Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 8 juni 1954 - Korrosion av icke-metalliska material — en angelägen forskningsuppgift, av J Arvid Hedvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 juni 1954
521
Korrosion av icke-metalliska material
— en angelägen forskningsuppgift
Professor J Arvid Hedvall, Göteborg
Korrosion av metaller, och då speciellt järn —
och de därmed förbundna betydande ekonomiska
förlusterna -— har sedan länge varit ett viktigt
forskningsproblem inom metallurgin och
metal-lografin. Detta samband har vuxit sig så fast, att
själva termen korrosion genast för tanken till
korrosion av järn. Forskningen har på detta
område nått viktiga resultat. Man behöver bara
peka på de många formerna av rostfritt stål, och
på kunskapen oin sambandet mellan mekanisk
behandling och kemiska egenskaper.
Snabbt växande krav på specifika egenskaper
hos metaller med användning i kemisk-teknisk
apparatur eller inom elektroteknik och
elektronik ha både vidgat och komplicerat frågorna.
De kunna självfallet icke besvaras utan
ingående kunskaper om gitterstruktur, bindningstyper
och villkor för transport av materia, dvs.
elektroner, atomer, joner eller molekyler i det inre
av kristaller eller längs dessas ytor, kunskaper,
som röntgenmetodik och användningen av
radioaktiva spårämnen kan skänka oss. Studiet av
elektronernas fördelning i olika energiskikt är i
detta sammanhang av största betydelse, på
grund av denna fördelnings inflytande på
ledningsförmåga, elektronutbyte och ämnets
reak-tivitet med omgivande ämnen.
Vår kunskap är ännu ofullständig om
elektron-och atomrubbningars betydelse för gitterfelen
eller om de stökiometriska avvikelserna från de
ideala formlerna. Men den stora betydelsen
dylika tillstånd ha för varje fast ämnes
uppträdande mot omgivningen har med säkerhet fastställts.
Först genom behärskandet av dylika tillstånds
framkallande eller undvikande kunna många av
de nu aktuella och med snabbt växande krav på
specifika egenskaper alltmer påträngande
problemen lösas. Redan nu spela tillsatser av
åtskilliga sällsynta grundämnen — ofta endast i
ytskikt — en viktig roll.
Jämförelsevis nya — i varje fall i teknisk
till-lämpning — äro resultat, som visa de
magnetiska eller elektriska tillståndens inverkan.
Redan dessa antydningar visa, att även den
metalliska korrosionsforskningen står inför nya
uppgifter.
620.193 : 620.2
Mineralografi
Ett område, där ännu mycket litet systematiskt
koordinationsarbete mellan vetenskapliga
resultat och deras tekniska tillämpningar har utförts,
är framställningen av reaktionsfria material för
metallurgiska ugnar, vannugnar vid glasbruk,
gjutjärnsformar, och över huvud taget
korrosions- och sprickfria keramiska och andra
sili-katkemiska produkter, i dessa termers
vidsträcktaste bemärkelse.
Man kan sträcka sig ännu längre och med fog
påstå att det inom vida kretsar bland
byggnadsfolk och arkitekter råder en förbluffande
okunnighet om anpassningen av byggnadsmaterial i
hus, vägbeläggningar, kraftstationer etc. till
klimatiska eller andra påfrestningar. Kalksten,
granit, sandsten etc. är bara "kalksten", "granit"
och "sandsten", utan tanke på att alla de
variationer i kemisk sammansättning,
heterogeni-tet, kornform, kristallstruktur och bindemedel,
som kan föreligga, utöva det största inflytande
på materialets beständighet.
Det är en katastrofal brist på samarbete
mellan kemister å ena sidan och t.ex. metallurger,
glasproducenter, byggnadsfolk, arkeologer och
museimän å den andra. Oerhörda tekniska och
andra kulturvärden gå till spillo — ofta helt i
onödan.
Inom metallurgisk industri och vid glasbrukens
smältverk har man ytterst oangenäma
erfarenheter av driftstopp och dyrbara reparationer
eller ombyggnader av t.ex. flamugnar, ugnsvalv,
tankugnar för glas. Cellulosaindustrin har olösta
problem rörande förstöring av kokarfoder.
Dessa exempel och vad som förut nämnts om
byggnadsmaterial — som i nutiden föreligger i
många nya former — borde ha varit
tillräckliga för att i långt högre grad än vad som
hittills skett starta en systematisk utforskning av
de faktorer, som inverka på sådana materials
förstörelse.
Man möter på detta område
forskningsuppgifter, som i stor utsträckning äro analoga med
metallografins. Jag har föreslagit benämningen
mineralografi för denna typ av forskning.
Huvudproblemet kan sägas vara bestämning av de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
