Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 15 juni 1954 - Andras erfarenheter - Framställning av aminosyror, av SHl - Reglerbar enfasdrift av trefas asynkronmotor, av F Ö - Böcker - Företaget i samhället, av Gösta Walldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 juni 1954
565
Framställning av aminosyror. Huvudproblemet vid
tillverkning av aminosyror är att få den rätta syran i
tillräcklig mängd till rimligt pris. Nästan alla handelns
aminosyror framställs för närvarande genom en besvärlig
syntes i många steg eller genom hydrolys av naturliga
material, följd av omständliga separeringsförfaranden.
Ett undantag är metionin, ett viktigt foderämne som
syntetiseras i stor skala i USA. Ännu ett blir kanske lysiri för
vilket en kommersiellt användbar syntes ur furfural lär
ha utarbetats. Man har vidare funnit en ny metod att
separera /-tryptofan ur reaktionsprodukterna från
enzvma-lisk hydrolys av proteiner. Det uppges att upp till 80 °/o
av tryptofanet i äggviteämnena kan utvinnas. Det
används som tillsats till proteinhydrolysat som är fattiga
på tryptofan.
Hydrolys av äggviteämnen med enzym är en långsam
process. Den tar minst sju dygn, inen den anses vara den
lämpligaste metoden att framställa billigt tryptofan. Delta
förstörs nämligen till stor del vid sur hydrolys som är det
vanligaste sättet att erhålla aminosyror. Vid alkalisk
hydrolys bryts tryptofanet visserligen inte ned, men det
ra-cemiseras, och man förlorar därför hälften av den
biologiskt aktiva levoformen. Vidare kan den vid
racemise-ringen bildade dextroformen vara skadlig.
Vid framställning av tryptofan ur hydrolysprodukterna
isolerar man först dessas aromatiska aminosyror
(tryptofan, fenylalanin och tyrosin) och skiljer sedan tryptofanet
från de båda andra syrorna. Den första processen utförs
med en jonbytare, den andra genom utfällning av
tryptofan som ett nyligen upptäckt kristalliniskt komplex med
ättiksyra och vatten.
Årsförbrukningen av tryptofan i USA är troligen några
hundra kilogram. Man har använt d,/-tryptofan trots att
dextroformen misstänks vara skadlig. Man hoppas
emellertid med den nya processen kunna framställa /-tryptofan
till lägre pris än d,/-tryptofan. Det förra kostar nu 275
$/lb och det senare 60—75 $/lb {Industrial & Engineering
Chemistry okt. 1953 s. 18 A). SHI
Reglerbar enfasdrift av trefas asynkronmotor.
Tillkoppling av kondensatorer och transduktorer till
stator-lindningen på en kortsluten trefasmotor möjliggör en total
reglering av varvtalet och även en omkastning av
rörelseriktningen utan omkoppling av statorströmkretsarna, fig. 1.
Två statoruttag är kopplade till enfas växelström och
mellan vart och ett av dessa och den tredje fasen är en
kondensator och en likströmsmagnetiserad transduktor
inkopplade.
Om transduktorernas magnetiseringsström inställs så att
resulterande motståndet Zx har kapacitiv karaktär (.X"li <
Xq) och Z2 har induktiv karaktär (Xl„ > Xq) går motorn
som vanlig enfasmotor med en bestämd rörelseriktning.
Ändras transduktorernas magnetisering så att Z1 blir
induktiv och Z2 kapacitiv ändrar motorn rörelseriktning.
Genom successiv ändring av transduktorernas magnetisering
kan varvtalet regleras kontinuerligt ned till noll. En
förutsättning för stort regleringsområde och stabil reglering är,
att motorns kritiska eftersläpning Sk ej är mindre än 1.
Om omkastning av rörelseriktningen ej önskas, kan
kondensatorn och transduktorn mellan etl par av statoruttagen
uteslutas.
Då eftersläpningseffekten ej blir fullt utnyttjad och
motorns kylning blir dålig vid låga varvtal kan kopplingen ej
användas med fördel för större motoreffekter än några
hundratal watt. Den synes emellertid vara speciellt lämpad
för sådana regleringsändamål, där endast korttidsdrift
förekommer och där följaktligen de stora förlusterna ej
har någon betydelse.
Med elektronrör för reglering av transduktorerna blir
motorn en god servomotor i automatiska regleringssystem.
För att göra motorn mer stabil inom hela
regleringsområdet kan transduktormagnetiseringen göras
varvtalsberoende i sådan riktning att motorn får
kompoundmotorkarak-teristika (Elektrotechnik und Maschinenbau 1954 b. 7
s. 166). F 0
Böcker
Fig. 1. Schema
för
transduktor-reglerad trefas
asynkronmotor
för enfasdrift.
Företaget i samhället, av Rune Höglund. FFI Medd.
46. Stockholm 1953. 208 s., tab. 15 kr.
Ett utmärkande drag för det moderna industrisamhället
är en tilltagande specialisering på alla områden.
Företagsledaren har fått allt fler tekniska, ekonomiska och
administrativa souschefer att samordna, samtidigt som den
samhälleliga administrationen har spjälkats upp i en mängd
delvis nya verksamhetsfält. Samspelet mellan företag och
samhälle har blivit komplicerat och alltmer tidskrävande
för de agerande personerna. De ökade relationerna mellan
företagen och yttervärlden har varit lätt alt i största
allmänhet konstatera, men i och med att frågan fått allt
större dimensioner, har behovet av ett mer preciserat
vetande blivit trängande. Förf. till föreliggande bok har tagit
på sig uppgiften att klarlägga hur samröret
företag—samhälle fungerar i praktiken.
Undersökningen bygger på specialstudier av fem
storföretags kontaktmönster under 1950. Några av dem
dominerar helt det samhälle, där företaget verkar, andra är
storstadsföretag. De fem företagscheferna och deras 131
underställda topptjänstemän har beredvilligt kartlagt den
del av deras verksamhet som ägnas stat, kommun och
näringslivets egna organisationer. Materialet har utgjorts
av ett detaljerat frågeformulär, som parats med
personliga intervjuer med nära 100 av tjänstemännen. Målet har
varit att mäta — genom antalet brev, telefonsamtal,
sammanträdestid etc. — hur företaget organiskt är
sammanvävt med sin omvärld. Förf:s avsikt har således ej varit alt
studera hur t.ex. statliga åtgärder påverkar företagens
politik och ekonomiska resultat.
Undersökningen visar, att 8—12 °/o av de berörda
tjänstemännens kontorstid upptogs av kontaktarbete. Tar man
hänsyn till att en mycket stor del av detta arbete måste
ske på kvällar och söndagar, kan man förmoda, att
kontaktverksamheten tog en ännu större andel i anspråk av
den totala arbetstiden. Som väntat krävde samarbetet med
staten och branschorganisationerna den mesta tiden. I
några fall dominerade de statliga myndigheterna helt över
branschorganisationerna, i andra betydde näringslivets
egna organ mest. De-kompletterar varandra som naturligt
är. Finns det aktiva och väl utbyggda organisationer
sköter de kontakten med staten; saknas de får företagen
själva engagera sig hårdare. Sett ur tidssynpunkt spelade
företagens förbindelser med vetenskapliga institutioner och
olika utbildningsanstalter i allmänhet en större roll än
samröret med kommunala myndigheter. Den förra typen
av kontakter utgick dock vanligen från företagens
tjänstemän, medan i det senare fallet, liksom när det gällde
staten, omvärlden krävde insatser från företagen genom
pålagor i skilda former. Undersökningen koncentrerades
därför på kontakterna med stat, kommun och näringslivets
organisationer. Lika viktig som den direkta kontakttiden
var den tid som ägnades åt att förbereda kontakterna. En
stor del av dessa förberedelser gjordes av
cheftjänstemännens medhjälpare i form av utredningar,
protokollskrivning m.m., men omfånget av detta arbete har icke
undersökts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
