Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 22 juni 1954 - Flottningen vid Kilforsens kraftstation, av Stig Angelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 juni 1954
579
av 13 m. Tappning kan ske antingen över eller
under luckan. Vid flottning med begränsad
vattenmängd flottas över luckan, men vid högvatten
öppnas luckan helt och flottning sker direkt
över skibordet. Ingående modellförsök gjordes
för utformning av luckan och det
nedanförlig-gande skibordet samt för att komma underfund
med problemen med den nya lucktypen. Luckan
utformades så att inga nämnvärda undertryck,
vilka kan medföra kraftiga vibrationer i
konstruktionen, uppkommer i krönpartiet samt gavs
för övrigt den ur flottningssynpunkt lämpligaste
formen.
Ingående undersökningar gjordes över
tryckförhållandena på luckan, vilket var nödvändigt
för dimensioneringen av luckans
lyftanordningar. Tryckförhållanden och vattenstånd vid en
aktuell vattenmängd visas i fig. 15. Eftersom inte
trycken går radiellt mot lagercentrum förorsakar
de ett vridande moment på luckan. De ur
tryckmätningarna beräknade totala vridande
momenten framgår schematiskt av fig. 16. Härav
framgår, att luckan inte kan sänkas i erforderlig
utsträckning enbart med hjälp av egenvikten. För
att möjliggöra lindrift för luckspelen måste
därför någon form av ballast arrangeras.
Om denna ballast förekom såsom
betongfyllning i luckan skulle inan få en ökning i
motsvarande grad av den erforderliga lyftkraften
vid tappningar under luckan eller vid små
tappningar över. För att undvika detta har luckan i
stället försetts med ett vattentätt skott ca 2 m
från underkanten, varefter man låter övre delen
av luckkroppen vattenfyllas och fungera som
ballast. Genom att ta upp slitsar i skibordsplåten
omedelbart ovanför det vattentäta skottet, där
tillräckligt vattentryck finns, samt sätta
luck-krönet i förbindelse med fria luften får man
ballasten självreglerande. Placeringen av slitsarna
och det vattentäta skottet gjordes med hjälp av
tryckmätningarna så, att man fick en tillräcklig
J 193.0_
Fig. 15. Flottningsutskovet; uppåt och nedåt rörlig
segmentlucka. I modell uppmätta tryck mot luckans
skibords-plåt och vattenprofil vid tappning av 90 m’/s.
Fig. 16. Belastningarna på flottningsluckan med och utan
självreglerande vattenfyllning av luckkroppen; a vid
lyftning av luckan med ballast, b vid sänkning av luckan med
ballast, c vid lyftning av luckan utan ballast, d vid
sänkning av luckan utan ballast.
stighöjd och därmed vattenvolym i luckan.
Systemet provades i modell och visade sig där, liksom
senare även i prototypen, fungera bra.
För flottning i älvfåran fordras minst ca 100
m3/s. Grunddammar har byggts för att hålla
uppe vattenståndet i selen i den eljest torrlagda
älvfåran; de har utformats med hänsyn även till
flottningen.
Erfarenheter
Under flottningssäsongen 1953 flottades en
mindre kvantitet genom flottningsutskovet i
regleringsdammen och den gamla vägen genom
forsarna, men för övrigt gick all flottning genom
tunneln och rännan. Eftersom andra aggregatet
inte kom i drift förrän i slutet av säsongen och
tillstånd till korttidsreglering inte erhölls förrän
flottningen var praktiskt taget avslutad kunde
endast en mindre provflottning ske med de
avsedda förhållandena. För att man skulle klara
flottningen då endast ett aggregat var i drift —
ca 110 m3/s — inlades provisoriskt länsor i
tunneln. Detta var möjligt eftersom vattenståndet i
tunneln under denna tid var praktiskt taget
konstant.
Trots länsläggningen uppstod en del
virkesstopp och kapaciteten var ganska låg. Uppkomna
virkesstopp eller brötar lossades med hjälp av
varpbåtarna, vilka kunde gå obehindrat i
tunneln vid den låga vattenföringen. Efter den
egentliga flottningens slut gjordes en mindre
provflottning utan länsor i tunneln med ca 190
m3/s. Flottningen gick då utan störningar trots
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
