- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
580

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 22 juni 1954 - Flottningen vid Kilforsens kraftstation, av Stig Angelin - Sveriges utbyggnadsvärda vattenkrafttillgångar, av Thure Berglund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

580

TEKNISK TIDSKltlFT

hög virkestillsläppning. överensstämmelsen med
modellförsöken tycktes vara mycket god.
Tendensen till virkesstopp eller brötbildning var
sålunda vid lägre vattenföringar direkt beroende
av virkestillsläppningen och var avsevärt större
i tunnelns uppströmsände än i nedströmsänden.
Någon slutlig bedömning av hur
tunnelflottning-cn verkligen utfallit kan dock inte göras av detta
begränsade försök utan först efter
flottnings-säsongen 1954.

Flottningen över fördelningsbassängen genom
flottningsintaget och rännan gick också bra.
Något fullständigt prov på anordningarna erhölls
inte heller här, eftersom vi praktiskt taget hela
flottningssäsongen endast hade ett aggregat i
drift. Den avsedda kapaciteten på 15 000
stockar/h uppnåddes dock med viss marginal vid
den begränsade provflottningen liksom vid
tillfällen, då virkesgången tillfälligt ökades efter
lossning av stopp i tunneln.

Den varmförzinkade ytan i den cirkulära
rännan tycks ha stått sig bra mot slitning på
huvuddelen av sträckan där lutningen är 10 °/oo. På
den brantare delen där lutningen är 40 °/0o kan
i vattenlinjen iakttas en del mindre ytor, där
zinkbeläggningen i stort sett tycks vara avnött.
Någon röstning har dock inte börjat uppträda
på dessa ytor. Slitningen är mest märkbar i
kurvor samt i svetsfogarna.

Rännans utlopp erhöll tyvärr en något för snäv
konvex kurva i krönet i förhållande till virkets
maximala hastighet. Stockarna har alltid en
större hastighet än vattnet, vilket blir speciellt
märkbart nedom en så brant lutning som i detta fall.
En del stockar släppte därför kontakten med
vattnet och slog med stor kraft i fritt fall ned
i "underbacken". Detta gjorde att en svetsfog
brast och ett plåtstycke bröts upp. Ett avbrott i
flottningen för reparation i ungefär en vecka
blev följden.

Under vintern 1953—1954 har utloppet byggts
om i kraftigare plåt och med en flackare
parabelkurva i toppen.

Flottgodsmagasinet på dämningsområdet var
under en period av säsongen 1953 absolut
fullbelagt, varvid virkesmängden uppskattades till
inte mindre än ca 2,5—3 milj. stockar.
Erfarenheterna av denna relativt enkla magasinstyp är
hittills enbart goda. Några egentliga svårigheter
vid urtappningen av virket har inte förekommit
trots "säckprincipen", vilket sammanhänger med
att tappöppningen kunnat placerat mycket
lämpligt med hänsyn till strömningsförhållandena
och att hastigheterna är lagom stora: 0,20 m/s
vid driftvattenmängden och 0,45 m/s vid
normalt högvatten.

Under sommaren 1954 kommer vi att göra
mätningar och undersökningar för att undersöka
hur modellförsöken och de teoretiska
beräkningarna stämmer med verkligheten.

Sveriges utbyggnads värda vattenkrafttillgångar.
Enligt en av Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska
Institut på 1930-talet gjord beräkning motsvarar Sveriges totala
vattenkrafttillgångar en energiproduktion av ca 150 000
MkWh/år. Hela denna energimängd kan dock icke
ekonomiskt utnyttjas. Uppfattningen om hur stor del av
na-turenergitillgången som kan anses utbyggnadsvärd har
särskilt under senaste årtiondet reviderats i väsentlig grad.

Den första egentliga inventeringen av den
utbyggnadsvärda vattenkrafttillgången utfördes av
Elektrifierings-kommittén som 1923 redovisade siffran 32 500 MkWh/år.
Med ledning av undersökningar inom begränsade områden
höjdes beloppet i början av 1940-talet med ca 10 °/o och
1945 redovisade Svenska Vattenkraftföreningen efter en
ny inventering att vattenfall om sammanlagt 41 300
M k WI’ är var utbyggnadsvärda. Redan ett par år senare
höjdes siffran till 50 000 MkWh/år på basis av en inoin
K. Vattenfallsstyrelsen utförd beräkning omfattande de
större Norrlandsälvarna.

Vattenfallsstyrelsen och Svenska Vattenkraftföreningen
gjorde 1951 gemensamt en inventering som gav slutsiffran
60 000 MkWh/år. Ej heller denna beräkning stod sig någon
längre tid. Enligt en av Vattenfallsstyrelsen 1954 gjord
inventering för hela landet kan den totala utbyggnadsvärda
vattenkrafttillgången nu uppskattas till 80 000 MkWh/år.
Beloppet fördelar sig på olika landsdelar och större floder
enligt följande (Torne älv samt Stora Sjöfallet i Lule älv
och Tännforsen i Indalsälven har ej medräknats):

Krafttillgång vid
normal
vattentillgång
1 000 MkWh/år

övre Norrland

Lule älv ..............................................................................12,5

Pite älv ................................................................................3,6

Skellefte älv ......................................................................4,0

Ume älv .....:..................................................................10,7

Övrigt ..................................................................................6,2 37

Mellersta och nedre Norrland

Ångermanälven ................................................................11,0

Indalsälven ........................................................................10,0

Ljusnan ................................................................................4,8

övrigt ....................................................................................5,2 31

övriga Sverige

Dalarna och Mälarlandskapen ..................................5,5

Sydsverige ..........................................................................1,8

Västsverige ........................................................................4,7 12

Hela landet ..........................................................................80

I Norrland finns 85 °/o av den utbygggnadsvärda
vattenkraften, medan resterande 15 °/o ligger i Svea- och
Götaland. Folkmängden och därmed i stort sett belastningen
fördelar sig däremot enligt den omvända proportionen.

Orsaken till att den del av vattenkrafttillgången som
ansetts värd att bygga ut ökat successivt, ligger i den
erfarenhet man vunnit under den tid som
utbyggnadsverksamheten pågått. Möjligheterna att genomföra årsregleringar
har visat sig vara betydligt gynnsammare än man tidigare
vågat räkna med. I de flesta större älvarna räknar man nu
med att kunna utnyttja praktiskt taget bela
årstillrinning-en för elproduktion. Den tekniska utvecklingen i fråga om
dammbyggnader, tunnelsprängning och rensningsarbeten
har sänkt anläggningskostnaden och därmed i hög grad
bidragit till att höja den som utbyggnadsvärd ansedda
delen av vattenkraften. Ett flertal små fallsträckor som
tidigare ansetts omöjliga att bygga ut, kan numera utnyttjas
i en eller ett par stora anläggningar med väsentligt lägre
specifika anläggningskostnader. En del av ökningen
förklaras även av att nu tillgängliga uppgifter om
vattentillgången i älvarna, som baseras på längre årsserier än
tidigare, visar större total vattenmängd. Detta är speciellt
fallet för de ur elproduktionssynpunkt viktiga
norrlandsälvarna. Sistnämnda förhållande innebär även att den
inledningsvis nämnda siffran för naturenergin sannolikt är
för låg. Thure Berglund

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0598.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free