Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 8 juni 1954 - Petroleumindustrin ger råmaterial för högpolymerer, av M A Matthews - Andras erfarenheter - Drift av äldre kabelnät med högre spänning, av F Ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 juni 1954
Slutord
Det är av intresse att bedöma behovet av de
viktigaste råvarorna för tillverkning av
polymerer som helhet i relation till polymerernas
användningsområden. En sammanfattning av
amerikansk statistik ger då följande resultat
beräknade för 1960:
För kemisk För tillverkning av polymerer
industri Syntet- Plaster Syn- Totalt
fibrer tetiskt
gummi
1 000 t 1 000 t 1 000 t 1 000 t 1 000 t
Metan ........ 6301 50 200 • — 250
Eten och etyn 3 190 140 810 250 1 200
Propen ....... 925 — 70 — 70
Buten ........ 1 120 — — 1 000 1 000
Bensen ....... 1 650 200 460 160 820
Xvlen ........ 460 50 110 — 160
Ammoniak 3 000 80 65 — 145
1 Utom förbrukning till kimrök (10,2 Mt), etyn (1,1 Mt) och
ammoniak (2,7 Mt).
Dessa siffror tycks visa att totala behovet av
de viktigaste organiska råvarorna för
tillverkning av polymerer kommer att vara av
storleksordningen 3,6 Mt i USA 1960. Detta är ca 34 %
av det totala behovet av dessa råvaror för kemisk
industri. Man beräknar att ungefär fyra
femtedelar av råvaror för tillverkning av polymerer
vid denna tid kan fås ur petroleum. Man anser
att plasterna då kommer att vara den största
gruppen bland polymererna medan syntetiskt
gummi kommer på andra plats. Syntetfibrer
kommer att fordra mindre än en sjättedel av
råvarorna.
I Västeuropa är för närvarande polyeten
(delvis) och polymetylmetakrylat (ur aceton) de
enda polymerer som erhålles ur petroleum; en
del av den tyska polyvinylkloriden fås av etyn
från naturgas. Högst ca 10 % av de polymerer,
som i dag tillverkas i Västeuropa, framställs av
mellanprodukter ur petroleum. År 1960 kommer
denna del att ha vuxit avsevärt, särskilt genom
tillkomsten av nya polyetenfabriker i vilka
huvudsakligen eten ur petroleum kommer att
användas som råvara. Vidare kommer
petrokemi-kalier att behövas för Terylene. Man kan därför
förutse att ca 20 % av de polymerer, som
tillverkas i Västeuropa 1960, till väsentlig del skall
ha erhållits av mellanprodukter ur petroleum.
Litteratur
1. Synthetic organic chemicals. U.S. Tariff Commission.
2. Loasby, G: The development of the synthetic fibres. J. Textilc
Inst. 42 (1951) s. 411.
3. Kuhn, W E & Hutcheson, J W: Ethylene petrochemicals.
Petroleum Proc. 6 (1951) s. 1236.
4. Rubensaal, C F: Now acetylene joins petrochemicals. Chem.
Engng 59 (1952) nov. s. 159.
5. Recources for freedom — A report to the president by the
Presidenfs Materials Policy Commission. Washington 1952.
6. Warren, R F: Xylene. Chem. Engng 58 (1951) febr. s. 305.
7. Sayre, J E: Phtalic anhydride. Chem. & Engng News 30 (1952)
s. 5138.
537
8. Petroleum and coal hydrogenalion may have lo supply xylenes
for synthelic fiber and other future chemical projects. Chem. &
Engng News 30 (1952) s. 5204.
9. Curtis, F J: Chemical engineering in the U.S.A. Chem. Trade J.
132 (1953) s. 1015.
10. Egloff, G: Benzene from petroleum — how and how much.
Can. chem. Proc. 35 (1951) s. 573.
11. A.B.C.M. report ön the U.K. chemical industry 19b9 och
Sub-sequent addendum.
12. Reverses for rubber. Economist 162 (1952) s. 810.
Andras erfarenheter
Drift av äldre kabelnät med högre spänning. I
samband med övergång till 16 kV driftspänning för
sekundärnätet har kantonen Ziirichs elektricitetsverk undersökt om
äldre 8 och 10 kV kablar i nätet kan användas för den
högre spänningen. Totala kabellängden i sekundärnätet
var 1942 75 km, varav 37 km för 15—16 kV, 3 km för 8 kV
och 35 km för 10 kV. Kostnaden för ersättning av 8 och
10 kV kablarna med 16 kV kabel vid denna tid beräknades
bli 2,5 Msfr.
Under 1945 kunde 66 kabelsträckor göras spänningslösa
på grund av omkopplingar. Dessa provades då under 15
min med 15, 20 och 35 kV likspänning för resp. 8, 10 och 16
kV kablar. Därvid inträffade tre fel, ett i en 8 kV, ett i en
10 kV och ett i en 16 kV kabelmuff, vilket bekräftade
erfarenheten att kabelmuffarna är de svagaste punkterna.
En 28-årig 8 kV kabel med 3 X 20 mm2 area upptogs och
underkastades laboratorieprov varvid en gränsspänning för
genomslag av 54 kV och en impulsgenomslagsspänning av
230 kV erhölls. Vid prov med 50 A belastning 10 h var
dag och 20—26 kV spänning på en 14 år gammal 10 kV
kabel inträffade inget fel under en provtid av över tre år.
Dessa prov och utförda förlustmätningar visade att dessa
gamla kablar borde ha en tillräcklig livslängd vid drift
med 16 kV.
För att samla de erfarenheter som gjorts vid höjning av
driftspänningen i kabelnät gjorde Verbaiid Schweizerischer
Elektrizitätswerke i slutet av 1949 förfrågningar hos de 28
elektricitetsverk, som höjt driftspänningen på sina äldre
kabelnät, om vilka utbyten som gjorts och hur
drifterfarenheterna varit. Omkring halva antalet elverk hade
bytt ut kabelmuffarna före spänningshöjningen, och
drifterfarenheterna betecknades som goda, trots att spänningen
på kablarna höjts till det dubbla i de flesta fall. Följande
störningar har inträffat på de kabelnät som drivs med
förhöjd spänning:
Driftspänning urspr, ny Kabeln utlagd Spänningen höjd [-Störning Störningsorsak-] {+Stör- ning Störnings- orsak+}
inträffade
kV kV år år år
7,0 13,6 1912 1933 1938 Kabelfel
2,0 4,0 1909 1925—1929 1930 överbelastning och genomslag
2,2 4,3 1912—1914 1927 1928 Kortslutning och jordfel vid
kopplingsmanöver
10,0 16,0 1910 1934 1936 Kabelgenomslag
3,2 6,4 1905—1913 1930—1932 1932 Skada i muff
6,4 12,8 1913—1922 1930 1935 Skada i muff
2,2 4,3 1912—1914 1927 1935 Monteringsfel i
muff
Anmärkningsvärt är att inga störningar inträffat på kablar
som utlagts 1925 och senare.
Erfarenheterna synes visa att ett kabelnät för 8—10 kV
som är i gott skick kan vara tillräckligt driftsäkert även
vid 16 kV driftspänning om kabelmuffarna ersätts med
16 kV muffar. Om kabelnätet är stort och inga
luftledningar är anslutna så att inga atmosfäriska
överspänningar uppträder kan de gamla kabelboxarna användas
om isolationen förstärks (Bulletin SE V 1954 nr 6 s.169).
F Ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
