- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
543

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 8 juni 1954 - Hänt inom tekniken - Nya tidskrifter - TNC: 11. Man, av JW - Nya produkter - Gasol på småflaskor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 juni 1954

543

de, sprida kännedom om forskningsresultat vunna med
hjälp av avancerad mätteknik och presentera nyheter ur
firmans produktionsprogram.

I det första häftet ger professor Arne Tiselius några
reflexioner över samarbete mellan instrumenttillverkare
och forskare. Huvuddelen av utrymmet ägnas en diskussion
av papperskromatografi mot bakgrund av en nyutvecklad
apparatur för denna teknik. Utgivare är civilingenjör Sven
Malmström och redaktör civilingenjör Olav Alvfeldt.
Tidskriften utkommer fyra gånger om året och sänds utan
kostnad till anmälda intresserade.

"Schaktbladet" är en kundtidskrift för entreprenör- och
transportmaskiner, utgiven av Nilsons Maskin AB,
Sundbyberg, som levererar utrustning för markbearbetning,
väg-underhållning samt vissa slag av lastning och intern
industriell transport. Tidskriften vill vara ett forum för teknik
och metodik inom dessa områden. Inom tidskriftens ram
faller också frågor som hör samman med vården av det
dyrbara maskinmaterialet.

Tidskriften utkommer en gång i kvartalet. Ansvarig
utgivare är direktör Olle Busch, redaktör är Lars A Wiberg.

"Ljungdahls Nyheter" är en kundtidskrift, som utges av
G Ljungdahls Handels & Fabriks AB, Göteborg. Tidskriften
skall syssla med färg och målning, ytbehandling och
korrosionsskydd.

Ansvarig utgivare är fil. mag. Bertil Jacobson.

TNC

11. Man

Om en arbetsoperation eller en åtgärd vilken som helst,
användningen av ett don e.d. skall beskrivas, är det så
gott som alltid någon mer eller mindre obestämd
mänsklig varelse som — nämnd eller icke nämnd — tänkes
utföra arbetsoperationen, vidta åtgärden, hantera donet osv.
Vi har ett särskilt "indefinit" pronomen för denna
obestämda person, nämligen man.

Av sammanhanget får framgå vilken kategori av
personer denne "man" skall anses tillhöra. I sådana uttryck
som: "man kan sannerligen undra vad meningen är", "ju
mer man lär känna honom dess mer uppskattar man
honom", inbegriper den talande sig själv i "man". Så är
däremot ej fallet i: "man tycks inte förstå att det hela är
ett skämt", "man påstår att tornet skall vara från
1100-talet"; här syftar den talande enbart på andra. Likaså är
det tydligt att "man" tillhör olika personkategorier i
uttrycken "när man införde metersystemet i Sverige" och
"på Grönland bor man i snöhyddor". Att använda flera
"man" med olika syftning inom samma mening eller i
angränsande meningar blir rörigt och svårfattligt. "Man
måste häpna över hur man bär sig åt där borta" bör
ändras exempelvis till antingen: hyggligt folk måste häpna
över hur man bär sig åt där borta, eller: man måste häpna
över hur folk bär sig åt därborta.

Detta opersonliga ’"man" saknar böjningsformer men
kan i genitiv och ackusativ (eller dativ) ersättas av ens
och en, dock knappast i andra fall än då den talande
inbegriper sig själv. "Det går över ens fattningsförmåga",
"närmare bekantskap kommer en att uppskatta honom
alltmera" anger väl främst den talandes egen inställning;
utesluter den talande sig själv måste uttrycken bli t.ex.
det går över mångas fattningsförmåga, närmare
bekantskap kommer folk att uppskatta honom alltmera.

Tekniska beskrivningar och instruktioner är i allmänhet
helt opersonligt hållna. Ansvaret för innehållet faller ofta
inte på den kanske anonyme författaren utan på hans
uppdragsgivare eller organisation. Författaren håller då
tyst med sin personliga inställning och inbegriper inte sig
själv i "man", om han använder detta ord. Därmed har
han förlorat möjligheten att i genitiv och ackusativ skriva
"ens" och "en", som han väl för övrigt finner främmande
för den strängt sakliga stilen, och har (förutom "sin" och

"sig") bara kvar nominativen "man’. Även detta ord
missaktas uppenbarligen av många tekniska skribenter. Det
finns instruktioner och liknande skrivelser som saknar
personliga subjekt flera sidor i följd fastän det hela tiden
gäller människor som företar sig något, som hanterar
verktyg, som mäter, beräknar osv.

Omskrivning till passiv form, användning av
verbalsubstantiv som subjekt, och andra kringgående åtgärder, gör ett
sådant opersonligt skrivsätt möjligt. Denna uppsats utgör
själv ett exempel, eftersom den handlar om "man" och detta
ord därför undvikits i satskonstruktionerna. Eljest
förekommer "man" ymnigt i TNC-spalterna, som ju inte är skrivna
som instruktioner utan har mera resonerande karaktär,
vilket innebär att "man" ofta får inbegripa författaren.

Användning av passiv konstruktion för undvikande av
"man" medför en viss fara, som ofta gör sig påmind.
"För att fastlägga värdena med någon säkerhet måste på
grund av spridningen flera exemplar provas." —
"Rörelse-riktningen ändras lätt genom att växla två kablar." Det
är naturligtvis "man" som skall fastlägga värdena, och
som skall växla två kablar, men då måste "man" (eller
annat personligt ord) stå som subjekt om formuleringen
"för att" eller "genom att" med infinitiv skall bli riktig.
Alltså: För att fastlägga värdena ... måste man ... prova
flera exemplar. Rörelseriktningen kan man lätt ändra
genom att.. . Även andra korrekta formuleringar kan
naturligtvis göras.

Det skulle inte skada att författarna inom tekniken
konstruerade sina satser med "man" i större utsträckning än
vad som nu i allmänhet sker. Ju mera konkret ocli
åskådlig framställningen i övrigt är dess mera kräver den
personliga subjekt, och "man" representerar i detta
hänseende ett minimum. JW

Nya produkter

Gasol på småflaskor, rymmande ca 0,5 kg, kan nu
utnyttjas vid tennlödning, hårdlödning (se bild),
bortbrän-ning av färg m.m. sedan ett tusental påfyllningsställen
inrättats i Sverige. Gasens förbränningstemperatur är ca
1 900°C, och en serie apparater för dess användning finns
i handeln. Brännare tillverkas t.ex. i sex storlekar som
täcker de flesta värmebehov. De två minsta, som ger en
utpräglad sticklåga, passar för små precisionsarbeten; de
övriga ger lågor med större volym. Brännarfästet, som är
försett med en nålventil för reglering av lågan, finns i
sju utföranden vilka alla kan kombineras med vilken som
helst av brännarna.

Tillverkare är AB Max Sievert, Sundbyberg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0561.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free