Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 22 juni 1954 - Flottningen vid Kilforsens kraftstation, av Stig Angelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
578
TEKNISK TIDSKltlFT
Fig. 14. Cirkulära rännan upplagd på pendelstöd över en
6 m bred underfart.
Raka rännelement har använts även i kurvorna,
t.o.m. på nedre delen, där delarna är 13 m långa
och hastigheterna stora. Eftersom kurvradierna i
plan överallt kunnat göras 500 m har vi inte
ansett det nödvändigt att använda
övergångskurvor. Normalt använder vi annars 30 m långa
övergångskurvor i form av tredjegradsparabler
såväl i början av kurvan som i slutet. Med den
enkla uppläggningen vi har, kan man mycket lätt
anordna sådana senare, genom att baxa hela
rännan i sidled i kurvan, om det skulle visa sig
erforderligt. Rännan har dock skevats i
kurvorna. Vågbildningen är obetydlig på den flackare
delen, men är fullt märkbar, ehuru ej
besvärande för flottningen, i den nedersta kurvan.
Broarna över rännan har lagts så att normalt
ett fritt utrymme av 1,5 m över och 1,0 m på
ömse sidor om rännan erhålls. Underfarterna har
ordnats genom att rännan i två upplag lagts upp
på pendelstöd. Härigenom har en fri bredd för
vägen av ca 6 m erhållits, fig. 14.
Totala kostnaden för hela den fasta
flottnings-rännan inklusive broar, underfarter, utlopp osv.
är 2 Mkr., motsvarande en kostnad av i
medeltal ca 640 kr/m. Kostnaden uppdelas på ca 360
kr/m för själva rännan, 80 kr/m för
transporter från järnväg, betongsyllar och montage samt
resten 200 kr/m för ordnande av undergrunden,
broar, underfarter osv.
En mera noggrann efterkalkyl av kostnaderna
för rännan har ännu inte gjorts; angivna siffror
är därför preliminära. De innefattar ej
centraladministration.
För rännintaget och rännan har åtgått ca 800 t
plåt.
Dämningsområde och flottgodsmagasin
Dämningen vid Kilforsen inverkar ca 27 km
uppåt älven och en hel del åtgärder har vidtagits
för att möta de nya förhållandena. En del nya
ledbommar har bl.a. lagts ut för att leda virket
och hindra det att stanna i vikar o.d.
Ett nytt flottgodsmagasin rymmande ca 2 milj.
stockar har anlagts dels för att man skall kunna
behärska virkessläppningarna till anläggningen,
dels för att kunna slopa vissa längre upp i
Fjällsjöälven belägna magasin, varigenom väsentliga
fördelar vinns för flottningen. Vid magasinering
utnyttjas hela älvbredden och magasinet har
placerats och utformats på sådant sätt att
stränderna i största möjliga utsträckning tar upp
virkesmassans tryck genom valvverkan. Några fasta
byggen i form av stoppkistor eller brötbildare för
att ta upp virkespressen finns inte. Magasinets
bommar är infästa i bottenförankrade pontoner
samt i kraftiga landfästen. Den stängbara
tappöppningen har en bredd av 90 m och
stängbom-marna är med pontoner med 7,7 t bärkraft
förankrade i kraftiga träkar, som tillverkats på is
och sänkts genom stenfyllning.
Magasinsbommen stänges och öppnas med ett elektriskt 15 hk
spel med 0,4 m/s linhastighet.
För att sköta flottningen i magasinet och på
dämningsområdet i övrigt har anskaffats en 25
hk och en 15 hk motorvarpbåt. Med en mycket
begränsad schaktning har en kanal
åstadkommits, som underlättar för båtarna att passera
magasinets nedre del.
Ledbommen omedelbart nedströms
tappöppningen kan enkelt läggas om med hjälp av en
varpbåt, så att virket kan ledas till endera
till-loppskanalen eller regleringsdammen.
Tilloppskanalens övre del har utschaktats med
något större sektion än som annars skulle varit
nödvändigt för att man vid kanalmynningen
liksom ett stycke in i kanalen skall få möjligheter
att finreglera virkessläppningen till tunneln samt
för att kunna anordna ett buffertmagasin så nära
tunneln som möjligt. Härigenom skapas
möjligheter att på bästa sätt utnyttja vattentappningen
vid den "slussning" av virket genom tunneln som
tidvis blir nödvändig. Virkessläppningen får
vid vattenföringar under 200 m3/s regleras med
hänsyn till tunnelns kapacitet och vid större än
200 m3/s med hänsyn till rännintagets
kapacitet. Telefon- och eventuellt även
högtalarförbin-delse anordnas mellan rännintaget,
reglerings-bommen i tilloppskanalen och magasinet.
Magasinet, tilloppskanalen och
regleringsdammen har placerats och utformats med ledning
av försök i en modell i skala 1 : 100.
Utskovsdammen vid Imnäs
För den händelse flottning den ordinarie vägen
genom tunneln och rännan skulle omöjliggöras
genom allvarliga fel på kraftstationen eller
flott-ningsanordningarna kan, som tidigare nämnts,
flottning ske den gamla vägen. Därför har det
mellersta utskovet i regleringsdammen försetts
med en flottningslucka. Luckan är av en ny typ,
nämligen en såväl uppåt som nedåt rörlig
seg-mentlucka, "vagglucka". Utskovet har en bredd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
