 °/o.
Oljeutvinningen i Västeuropa ökade med 0,6 Mt till 3,86
Mt tack vare 25 °/o produktionsökning i Västtyskland. I
Östeuropa ökade utvinningen med ca 5 Mt, motsvarande
10 °/o.
Produktionskapaciteten för råolja ökade ännu mer än
utvinningen; alla ledande oljebolag skulle nu utan vidare
kunna öka sin produktion utöver den nuvarande. Även i
öststaterna syns försörjningen vara god. Sålunda torde
Sovjetunionen i Svartahavsområdet ha ett överskott på ca
2 Mt/år tillgängligt för export.
I Sverige var förbrukningen av olja 1953 ca 6 400 Ml,
motsvarande 13 °/o ökning från 1952. Per invånare var
oljeförbrukningen 890 1 under 1953, vilket internationellt
sett är en mycket hög siffra. Anledningen till att
oljeförbrukningen ökat så mycket är en rekordartad ökning av
motorfordon samt övergång från kol till olja på många
håll, såväl för bostadsuppvärmning som inom industrin.
Antalet bilar ökade från 465 000 till ca 543 000 och
förbrukningen av bensin från 1 150 till 1 260 Ml, dvs. med
10 °/o. Av motorfotogen förbrukades 230 Ml, 10 °/o iner än
1952, beroende på jordbrukets fortsatta mekanisering.
Förbrukningen av eldningsolja 1 och 2 steg med 7 °/o från
1 500 till 1 610 Ml. Den största ökningen, över 19 °/o, kom
på de tunga eldningsoljorna 3 och 4, från 1 880 till 2 240
Ml (Shell-Världen jan.—mars 1954 s. 14). Wll
Ålands elförsörjning. Elförsörjningen på fasta Äland,
med Eckerö och Vårdö, baseras för närvarande på ett
die-selverk på 1 650 kW i Mariehamn. Av befolkningen inom
detla område har 85—90 %> tillgång till elbelysning, men
kraftverkets begränsade effekt och
högspänningsledning-arnas låga belastningsförmåga har inskränkt bruket av
elmotorer. Den yttre skärgården saknar helt elkraft.
Fiskets lönsamhet på Åland har under det senaste
årtiondet nedgått katastrofalt och behovet av andra
inkomstkällor är trängande. En grundförutsättning för
uppkomsten av småindustri är emellertid tillgång på billig
elektricitet. För att åstadkomma en tillfredsställande
elförsörjning har det åländska landstinget anhållit om
extraordinära anslag för nybyggnad av ett 5 MW ångkraftverk på
fasta Åland, för om- och tillbyggnad av högspänningsnätet
på fasta Åland, för elektrifiering av den yttre skärgården
samt för anläggande av ett dieselverk på ön Kökar, som
ligger för avlägset för att kunna försörjas från huvudön.
Lr
Värmeisolerande silikonskumplaster tål 370°C i 20 h
utan att materialets struktur eller dimensioner ändras
nämnvärt. En 12 mm tjock platta kan upphettas till
rödglödgning på ena sidan utan att mer än svag värme kan
kännas på den andra.
Invändigt cementbelagda stålrör kan användas för
hantering av smält svavel och vatten. Cementet förs in
med en ränna av stål och stjälps av så att det bildar en
längsgående sträng i röret. Detta sätts sedan i rotation
varvid cementet fördelas på dess insida.
Stortillverkning av nitroparaffiner skall för första
gången ske i en planerad amerikansk anläggning där
nitro-metan, nitroetan, 1- och 2-nitropropan samt i mindre skala
nitrobutan skall framställas.
Bearbetning av metaller med skär av samma metall
kan utföras i vissa fall, t.ex. med aluminiumlegeringar.
Skäret behåller sin form genom att en varaktig egg
uppstår så snart skärningen börjar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
