- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
620

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 3 augusti 1954 - Skydd mot tele- och radiostörningar från kraftledningar, av Gunnar Jancke, Bo Holmgren, Gustav A Pettersson och Per Åkerlind - Material för det europeiska kärnforskningsprojektet, av GAH - Nordatlanten »krossades» - Sockerfritt kalciumlignosulfat - En 14-värdig kalciumjon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

620

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 6. Anslutning a v radiosändare till kraftledningar, t.v.
i ledningens ändpunkt, t.h. mellan två ledningar.

i de fall där telefonledningar redan finns i
grannskapet. Trådradionät finns redan på många håll
och är under utbyggnad på andra.

Eftersom det störda området är ett tämligen
smalt band kring kraftledningen, ligger det nära
till hands att använda kraftledningen själv för
att distribuera rundradioprogrammet till de
störda lyssnarna och denna metod föreslogs också
på ett tidigt stadium. Mottagarna kan givetvis
ej anslutas till kraftledningen utan får ta upp
signalen från fältet kring ledningen med hjälp
av vanliga antenner. Mätningar och lyssningsprov
på sändare med ca 100 W effekt, som varit i
provdrift en längre tid, har gett goda resultat, och
därför har nu sändare på högre effekt, 0,7—2 kW
inköpts och skall sättas upp i en nära framtid.

Sändaren ansluts till linjen över
blockerings-kondensatorer av storleksordningen 10 000 pF
(fig. 6), vartill används befintliga
kondensatorer för spänningsmätning eller anslutning av
högfrekvenstelefoni på kraftledningar. Avstämda
rejektorkretsar inkopplas för att hindra, att
högfrekvensen kortsluts genom ställverk och
transformatorer.

Eftersom normala rundradiomottagare skall
användas, bör sändarfrekvensen förläggas till
rundradiobanden. Dämpningsökningen med
frekvensen överväger över störningsminskningen,
varför långvågsbandet bör användas.
Exklusiva rundradiofrekvenser bör undvikas med
hänsyn till strålning, likaså frekvenser för
stationer, som är av intresse för lyssnare i linjens
omgivningar.

Sändarens fältstyrka i linjens närmaste
omgivning kan uppskattas, om man känner till den
inmatade effekten, dämpningen längs ledningen
och dämpningen vinkelrätt mot linjen samt
förhållandet mellan spänningen till jord och
fältstyrkan under linjen. Det senare förhållandet har
uppmätts till ca 50 dB för en 380 kV linje och
ca 46 dB vid en 200 kV linje, varvid den
snabbare dämpningen på grund av homopolär
utbredning närmast sändaren inkluderats, så att
för längsdämpningen endast de lägre värdena
ute på linjen skall användas. Om sändarfältet

och störningsfältet avtar på samma sätt med
avståndet från linjen, blir förhållandet mellan
signal och störning konstant i ett tvärsnitt till
linjen. För en sändareffekt av 100 W (ensidigt
inmatad) kan den störningsfria linjesträckan
(förhållandet signal till störning 40 dB) för en 200
kV linje med dämpningen 0,12 dB/km vid 200
kHz uppskattas till 160 km.

Även om signalstyrkan höjs för den svenska
rundradiosändningen med linjesändare,
trådradio eller VHF, bör man dock fortfarande
eftersträva att hålla störningarna vid en måttlig nivå,
så att utlandsmottagning ej onödigtvis försvåras.

Material för det europeiska kärnforskningsprojektet.

Arbetet inom CERN, Conseil Européen pour la Recherche
Nucléaire (Tekn. T. 1953 s. 535; 1954 s. 43) har nu
framskridit så långt att preliminära materiallistor för institutets
protonsynkrotron och dess svnkrocyklotron har kunnat
sammanställas.

Av dessa listor framgår att protonsynkrotronen kommer
att få en järnvikt i magneten på 3 500 t. För lindningarna
krävs 250 t koppar och till magnetpolerna behövs ca 20 t
kiselstål av högsta kvalitet. Magneten skall matas av en
motorgenerator med stor svängmassa, som över
ignitron-strömriktare skall kunna ge en triangelformad puls med
40 MVA toppvärde och 2 s varaktighet var femte sekund.
Den högfrekventa energin skall levereras av trettio 5 kW
generatorer för 5—20 MHz. Vakuumkammaren i form av
en toroid får en omkrets av ca 600 m och en
genomskärning av 10 X 15 cm. Den skall utläggas med en
noggrannhet av 0,2 mm på 100 m radie. Kammaren skall evakueras
av ca 30 pumpenheter, vardera bestående av
diffusions-pump, kvlfälla och mekanisk pump. Protonerna skall
in-jekteras i synkrotronen från en linjär accelerator vars
hög-frekvensgenerator skall kunna ge 5—10 MW pulser av
200 us varaktighet och frekvensen 200 MHz var femte
sekund.

Stålvikten i synkrocyklotronens magnet blir 2 500 t. Två
magnetspolar av totalt 1,35 • 106 ampere-varv får 900 mm
höjd, 5 040 mm inre diameter och 7 200 mm yttre
diameter. De matas av en motorgenerator på 1 200 kVA/6 000
V och 100 kW/500 V. Magnetströmmen skall stabiliseras
till 0,02 »/o. Vakuumtanken, svetsad i rostfritt stål, får
dimensionerna 5 500 X 5 500 X 910 mm.

Storleksordningen av dessa byggen markeras av att man
anser sig behöva åtta 10—100 t traverser med 13—37 m
spännvidd.

Materiallistorna har tillställts de deltagande ländernas
atomforskningsorganisationer — i Sverige
Atomkommittén — för att dessa skall utvälja och föreslå firmor till
vilka anbudshandlingar bör sändas. GAH

Nordatlanten "krossades" 1948 av 720 000 resande, av
vilka 240 000 eller 33 %> använde flyg. År 1953 reste
dubbelt så många (1 406 000) av vilka 520 000 eller 37 °/o
tog flyget.

Sockerfritt kalciumlignosulfat, som kan användas t.ex.
till fyllmedel i plaster och lim, som stabiliserings- och
emulgeringsmedel, framställs ur sulfitlut genom en
biologisk process vid vilken socker och svaveldioxid
avlägsnas. Produkten, som är vattenlöslig, saluförs i form av en
viskös lösning eller ett icke hygroskopiskt pulver.

En 14-värdig kalciumjon har visat sig ge den gula
spektrallinje som iakttogs i ljus från solkoronan för 16
år sedan men vars orsak tidigare varit okänd.
Astrofysiken^ måste revidera sin uppfattning om värme- och
energipotentialerna i solen och dess protuberanser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0638.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free